Nu är det jul, här i vårt hus
Men det syns knappt i infrarött
hopp tralalala.

Utrustad med värmekamera tänkte jag föreviga julen 2019 och försöka sprida lite kunskap om termografering. Världen ser ganska annorlunda ut i våglängdsområdet 7,5–13 μm mot det visuella spektrum. Saker och ting som har samma temperatur som omgivningen syns inte alls, som till exempel julgranen. Saker och ting som vi inte ser alls, skiner starkt i infrarött, som till exempel en varm ugn där julmaten strax ska in.

Alla bilder i reportaget har en färgskala mellan svart och vitt där blåaktigt är ganska kallt och orange är ganska varmt. Max- och mintemperaturen i bilden står över respektive under skalan till höger. Infrarött ljus har ingen färg, bara en intensitet som måste återges så att en människa intuitivt kan förstå den. Naturligtvis har man valt färgskalan ”iron” som motsvarar vår känsla för kallt (blått) och varm glöd (orange).

Julstöket i köket

Här värmer vi upp ugnen för att ugnssteka ankan. Undervärmen vid hårkorset ser lite suddig ut eftersom värmeelementen finns utanför ugnens plåthölje och värmen sprider sig när den går igenom plåten. Övervärmen upptill har hunnit upp till vitt (150°C) och en reflektion av värmeelementet syns i glaset i den nedfällda ugnsluckan. Köksskåpen runt omkring är rumstempererade (22 grader).

Råvarorna till julmaten trivs i kylskåpet Som du ser är det varmare upptill och kallare (3 grader) nedtill, helt enligt termodynamikens lagar.

Julfirandet

Julgranen är en kall och otrevlig sak i infrarött för den är död och lika varm som rummet i övrigt. Julgransljusen syns nästan inte alls för de är lysdioder som är kalla. Lamporna bakom är varmare. Det varma nere vid golvet är värmeelementet under de kallare fönstren. Lampan i fönstret (alldeles under sista 2:an i “23.2”) är en trewatts lysdiod med E14-gänga. Den måste vara en i det närmaste ideal ljuskälla, som inte slösar särskilt mycket energi på värme (IKEAs produkt).

Så här ser granen ut i synliga våglängder.

Klockan är tre och Kalle Anka avnjuts i soffan. Framför tittarna på bordet står alla julgotter som inte syns för att de är lika varma som bordet. Pepparkakor kan betraktas som svartkroppsstrålare. De två mörka klumparna är två glas med julmust som helst avnjutes kyld. Vinglaset som damen till vänster håller i är behagligt rumstempererat. De båda har suttit ett tag i soffan för deras kroppsvärme har strålat ut och värmt upp soffkuddarna. Du ser till och med en reflex av kroppsvärmen till vänster i den blanka bordsskivan.

Jag reser mig ur min favoritfåtölj för att gå till det dukade bordet, men termospåren avslöjar var jag suttit, att jag haft fötterna på fotpallen och stött armbågarna på armstöden. Det går inte att snacka sig ifrån bevisen för denna jullättja. Till vänster om fotpallen syns två fotspår.

Här är julbordet. Närmast oss ser vi behagligt avkyld julmust (5,8 grader). Ena flaskan är nästan tom. Flaskornas etiketter syns inte för de är lika kalla som flaskorna. Till vänster om flaskorna står en skål med varm lax. Vid hårkorset syns en skål med 28 grader varm brunsås. Bortom denna står ett fat med några avlånga, femtiogradiga revbensspjäll. Den vitglödande skålen därnäst är potatisgratäng som skiner i 59 grader och allra längst bort står ett fat med ugnsstekt anka.

Så här ser samma julbord ut i synliga våglängder, i en något annan vinkel. Jämför med termobilden ovan.

Jultallriken har allt som en jultallrik ska ha. Köttbullar, prinskorvar och allt. Som du ser är köttbullarna tämligen varma, men senapen ovanpå är kall. Senap gör sig bäst rumstempererad. För den som inte vet vad sockerstekt potatis är, kan jag meddela att det är en dansk julspecialitet. Man steker förkokta små potatisar i en tjock blandning av smör och socker tills de blir brynta och fått ett karamelliserat lager utanpå. Det är mums.

Hurra för svenska jultraditioner!

DVD-spelaren fick gå varm under julkvällen. Den är uppe i 33 grader och mer ska det bli.

Julpromenad

Vi går ut på en liten promenad efter julmatens avnjutande. Juleljusen glimmar i alla fönster. Kanske. Det syns inte i infrarött för glas är inte genomskinligt i 7,5–13 μm våglängd utan fungerar som en spegel. Det ljusa i alla fönster är istället värmeläckage. De fönster mitt fram som är mörka, vid markören, reflekterar istället himlens kyla. Molnen låg kring minus 4 grader. Nej, det var ingen snö i Orminge i år heller.

Områdets värste julbelysningsfantast har slagit på stort, fast bara med lysdioder.

Den första bilden visar härligheten i synligt ljus, men i infrarött ser man inget alls. Tvärtom ser man att det är en flaggstång inunder.

Transformatorstationerna gnistra helst inte, men kan glimma. Bostadsområdet förbrukar väl en megawatt och alltihop ska igenom den här transformatorn. Med en verkningsgrad på 97-98% blir det ändå några kilowatt värme över i transformatorn som måste ventileras ut.

Här är en tant med hund som vi mötte på promenaden. Hunden vänder bästa sidan till.

Så har vi kommit fram till det lokala shoppingcentret. Dörren släpper ut en massa värme, men det är inte mycket att göra åt saken, för kunderna måste kunna gå ut och in hela tiden.

Det röda på masten uppe på taket är sändarslutstegen till mobilantennerna som sitter på masten. Folk står och väntar vid busshållplatsen längst ned.

Kloaklocken är varmare än asfalten. Avloppsvattnet är aldrig kallare än de 5-6 grader som inkommande färskvatten håller och temperaturen höjs dessutom av att vi spolar ut en massa varmvatten från duschar och diskmaskiner.

Julens rester

När allt julfirande är klart så hamnar alla överblivna rester i en sopsäck. Den är helt genomskinlig i infrarött eftersom plastens tjocklek är i stil med en våglängd. 13 μm är trots allt bara drygt 0,01 millimeter. Våglängden går i princip att mäta med mikrometerskruv.

Prestanda FLIR E30

Upplösning: 160 × 120 pixel
Spektralt område: 7,5–13 μm
Mätområde: –20…350°C
Upplösning: 0,1°C
Paletter: Arctic, Gray, Iron, Lava, Rainbow
Dessutom: Peklaser, kamera för synligt ljus (2 Mpixel (1664 × 1248 pixel) med LED-lampa)