Energiframsteg i närtid

Jörgen Städje
1 år sedan

Publicerat 2022-11-14

Naturvårdsverket menar i en artikel att partikelutsläppen i industriländerna var särskilt stora under decennierna närmast efter andra världskriget, när industrin kom igång. Det torde vara en viktig förklaring till varför uppvärmningen på norra halvklotet tillfälligt bromsade in under perioden 1945–1975.

Men vi har jobbat på saken och minskat våra utsläpp. I Europa har utsläppen minskat av svavel och andra föroreningar som bidrar till att det bildas partiklar i atmosfären. Luften har därigenom blivit hälsosammare, men samtidigt har partiklarnas kylande verkan avtagit.

Enligt ett uttalande från FN har temperaturerna i Europa har ökat mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste tre decennierna, vilket visar den snabbaste ökningen av någon kontinent på Jorden. Det kan kanske vara en fördel för dem som ska betala sina elräkningar i vinter.

Mera el här och nu

Har vi någon elbrist? Det verkar inte så. Enligt Svenska Kraftnäts statistiksida på Internet har vi el över så det räcker.

Bild: Svenska Kraftnät

I skrivande stund (november) producerar Sverige 19.854 megawatt men förbrukar bara 16.530 megawatt. Över blir alltså 3321 megawatt som bidrar till exporten på 3876 megawatt. Siffrorna växlar hela tiden, men någon direkt brist är det inte. Kärnkraften sprutar på med konstanta 5700 megawatt.

Tyskland gav snabbt upp sitt kärnkraftsmotstånd, vips, tre fungerande kraftverk. Frankrike återstartar ett tjugotal kärnkraftverk. Inga problem, tycks det. Frankrike förser Europa med ungefär hälften av dess kärnkraftsel. Japan återstartar också. Fukushima-frossan tycks vara över.

Bild: Svenska Kraftnät

Tittar man vidare på Kontrollrummets sida ser man elpriserna. Uppenbarligen har vi perioder där elen är gratis eller nästan gratis. Det kan hålla i sig ett dygn. ”Bristen” som alla talar om är sannolikt en organisatorisk brist.

Bild: Svenska Kraftnät

Poff, så small en turbin i kärnkraftverket i Oskarshamn. Och vad hände? En litet hack i kurvan för kärnkraften och Sverige som tidigare exporterat 3 gigawatt fick dra ned och ”bara” exportera 2 gigawatt. Så egentligen hände ingenting. Det är bra med redundans.

För mycket gas

Litauen sitter inte och såsar. Förångningsfartyget Independence i Klaipedas hamn ångar på och gasen strömmar in. Bild: AB Klaipėdos Nafta, CC BY-SA 4.0

Uppenbarligen kunde Europa leva utan rysk gas. Sydeuropa kommer att öka sin gasimport från Algeriet och här i norr går det så bra för vår största leverantör Norge att norsk militär har fått börja bevaka gasinstallationerna till havs och det enda oljeraffinaderiet i land i Mongstad, eftersom man sett allt fler hotande överflygningar av okända drönare. Givetvis misstänks Ryssland eftersom Norge helt sonika tagit över deras gasinkomster. Kanske som resultat av detta har ett antal undervattenskablar på det senaste kapats av okända, varav ett par i Medelhavet och några i Norge.

De europeiska länderna har börjat köpa flytande naturgas i stora mängder för att fylla sina förråd till åtminstone 80% inför vintern. Just nu, i november tycks förråden vara fyllda till 95%. Därför ligger det i skrivande stund 51 tankfartyg med flytande gas utanför Spaniens, Portugals, Englands och andra länders kuster och bara väntar på att få leverera.

Gas i flytande form är det alltså gott om, men det är inte lika gott om anläggningar som kan förånga den flytande gasen till gasform och släppa in den i det europeiska gasnätet. Därför får fartygen vänta. Det enda land som märkligt nog tagit tjuren vid hornen och klarat detta sedan länge är Litauen, där det bara ”flyter på”, kan man säga.

Omedelbart genomslag

EUs nya energimärkning för vitvaror Energ-blixt har givit omedelbart genomslag. Du kan själv titta i valfri butik. Vitvarorna som tidigare klumpade ihop sig i energiklass A+++ brer numera ut sig mellan klasserna F och C ungefär. En modern diskmaskin kan dra mellan 54 och 79 kilowattimmar per 100 tvättar, alltså en skillnad på 68 procent. Och diskmaskinen går nästan varje dag i alla svenska hem. Där kan var och en göra en energi-insats utan att ens behöva fundera på något krångligt besparingsschema.

Kvicksilverljus och lysrör finns fortfarande kvar i t ex många bostadsrättsföreningar. Det visar sig att det går att göra vinster på att byta allt mot lysdioder. Visst, man kanske måste byta armaturer, men sen blir strömförbrukningen mindre och underhållsarbetet försvinner i princip helt.

Kan vi hoppas på COP27?

Logotyp för 2022 United Nations Climate Change Conference COP27

Eller blir det bara en massa varmluft, som vanligt? För att ingen egentligen vill?

En vecka före toppmötet i Sharm-el-sheikh släppte The United Nations Environment Programme (UNEP) en rapport som angav att det inte fanns ”någon trovärdig väg framåt” för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5°C och att insatserna sedan COP26 hade varit ”bedrövligt otillräckliga”. Första mötesveckan var huvudstaden Kairo helt omsvept av brunaktig dimma som var svår att andas.

De rika länderna har lovat 100 miljarder dollar årligen, mellan åren 2020-2025 till den fattiga delen av världen för att stödja dess klimatarbete, men hittills har sagda rika länder inte uppfyllt sina löften. Internationella valutafonden uppskattar att de fattiga länderna behöver cirka 2,5 triljoner dollar fram till år 2030 för att klara Parisavtalets 1,5°C. Eftersom klimatet inte tar hänsyn till landsgränser angår detta oss alla.

Förstahandserfarenheter av misslyckade skördar, höga temperaturer på hemmaplan och ökad erfarenhet av klimatförändringseffekter som sprider sig över gränserna, kan ha drivit upp klimatkrisen på de rika ländernas offentliga och politiska agenda. Många kommer att hoppas på en större förståelse för behovet av anpassning från ett större antal länder vid COP27, och större stöd för att underlätta genomförandet av anpassningsplanerna.