Litauen – finare än du tror

Skriven av

Eftersom litauerna själva inte är kapabla att göra reklam för sitt vackra land för oss svenskar får väl jag träda in.

Vilnius är inte en söndervittrad stad med massor av tiggare i gathörnen som svenska media påstår. Tvärt om. Vilnius arkitektur är intressant och vacker. Både medeltida och nyskapande.

Istället för att vi rika svenska turister ska åka många timmar till Thailand och göra av med pengar på vita stränder, öl och god mat, kan vi göra detsamma i Litauen, bara en timmes flygresa bort. Här ska du få se allt det vackra, det goda och en del av det gamla som inte får glömmas bort.

Alla bilder är mina egna. Be om lov innan du använder dem.

Sommarland

Vad vill en turist ha? Långa, vita stränder, bra öl, bra mat, absolut frihet från tsunami. Res till litauiska Östersjökusten. Alla yngre talar någorlunda engelska. Annars kan jag hjälpa till med att berätta att “öl” heter “alaus”.

Litauen satsar mycket på festivaler av olika slag. Det kan vara jazz-, rock- eller operafestivaler. Science Fiction är populärt och det hålls flera SF-kongresser i landet varje år, med internationella besökare. Dessutom firar man alltid de traditionella hednafesterna för vårens och sommarens ankomst.

Vart fjärde år hålls den traditionella sångfestivalen i hela Baltikum. Bilden ovan visar kör-dagen i Vilnius. Kören består av 30.000 sångare! Festivalen började firas 1927. Efter frigörelsen hyllas varje år friheten, landet och stora historiska händelser i en tredagarsfest med en kör-, en dans- och en folkmusikdag.

Vilnius

Huvudstaden heter Vilnius och är känd som huvudstad sedan år 1323. (Inte Riga. Inte Tallinn.)

Vilnius har fortfarande kvar sin äldsta byggnad, Gediminas torn (Gedimino pilies bokštas) från 1400-talet.

Och här är storhertig Gediminas själv, som grundade staden 1323. Den ylande järnvarg som han såg i en dröm, som inspirerade honom att grunda en starkt befäst stad, syns inunder honom (huggen i sten).

Katedralen har tre helgonstatyer. Sovjeterna tog ned de ursprungliga och slog sönder dem, men efter friheten gjorde man större varianter och satte upp igen. Till vänster i bakgrunden skymtar Gediminas torn.

Det ursprungliga Härskarpalatset (Valdovų rūmai) i Vilnius byggdes åt storhertigrna på 1400-talet, fick senare förfalla och slogs slutligen sönder av tsarens trupper 1801. År 2002 började återuppbyggnaden efter gamla beskrivningar och bilder och 2018 var det klart. Numera är det museum. Över huvud taget finns det mängder av konstmuseer och liknande i Vilnius.

Vilnius är fullt av moderna hotell. Radisson, Novotel, Marriott etc. Mitt i bilden ser du katedralens klocktorn.

Litauens näst största stad Kaunas har av Europakommissionen utsetts till en av de tre bästa städerna i Europa vad gäller hållbar planering för rörlighet. Se det som en möjlighet att ta en cykel och utforska stadens krökar och krokar!

Innan du åker hem måste du naturligtvis köpa stora lass av det lokala hantverket.

Bärnstenen är det litauiska guldet. Du kan själv hitta det på stränderna, men det mesta grävs upp ur gruvor. Sedan gör man smycken och avancerad konst av det.

En särskild kader konstnärer målar drömska bilder av Vilnius. Här är det Gamla stan sedd liksom genom dimma.

Slottsgatan (Pilies gatve) är helt full med turistfällor. Som sig bör. Vilnius har en alldeles särskild kader keramiker som gör roliga saker, som dessa grodor, miniatyrhus etc. Eller varför inte investera i det litauiska nationaltyget, linet? Frågan är snarast vilken turistfälla du ska gå i.

Flygplatsen VNO är helt modern, med nyasfalterade startbanor sedan 2019. Och har precis lika värdelöst högtalarsystem som många andra flygplatser i världen. Taxfreebutikerna innehåller precis likadan och lika mycket sprit som på alla andra flygplatser i hela världen. Som om vi behövde flera spritsorter?

