Vill du läsa allt om teknik, få pedagogiska förklaringar av en känd teknikjournalist och bli tekniskt allmänbildad? Börja här. Det kommer att ta dig en månad. Minst!

Det här är artikeln för ämnesorden ubåtar, haubits, stealtkryssare, NATO, early warning radar, flygburen radar och minröjning. En förklarande inledning finns i https://www.teknikaliteter.se/2022/01/25/stadjes-samlade-verk-1-av-14-inledning/

Militaria

Marinen lägger krutet på tidlöst ubåtsnät (2002) Uppland är en av de lömskaste ubåtarna i det svenska försvaret. Och självklart har nätverksteknikern sin plats även där. Vi har gjort en djupdykning i ubåtens nätverk och upptäckt att allt inte måste vara av senaste snitt. Ubåten Uppland är ett 60 meter långt gummiklätt datornätverk som kan färdas under vattnet. Man har ingen aktiv sonar, och texten förklarar varför. Det är bara fint i Hollywood. Och det där med att alla måste smyga omkring och inte får tappa något på golvet under tyst drift är också en överdrift från Hollywood. Golvet är fjädrande upphängt, så vibrationer fortplantar sig inte till skrovet. Teknik som förklaras: datornätverk, redundans, ledningsdatorer, vapendatorer, trådstyrda torpeder, databas med ljudprofiler, arbetsstationer, tre nätverk, 2000 sensorer, passiv sonar, bullerdämpning, Kockums stirlingmotorer, air-independent propulsion, batterier, dieselmotorer, likströmsmotorn på 1,1 kW driver propellern, avmagnetisering, stealth-torn, flanksonarer, hydrofon, ljudanalys, gyrokompass, tröghetsnavigering, signalspaning. Be om PDF.

Avancerad teknik bakom den svenska superkanonen (2016) Archer kan pricka rätt på fem mils avstånd. Det kräver mängder av avancerad teknik för att lyckas. Skjut ett par skott. Sen gäller det att försvinna fort, för fienden ser var granaterna kommer ifrån och skjuter tillbaka. Ju snabbare haubitsen kan vara stridsberedd, skjuta och försvinna, desto större chans har den att överleva i strid. Shoot and scoot, är det engelska uttrycket. BAE Systems Archer, eller Artillerisystem Archer är en modern haubits, alltså en kanon med förmåga att skjuta i vinklar högre än 45 grader. Den är inget annat än ett datoriserat, industriellt styrsystem med stor GIS-förmåga, som det kommer tunga, datoriserade järnbitar ur. Teknik som förklaras: historik, systemöversikt, BMS, Battlefield Management System, navigering, mätsystem, nätverket ombord, Excalibur-granaten, laddning, verkan i målet, MRSI (Multiple Rounds Simultaneous Impact), bärarfordonet, smygegenskaper.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.646909/haubits

Gröna män från CE 07 (2007) Idag handlar det om militärt samarbete när Europas nationer och NATO planerar stora aktioner i världens krisområden. Men datakommunikationen har hittills inte varit standardiserad länderna emellan. 1995 började NATO med Combined Endeavor, en årlig övning i kommunikation. Under CE 07 samlades 42 länder för att kommunicera via det holländska stamnätet TITAAN och försöka utbyta data via kortvågsradio. Samarbetet gällde ett gemensamt gränssnitt och regler för att hantera oauktoriserad trafik. Vi var där och pratade i hoppfrekvenstelefon. Teknik som förklaras: lägrets organisation, spel-scenario, att skicka ebrev utan att avslöja hemligheter, spioneri, driftsäkerhetsproblem, brist på standarder, Färisten, gränssnitt och oenigheter, telefontyper, VoIP, SDR-radio. Be om PDF.

Att se utan att synas – korvett typ Visby (2014) Först tänker man sig att Visby-klassen kanske är en helt vanlig båt, fast med plastskrov som inte är magnetiskt. Men när man går in på detaljerna slås man av den enorma ingenjörskunskap som byggts in i varenda detalj. Båten är helt enkelt späckad med ingenjörstekniska finurligheter. Ingen annan flotta kan ställa upp med så mycket vapen och så många funktioner på ett så litet utrymme. Korvetten Visby är inget mindre än ett Kinderegg för stora pojkar och flickor. Teknik som förklaras: smyg och icke-smyg, termisk signatur, avmagnetisering, skrovet en kolfiberarmerad sandwichkonstruktion, ritningen, navigation, framdrift och el, strid och metoder, stridsledning, sensorer över vattnet, sensorer under vattnet, slanghydrofenen TAS, släphydrofon, HiPAP undervattenspositionering med flerstråle-sonar, minröjning, datorer och dataöverföring, beväpning, sjömålsrobot RBS-15 Mk2, allmålskanon Bofors 57 mm, minor och sjunkbomber, torpeder, remskastare, helikopterlandning, personskydd, brandskydd,

https://www.idg.se/2.1085/1.567321/att-se-utan-att-synas–korvett-typ-visby–del-1

https://www.idg.se/2.1085/1.567480/att-se-utan-att-synas–korvett-typ-visby–del-2

Early Warning Radar allt viktigare (2017) Det gäller att upptäcka fiendens förehavanden innan de upptäcker dig. Och går inte det, måste man åtminstone kunna slå tillbaka över fiendens eget territorium. Det är syftet med EWR, Early Warning Radar som används för att upptäcka ballistiska robotar innan de hunnit fram till västvärlden så att motmedel i form av antirobotrobotar kan sättas in så tidigt som möjligt. Teknik som förklaras: syfte, scenarion, kartor, MIRV, Multiple Independent Reentry Vehicle, histrik, Chain Home, fasta antenner, roterande antenner, phased array, PAVE PAWS, Erieye, olika radarstationer, spårning, terminologi.

