Tekniska museet i Vilnius – fantastiskt!

Jörgen Städje
4 timmar sedan

Vilnius, Litauens huvudstad öppnade år 2008 ett tekniskt museum, i den form det har nu, som visar baltisk teknik och teknikutveckling. Det är det största tekniska museet i Litauen. Undertecknad var där och blev storligen imponerad. Byggnaden har en lång historia.

Elektricitetsgudinnan Elektra tronar på byggnadens tak sedan 1903 då elektriciteten blev allmänt tillgänglig i Vilnius

Fram till ungefär 1903 var elektricitet bara något för de allra rikaste. Ofta hade de egna elverk i vattenkvarnar osv. Vanliga stadsbor fick använda gas för belysning och gatubelysningen fick tändas och släckas manuellt varje morgon och kväll.

Men så 1903 byggdes Vilnius centrala elverk, en gigantisk ångmaskin med generatorer från tyska och amerikanska tillverkare. Vilnius elektrifierades.

På taket till kraftverket ställde man en staty av gudinnan Elektra som bär upp en elektrisk lampa, som än idag tänds på kvällarna. Mannen hon trampar på, som håller en brinnande fackla, är lykttändare och symboliserar gasen.

Idag inrymmer huset Vilnius Energi- och teknikmuseum (Energetikos ir technikos muzeijos). Den gamla jätte-ångmaskinen står kvar och alla dess delar är intressant belysta, målade och förklarade. Runt omkring denna har man i fem våningar samlat utställningsföremål som får visa på den tekniska utvecklingen i Baltikum, med tonvikt på Litauen.

Dessutom finns en mängd experiment avsedda för teknikintresserade personer, att lära sig om vardagsvetenskap, som gravitation, vattnets densitet, kapacitans, corioliskraften, laser mm. I källaren kan man dessutom lära sig om elkraft i en av de finaste utställningarna undertecknad har sett.

Och allt har skyltar på engelska!

Ångmaskinen

Huvudföremålet är trots allt ångmaskinen, som finns kvar i hela sin storhet, eftersom tyskarna inte lyckades spränga den när de lämnade Vilnius efter andra världskriget. Maskinen kördes ända fram till 1998.

Kontrollrummet finns också kvar i hela sin elegans, nypolerat och fint. Mycket imponerande.

Elektronik och datorer

Man ska ha klart för sig var tekniken utvecklades under Sovjetunionen. Den mesta elektroniken, som radio, TV och diverse hemliga projekt för militär och rymd, utvecklades i Baltikum. Flygplan och robotar, som Antonov, byggdes i Ukraina. I Vilnius fanns flera elektronikfabriker. De kanske mest kända i vilniustrakten är ELFA (jo, samband finns med svenska ELFA) som tillverkade asynkronmotorer och bandspelare, och Sigma som tillverkade datorer och hålkortsmaskiner.

Den mest imponerande datorn i museets datorsamling är transistormaskinen Ruta-110 som tillverkades i fabriken Sigma omkring åren 1969-1972. Totalt gjorde man 37 sådana maskiner. Först ser du själva styrpanelen.

Totalt gick det åt 16.000 transistorer och dioder och 410 kilometer ledning för att få ihop processorskåpet R111 till Ruta-110. Processorn hade 16.000 teckens primärminne, klarade mellan 5000-9000 operationer per sekund (fasttal) och kunde köra tre program samtidigt. Kretskortet som visas är ett av ett hundratal i processorn, huvudsakligen baserat på den sovjetiska transistorn P605A (PNP, germanium, 30 MHz).

Skivminnet R401 kunde lagra hela 1,3 miljoner tecken och hade en accesstid på 200 millisekunder.

In- och utmatning av data och program sköttes med 80 kolumners hålkort i en hålkortsläsare och -stans av typen R601, eller med 5- eller 8-ställig hålremsa, som kunde stansas och läsas på den skrivande terminalen R503A, till höger i bild.

På ett annat ställe står detta trumminne, som kan ha fungerat som sekundärminne åt Ruta-110.

Nästa maskin är hålkortstabulatorn ATE80, även den byggd på Sigma i Vilnius. Den är från 1969 och dess processor är rörbestyckad. Den kunde läsa och stansa 80-ställiga hålkort och skriva ut data på radskrivare.

Den oerhört vackra processordelen till ATE80-systemet, kallad EV80 har elektronrörsmoduler, mycket lika IBMs moduler. Varje modul har en logisk funktion (AND, OR, summerare…) och har ett gummiklätt handtag som man drar i när man vill byta modulen. Till höger syns chassit bakifrån med alla rör-modul-socklar. Processorn kunde utföra grundläggande operationer (plus, minus, gånger, division) på det data som lästes från hålkorten och skriva ut resultatet på en radskrivare. Användningsområdet var för det mesta olika former av statistik, planering och produktionsövervakning.

Annan teknik

Runt omkring ångmaskinen finns diverse maskiner som tillverkats och använts i Vilnius och Baltikum, som olika tryckpressar, bollformade dammsugare (Saturnua), kombinations-radio-grammofon-bandspelare (à la ELFA) och kalkylatorer med siffervisande nixierör.

Fabriken Ekranas i Panevezys gjorde TV-apparater, som den här TV-apparatserien Silelis. Fabriken VILMA tillverkade olika typer av bandspelare och bilden visar de modernaste kassettbandspelarna som gjordes innan fabriken lades ned när Sovjet föll.

Allmän vetenskap

Hur mycket väger du på Månen, Mars och Jupiter? Ställ dig på vågarna och se resultatet. Ställer man sig på Jupiter-vågen snurrar visaren flera varv och stannar på 250 kilo.

Litauen är ett av världens främsta länder inom laserproduktion. Här visas ett dubbelspalt-experiment där en laserstråle får interferera med sig själv och delas i flera strålar, vilka projiceras på skärmen längst bort.

Snurra på hjulet och få corioliskraften förklarad för dig. Du ser hur vattenstrålarna böjer sig.

Utöver detta kan den kunskapstörstige få spela theremin (en kapacitiv synthesizer), förstå sig på vattnets densitet, agera batteri, gå runt i en laserutställning, leka med ljusledare, positiva och negativa linser, med mycket mera. Som tur är, är det inte så mycket hopp-och-skutt utan mera vetenskapliga experiment som lär oss något om naturen och tekniken.

Källaren – lärosal

Allra längst ned i huset finns lärosalen om energi (Transformation hall), som visar hur elenergi utvinns, överförs och lagras. Det är här man blir riktigt imponerad. Allt med föredömliga texter på engelska.

På stora bakbelysta tavlor kan man lära sig allt om hur elektricitet genereras, överförs och lagras. Just denna tavla visar hur vindkraft fungerar och man kan blåsa själv med en handdriven fläkt på modeller av vindkraftverk.

Här visas hur likströms- och växelströmsgeneratorer fungerar.

Här kan man själv experimentera med eldistribution. Man kan dra i spakar för att prova hur el överförs i olika material, hur det kan överföras genom luften och hur el blir till värme eller kyla.

Som imponansfaktor kan man dessutom smälla med två stora teslaspolar och slå långa gnistor mot en faradaybur.

Det går också bra att, åtminstone på en grundläggande nivå, köra ett kärnkraftverk i modell (Ignalina-verket) och se hur ett vattenkraftverk och ett pumpkraftverk (Kruonis pumpkraftverk) fungerar och se sig själv i en värmekamera.