Ska du köpa sprit så köp åtminstone litauisk. Alitas mousserande vin är det absolut inget fel på. Litauiskt öl är inte så dumt heller. Ser du? “Alaus” står det, till vänster.

Det goda livet

Matvarubutikerna har ett mycket bättre urval än i Sverige.

Bullar, bullar, wienerbröd, gifflar, friterade bullar med inbakad svamp, köttfärs, kvarg eller olika sorters sylt. Du kan få precis vad du vill. Var inte rädd. Smaka alltihop. Du kommer definitivt hem rundare.

Litauiskt godis. Inte vet jag om det är godare än det svenska, men det råder i varje fall ingen brist på det.

Den här hyllan innehåller bara påläggskorv. Litauen har inga stora slakteri- eller mejerimonopol utan varje stad gör sin egen variant, med sin egen smak och kryddning. Var uppmärksam på att bilden inte är tagen på något gigant-köpcentrum, utan snarare i en kvartersbutik. Urvalet är fantastiskt.

Det mörka rågbrödet finns i många varianter. Hur många varianter har vi i Sverige?

Här är ett urval av litauiska hårdostar. Det finns ett antal att välja på.

Rödbetorna var ovanligt små i år.

Eftersom det inte finns något spritmonopol försöker alla butiker konkurrera med sortiment och regelbundna realisationer. Men det finns regler för lägsta ålder, sprit får inte säljas efter klockan 20.00 osv.

Litauerna är fantastiska på tårtor. Medan ett svenskt snabbköp kan ha 2-3 sorter, mest bara prinsesstårta, har litauiska butiker 30-40-50-sorter. Du kan antingen köpa hela tårtor…

…eller lagom stora bitar, mätt i gram. Vill du ha en bit för ensam konsumtion köper du 100 gram. Ska du ha storkalas köper du en jättebit.

Vilnius har blivit en kaféstad, ungefär som Wien.

Ett av stadens absolut skrytigaste kaféer, Sugamour.

Deras specialitet är ultralyxiga bakelser i fantastiska färger. Jag lovar, det smakar därefter.

Du kan mumsa i dig en hel tårta också, om du vill. Just denna smakar av pistage och hallonkräm. Strukturerna ovanpå är pistage-sockerkaka.

Dziugas är den maffigaste av Litauens alla hårdostar. Det finns ett Dziugas-kafé i Vilnius där du kan få allsköns maträtter tillagade med just denna ost.

Sortimentet är otroligt. Det är just det man ständigt slås av i Litauen: sortimentet är otroligt.

Köp en Dziugas lagrad i 12, 18, 24 eller 36 månader.

Ät litauisk husmanskost.

Här är interiören från en lantlig restaurangkedja med namnet Etno Dvaras (herrgård). Äkta träd inomhus. Riktig husmanskost på tallrikarna och litauisk öl i glasen. De behöver inte importera öl.

Litauerna är mästare på öltilltugg. Börja alltid en måltid med stekt bröd med ostsås. Det är så gott så man nästan dör. Eventuellt av överkonsumtion.

Är du potatisälskare är Cepelinai (zeppelinare) ett givet val till huvudrätten. Enorma potatisbullar, ungefär som kroppkakor men utan mjöl och med en mängd olika fyllningar. Litauerna själva föredrar den traditionella köttfyllningen.

En trevlig fest hemma hos vänner, med glass, vin, litauisk konjak, litauiskt godis osv. Här fattas inget.

Byggvaruhus finns det gott om. Senukai i Vilnius är betydligt större än exempelvis Bauhaus i Sickla i Stockholm. De har allt, från uthyrning av verktygsmaskiner till åkgräsklippare, modernistisk belysning, spa-badkar och toaletter av märke Gustavsberg.

IKEA finns i Vilnius och frukosten kostar en Euro.

Lidl har ungefär lika dåligt sortiment som i Sverige.

Vilnius nya affärscentrum Europa är helt modernt. Det finns många fler, lika moderna: Panorama, Ozas, Akropolis etc.

Kan du skilja den här klädbutiken i Ozas köpcentrum från en i Stockholm? Skulle inte tro det. Men det är billigare i Vilnius. Är inte det vad alla turister vill ha? Shopping.