https://www.teknikaliteter.se/2017/11/07/early-warning-radar-allt-viktigare/

Tryggare minröjning med stöd av databaser (2004) Hundra miljoner landminor ligger ute i världens krigszoner. Bara i Europa finns en miljon minor. De är farliga för dem de kanske inte var avsedda för, nämligen oskyldiga civila. Svenska utvecklare har skapat ett informationssystem som räddar livet på minröjare over hela världen. Med enkel och smart teknik som sparar resurser delar minröjare information som gör att de slipper smällar. Teknik som förklaras: SWEDEC, EOD IS, oexploderad ammunition,. OXA, sökmetod, genomgång av systemet, minans plats markeras med GIS-metoder, oskadliggörande, minröjningsfordon. Be om PDF.

Trådlösa nätverk ska skydda landet (2001) Del 1 i artikelserie om datorbaserat försvar. Från grova kalibrar till sensorer, datorer, signalbehandling och nätverk. Svenska försvaret har gått in i lågbudgetläge, samtidigt som krigföringen gått in i en ny era – infokriget. Den som han kontroll över informationen brukar oftast vinna ett krig, men allt hänger på svarstiden. Det moderna svenska högteknologiska försvaret beskrivs, med apparatur som Giraffe, ARTHUR, Gripen och Phased-Array-Radar. Teknik som förklaras: COTS, Network Centric Warfare, säkerhetsfunderingar, sensorfusion med radar, radarstörningar, Early Warning, systemskisser. Be om PDF.

Erieye håller ett vakande öga på fi (2002) Del 2 i artikelserie om datorbaserat försvar. 10.000 meter upp i luften utspelas ett för det vanliga ögat osynligt radarkrig mellan stridsplanen. Men på skärmen åskådliggörs rörelserna i luften med avancerad grafik. Artikeln visar på uppbyggnad och funktion för den flygburna spaningsradarn FSR 890, eller Erieye som Ericsson Radar (numera Saab Microwave) kallar den, medan Försvaret kallar den för S100B Argus, om den sitter monterad på ryggen av en Saab 340. Det svenska AWACS-planet, som är snabbare på att hitta mål än det amerikanska.. Teknik som förklaras: radarhorisont, phased-arrary-radar, syntetisk antenn, dopplerradar trollar bort markekon, målidentifiering, sökzoner, IFF/SSR-radar, radiospaning, störsändare, uppmärkning av radarekon, hoppfrekvensradar, radarmotmedel, systemskiss. Be om PDF.

Yal 1A AIrborne Laser Aircraft conducts initial ball rotation tests at Western Test Range

We’ve got incoming (2008) Äntligen är det verklighet! Den röda strålen, dödsstrålen, stridslasern! Fast den är infraröd. Det som tidigare bara varit fria fantasier i Science Fiction-litteraturen har än en gång besannats. In kommer den kemiskt pumpade syre-jod-lasern och ställer allt på huvudet. Flygplansmonterade 300-tons jättelasrar finns nu! Projektet kallas Airborne Laser (ABL) även kallat YAL-1A och är USAs svar till alla skurknationer som laddar upp med kärnvapenbärande robotar, och svaret är: ”Vi förstör dem innan de ens hunnit upp!” Eller, det trodde man 2008, men projektet lades ned 2014. Tyvärr har IDG saboterat bilderna i artikeln. Teknik som förklaras: svårigheten med att skjuta ned ICBM, skjutsekvens, målutpkande laser, LANTIRN, målbelysningslasrar, TILL, Beacon Illuminating Laser, BILL, högeffektlasern, HEL, Chemical Oxygen Iodine Laser, optik och speglar, sovjetiska laservapen, markbaserade laservapen.

https://techworld.idg.se/2.2524/1.107476/weve-got-incoming

Avslutning

Vad har jag själv för anledning att hålla på att utforska saker? Förmodligen är jag mer än lovligt nyfiken, men anledningen till att jag skriver som jag gör är att jag faktiskt själv vill förstå hur saker och ting fungerar. Då är det bästa sättet att hugga en tekniker och sätta denne på en stol och be honom rita kopplingsschema på hela apparaten, fusionsreaktor, stridsflygplan, ubåt, stirlingmotor eller vad det nu kan vara. Jag känner att jag bara kan skriva bra om det jag själv förstår helt och hållet.

Betyder den här sammanställningen att jag anser min skribentkarriär vara över? Skulle inte tro det!