Datormuseum för mysiga stunder

Jörgen Städje
1 månad sedan

Vad är datorhistoria för dig? Skulle du vilja kunna ta på den? Klämma på den? Spela spel på den? Uppleva rasslet från mekaniska skrivande terminaler?

Den som har varit med ett antal år i databranschen har jobbat med ett antal årgångar av maskinvara, terminaler och mini- och stordatorer. Efter ett tag plockas din käraste dator bort och ersätts av en senare årgång och den gamla bara försvinner. Urmodig. Efter ytterligare några år ersätts även nästa generation. Och så vidare.

Kliv in i tidsmaskinen, ställ in den på 1970 och kliv ut igen! Minnena strömmar mot dig.

Ett långt rum fullt av rariteter, allt från ASR 33-teletype och fram till ungefär ABC 806. Alla maskiner fungerar, eller det är åtminstone avsikten, men så gammal maskinvara kan ibland vara knepig att hålla i drift. Men föreståndaren Mattis Lind försöker åtminstone så gott han kan.

Alltihop förestås av sagde Mattis Lind som jämte sin far Rune Andersson har byggt upp och vidmakthåller museet.

När du tar fram din telefon för att ta några sexiga bilder av museets rariteter, så betänk att du håller mer datorkraft i handen än vad som ryms i hela utställningen.

Minidatorsidan

Längs rummets högersida står alla minidatorer. Översikten visar maskiner som Digital Equipment Corporations (DEC) PDP-8, Norsk Data ND-10/S, PDP-9, PDP-12, olika typer av PDP-11, skivminnen, bandstationer för DECtape, diskettstationer och en HP 1000-maskin och diverse terminaler. Längst till vänster står en ASR 33-teletype och rasslar.

Förr skulle datorerna se snygga ut också och på Digital Equipment PDP-12 kunde man direkt se funktion och driftläge genom en snabb blick på lamporna på frontpanelen.

Hålremsa är fint för datalagring! Här visar guiden en nystansad remsa med Space-invader-symboler.

Digital Equipments datorer hade små bandstationer för sk DECtape. En bandrulle rymde hela 184 kiloord.

Sen kom skivminnena (hårddiskarna). Den här typen kallades RK05 och kunde lagra hela 2,5 megabyte.

Varför heter Digital Equipmnet Corporations PDP-datorer just PDP som i ”Programmed Data Processor”? Mattis berättar historien om Digital Equipments utveckling. Namnet ”PDP” användes medvetet för att undvika ordet ”computer”. Vid tiden för de första PDP:erna hade datorer ett rykte om sig att vara stora, komplicerade och dyra, à la IBMs stordatorer. Riskkapitalisterna bakom Digital Equipment skulle inte vilja stödja Digitals försök att bygga en ”computer” och termen ”minidator” hade ännu inte myntats. Så istället använde Digital sina befintliga logikmoduler för att bygga en programmerad dataprocessor avsedd för den marknad som inte hade råd med stordatorer. Jo, det gick bra. PDP-familjen var född.

Smådatorsidan

Vänstra väggen är helt smockfull med olika persondatorer, allt från helt vanliga IBM PC (1981) till vänster och bort till en HP 9830B (1976) med inbyggd skrivare längst till höger. På näst översta hyllan syns en del hårddiskar med gigantiska kapaciteter från 2 till 30 megabyte.

Intel Intellec 8 var en dator som användes av Intels kunder som hade för avsikt att utveckla program för Intels 8008- och 8080-processorer. Den släpptes 1973 och var bestyckad med antingen Intel 8008 eller 8080-processor och just denna maskin har hela 8 kilobyte minne.

ABC 80 som utvecklades av svenska Dataindustrier AB och massframställdes av TV-tillverkaren Luxor frälste i stort sett Sverige på datormarknaden kring 1978. Den var utrustad med Z80-processor på 3 megahertz, hade DIABs egenutvecklade BASIC-tolk och var väldigt snabb för sin tid.

Ericsson PC med gul plasmaskärm släpptes 1985 och hade 8088-processor på 4,77 megahertz och 256 kilobyte RAM, men den blev nog aldrig någon säljsuccé.

IBM Portable Personal Computer 5155 model 68 kom i februari 1984, hade 8088-processor på 4,77 megahertz. Bärbar dator, nja. Den ersattes två år senare IBM Convertible som var den första maskinen att se ut som dagens bärbara.

Osborne har man ju kört på, men att kalla den bärbar, släpbar kanske.

Enskilda kretskort

Överallt på hyllorna i museet ligger diverse kretskort från de olika datorer som står i lokalen. Här är ett av två CPU-kort till PDP-11/05. Detta kort håller datavägarna, dvs ALU och alla register.

IBM hade sin egen stil. Här är ett kretskort från en gammal IBM stordator. Plåtkapslarna är inte integrerade kretsar utan de innehåller små keramiska substrat med diskreta komponenter. Funktionen är okänd, men det är sannolikt en logisk funktion, en grind eller vippa.

Flip Chips inuti en PDP-12. DEC byggde upp en del av sina tidiga maskiner som en kombination av massor av små kretskort, logikmoduler med enkla logiska funktioner. De lila korten i M-serien (Magenta) var bestyckade med kombinationer av olika TTL-kretsar och kunde kosta mellan 23-90 dollar, medan de röda i A-serien (Amber) hade olika analoga funktioner, som operationsförstärkare och D/A-omvandlare och kunde kosta mellan 350-750 dollar. Vi talar om typiska klockfrekvenser upp till 6 megahertz..

Nätverk

Allra överst på en hylla hittar vi en rulle gul koax, alltså det allra första lokala nätverket Xerox Ethernet, som i sitt första utförande klarade hela 3 megabit per sekund, för att senare öka till 10 Mbps.

Spela historiska datorspel

Givetvis fungerade de flesta minidatorerna och här spelar besökarna Spacewar på PDP-11. Spacewar skrevs egentligen först för PDP-1 som kom 1959 och var Digital Equipments första produkt. Spelet spelas på en helgrafisk vektorskärm, för det var en sådan skärm som såldes till PDP-1.

Utöver detta fick vi spela orienteringsspelet Colossal Cave och det klassiska Microchess på Intellec-8:an.

Dit och tillbaka igen

Museet finns i Dalby, Aspö, 15 kilometer norr om Strängnäs, mitt ute i obygden. Det är inrymt i en ombyggd lada och strömförsörjs huvudsakligen av solceller.

När du åker till museet så ta med dig lite kontanter. Lägg dem i bidragslådan på hyvelbänken utanför datorrummet när du skriver en trevlig hälsning i gästboken.

Här har Tekniska Museet i Stockholm en hel del att lära.