Moderna trådbussar (ofta med elektronisk drivning från ABB) är tysta och trevliga med en bekvämlighet i stil med en SL-buss i Stockholm. Trådbussar fungerar utmärkt i en stad med 540.000 invånare – så ofta läggs inte rutterna om. Jo, trådbussar kan köra om stillastående fordon.

Stadens gator är fulla med helt moderna bilar. Gamla rykande ruskij lastbilskij och ryska Moloko-tankbilar är borta sedan länge.

De gamla, fula krustjov-husen i bostadsområdena gör man sig inte av med så lätt. Det går inte att bara slänga bort 1000 bostadshus. Istället tilläggsisolerar man, med nya, snyggare fasader och fönster med isolerglas. Tro det eller ej, men alla lägenheter har handdukstork uppvärmd med fjärrvärme. Och svenska toaletter är populärare än någonsin, som ersättare för de gamla sovjetiska tualetskij.

De gamla balkongfronterna i rostig, algbeväxt eternit håller på att ersättas av tilläggsisolerade plåtfronter. Helt moderna 8-10-våningsuus ersätter långsamt de gamla.

Trottoarerna i innerstaden har spår (kontrastmaterial) för blinda och stopp-knoppar vid övergångsställena.

Dagisbarn har varselvästar.

På den gamla onda tiden

Landet har väldigt många vackra och sorgliga minnesmärken.

Den fantastiska Korskullen vid Panevezys med sina fler än 100.000 kors är ett minnesmärke över Rysslands förtryck i många omgångar. Sovjeterna demolerade kullen med bulldozer många gånger, men korsen restes snart igen. Många av korsen är resta över mördade motståndsmän.

Litauen led oerhörda förluster både i Andra världskriget, under deportationerna och under Skogsbrödernas motståndskamp mot sovjetockupationen, som pågick ända fram till mitten av 1950-talet. Symbolen längst ned på stenen kallas ”Gediminas pålar” och är bomärke för storhertig Gediminas som grundlade Vilnius. Den symbolen syns lite varstans på hus och skyltar, för den används som symbol för landet.

De sista sovjetstatyerna som fanns kvar, stod på Gröna bron. Här åker den sista ned år 2015. ”Nu är soporna borta” kommenterade landets president.

Den gamla goda tiden

Zemaite, litauisk författarinna som bidragit stort till den litauiska litteraturskatten.

Rumsiskes friluftsmuseum är ett Skansen i jätteformat, och precis som Skansen en samling typiska byggnader och miljöer som samlats in från hela landet.

Trakai var Litauens andra huvudstad under medeltiden. Vytautas den store hade sitt slott på en ö mitt i sjön Galve. Slottet fick förfalla under mellankrigstiden men byggdes upp efteråt och blev alla medeltidsälskares drömslott.

I övrigt finns mängder av herrgårdar och fästningar att besöka. Landets allra första huvudstad från 1200-talet, Kernave finns kvar, om än bara som ett antal gräsbeväxta slottskullar. Arkeologerna kallar det för Litauens Troja.

Kyrkor

Vilnius har fler än 40 kyrkor och en synagoga.

Här syns taket på några kyrkor i Gamla stan. Kungakronan på Kazimeras kyrka kommer sig av att Kazimeras var både helgon och kung.

Interiören i Peterpaulskyrkan bräcker det mesta, ja jag törs påstå att den bräcker Peterskyrkan i Rom. Den är inte lika stor, men klart mycket vackrare.

Ausros Vartai, Morgonrodnadens port i stadsmuren, är stadens heligaste plats. Du ser kapellet med den medeltida målningen med guldapplikationer som föreställer jungfru Maria. Alldeles under treenighetens allseende öga står det ”Barmhärtighetens moder”.

En närbild på själva målningen i kapellet med en skara tillbedjare framför. Det rör sig om en medeltida målning på trä, med en relief i guldplåt frampå.

Vilnius anrika universitet kommer att fira 450-årsjubileum år 2029. Här ser du toppen av klocktornet till Universitetskyrkan.

Under sovjettiden användes kyrkorna som bilverkstäder eller lagerbyggnader. Idag är de flesta restaurerade och vackrare än någonsin.

Internet och teknik

Dominikonu gatve

Det är lika bra mobiltäckning som i Sverige.

Litauen utsågs 2017 till det land i världen som hade snabbast offentliga wifi-nät, skrev Newsweek. Sverige hamnade samma år på 17:e plats.

5-6 mobiloperatörer, däribland Tele2 och Telia, slåss om din gunst.

EU har sett till att svenskar inte drabbas av roamingavgifter.

Fiber To The Home går att få och 100 Mbps är en vanlig kapacitet.

De gamla sovjetiska vägguttagen är på väg bort och ersätts med standardiserade Schuko.

De gamla vägguttagen har samma pinnavstånd som de europeiska, men mindre hål. FI-kontakter, alltså svenska mobilladdare, passar ändå.

Ekonomi och politik

Litauiska parlamentsledamöter måste ha relevant universitetsutbildning (till skillnad från svenska som kan vara hur dumma som helst).

Den litauiska ekonomin har stigit betydligt snabbare än den svenska de senaste 25 åren. Ja, som en raket. Litauen hade givetvis ett sämre utgångsläge än vi efter Sovjetunionen, men idag ser man ett betydligt bättre urval i butikerna än i Sverige. Det kan ses som ett sätta att hävda sig efter den mörka tiden.

Euro är en stabil och bra valuta.

Staten lägger väldigt mycket pengar på kulturen. Det är nästan alltid någon festival någonstans i landet.

Sjukhusen har sedan år 2004 ett gemensamt, datoriserat journalsystem. Det är mer än vad man kan säga om Sverige.

Energi

Gediminasavenyn

Litauen är på väg att överge importerad naturgas till sin fjärrvärme och förlita sig på inhemska biobränslen, främst pellets.

Kraftnätet ska kopplas bort från det ryska stamnätet och synkas ihop med det europeiska nätet. Sverige och Finland kommer att fortsätta handla el med Baltikum via HVDC-förbindelser.

Språket

Gediminasavenyn

Litauiska språket har inget alls med ryskan att göra, förutom ett antal lånord.

Istället är litauiska släkt med det indiska urspråket sanskrit. Exakt hur sanskrit har tagit sig till Östersjökusten är inte klarlagt.

Engelska lärs ut i litauiska grundskolor. Stöter du på en ung människa kan du räkna med att denne talar engelska. Alla leker med Internet idag. Att någon i den yngre generationen inte skulle förstå engelska är osannolikt. Serveringspersonalen på alla restauranger gör det.

Svenska är ett ämne som lärs ut på universitetsnivå. Bilden visar undertecknad som undervisar i svenska språkets finurligheter vid lingvistiska institutionen vid Vilnius Universitets fakultet i Kaunas.

Brott

Utsikt från en bro. Mitt i bilden syns Orions bälte.

I Litauen är det förbjudet att vara med i brottsorganisationer. Det är mycket lugnare på stan än i Stockholm.

Litauiska media är helt befriade från skjutningar, bilbränder och bomber!

Läs mer

Science Fiction är populärt: http://www.teknikaliteter.se/2019/04/23/science-fiction-i-litauen-2019/
Etnokosmologiska museet: http://www.teknikaliteter.se/2017/11/15/etnokosmologiska-museet/
Litauisk astronomi: http://www.teknikaliteter.se/2018/01/02/yrke-kometjagare/
Litauiska motorknuttar: http://www.teknikaliteter.se/2018/03/20/baikeris-i-vilnius/
Litauisk laserindustri: http://www.teknikaliteter.se/2017/11/09/litauiska-lasrar-bita-bast/

Märken på artiklar:
Artikelkategorier:
Turism

Kommentarer

  • En mycket innehållsrik, upplysande och inspirerande artikel om Litauen! Tänk att det inte blivit av att resa dit, det måste vi snarast ändra på…
    Tack Jörgen, så bra gjort!

    Marianne Wahlqvist 6 mars, 2020 13:27 Svara
  • Tak, Jörgen, för dina vackra bilder (som alltid). Du är en riktig Litauens ambassadör! (förlåt för mitt svenska, det är inte ofta jag använder det).

    Aušrius 21 mars, 2020 10:47 Svara
    • Varsågod. Det var ett nöje.

      Jörgen Städje 22 mars, 2020 16:10 Svara

Lämna ett svar till Marianne Wahlqvist Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *