Lituanicon XXX var som namnet antyder den 30:e SF-kongressen och därmed den äldsta i Litauen. Kongressen hölls i Vilnius den 13 april 2019 och var synnerligen välbesökt. Man kunde räkna in cirka 500 besökare, flest från Baltikum, men även från England, Sverige och Ukraina.

Kongressen pågick under en dag, med totalt 18 föredragningar i två spår. Det var föredrag av både inhemska och utländska föreläsare (bl a undertecknad), rollspel, elektroniska spel av olika slag, SF-filmer, tävlingar och frågesporter om fantasy-ämnen. Dessutom kunde de yngsta få lära sig att programmera robotar och ljussvärd i programspråket Scratch.

Men låt oss börja med det gängse, bågskytte.

Den som ville, kunde få skjuta på arrangörerna med pilbåge, varvid den beskjutne fick göra realistiska gurgelljud, för att alla skulle bli nöjda.

Vissa damer hade med sig sina husdjur, medan andra visade upp sina spetsiga öron.

Och ingen SF-kongress kommer undan svärdsfajtarna, ej heller denna.

Litauen har en rik levande rollspelsverksamhet (LRP) som här visade upp sina klenoder. Sen tar de med grejorna ut i skogen och hackar på varandra med svärd.

Nostalgoteket

De yngsta kunde spela spel i nostalgoteket, skriva eller lyssna på SF och Fantasy, medan deras föräldrar diskuterade Star Wars. Hur arrangörerna lyckats skaffa fram dessa gamla TV-apparater med bildrör är en gåta, men det fanns både antika TV-apparater och antika spelkonsoler med Tomb Raider att prova på.

Brädspel av olika typer är också väldigt populärt. Överallt satt folk och spelade vid olika invecklade spelplaner. Den här flickan sålde ytterligt realistiska handgjorda attiraljer för den som ville bygga ett eget Tomb Raider hemma på köksbordet.

Det hela var väldigt trivsamt. Människor satt i grupper och pratade om SF i den väldigt trevliga foajén. De där stolarna flyttades runt en hel del. I förgrunden ser du ett av de komplexa spelen som alla små barn med glädje kastade sig över. Det var till och med så att mobiltelefoner och surfplattor stoppades undan till förmån för helt fysiska spel.

Musiken i SF

Jag höll en uppdaterad version av mitt föredrag om musiken i SF, både rörande SF-filmer och kompositörer som ägnat sin karriär åt att skriva musik i SF- och Fantasystil. Föredraget gick bra. När publiken skrattar, klappar i händerna och ropar ”Ghostbusters!” när jag ropar ”Who ya gonna call?” får det anses lyckat.

Bild: Nail Garejev. Tack så mycket.

Efteråt fick jag spontant en äventyrsbok av översättaren Justina Kapeckaite (med pseudonymen Monokuro You) en fan av japansk kultur och berättelser.

Fast jag kanske skulle ha kallat föredraget ”Musiken i västlig SF” för de gamla SF-rävarna i publiken kommenterade att ”det var ju bra, men de där filmerna har vi aldrig sett”. Västliga SF-filmer var inte tillåtna i Sovjetunionen fram till sammanbrottet, så filmer som Forbidden Planet och Raumpatrouille Orion eller den ursprungliga TV-serien Dr. Who är vita fläckar på den litauiska SF-kartan. Västerländsk SF började komma först omkring 1988. Nå, nu fick de åtminstone höra musiken. Senare har naturligtvis alla hollywoodsuccéerna och BBC:s serier runnit in i det litauiska SF-medvetandet.

SF censurerades i Sovjet. SF beskriver en annan typ av framtid än den kommunistpartiet hade tänkt ut. Alltså skulle SF motarbetas. Det lyckades inte och när de ryska trupperna körts på porten 1990 hoppade kongressverksamheten upp fri och okontrollerad. I Vilnius hoppade föreningen Klubb Dorado upp redan 1979, bildad av Gediminas Beresnevičius och Romas Buivydas, tillsammans med Gunaras Kakaras, som senare byggde det Etnokosmologiska museet i Moletai. Åk dit och titta. Det är definitivt annorlunda. https://www.teknikaliteter.se/2017/11/15/etnokosmologiska-museet/.

Den första Lituanicon hölls i Kaunas 1990, när kommunismen hade börjat mjukna, strax före sammanbrottet. Själv besökte jag Lithuanicon III i Kaunas år 1992. Det var en fantastisk upplevelse med internationella gäster, men framför allt framtidstro och entusiasm.

Vi åkte vidare från Kaunas och besökte Vilnius TV-torn 1992 och tittade på minnesmärket över dem som dödades i angreppet 1990. Då var landet bara en vit fläck för oss.

Andrius Tapinas om att utge egna böcker

Science Fiction handlar först och främst om att skriva och ge ut högklassig litteratur. Men det är inte så lätt.

Andrius Tapinas, känd SF-författare och TV-journalist vet hur man fångar sin publik. Han berättade om hur man får pappersböcker publicerade i dagens hårda digitala klimat, slåss mot billiga actionbokserier och ser till att någon över huvud taget ska lägga märke till din bok. Man måste i stort sett själv sköta all marknadsföring och allt kringarbete. Som tur är, hjälper Facebook och andra sociala media till.

Den (onda) bokcirkeln

Två ukrainska författare, Dmitrij Gromov och Oleg Ladizhenskij (till höger), med den gemensamma pseudonymen Henry Lion Oldie berättade om hur det är ställt i bokutgivarnas värld nu för tiden. Idag ska alla vara succéförfattare och det märks på utgivningstakten över hela världen. Bokhandlarna svämmar över av nya böcker hela tiden. I Sverige är det främst deckare och kokböcker som går bra. I äventyrsvärlden är det hugg, slafs och action som gäller, men eftersom en författare kan komma med upp till 30 böcker eller mer i en bokserie per år, måste alla känslor och naturskildringar skalas bort. Det blir för arbetskrävande, både för skribenten och läsaren, helt enkelt.

Det för tankarna till Barbara Cartland, en engelsk adelsdam som gjorde en förmögenhet på enklare kärleksnoveller. Under sin livstid (1901-2000) skrev hon med början ungefär 1925 hela 723 böcker, som har översatts till 40 språk och sålts i över 200 miljoner exemplar i hela världen. Hon gav ofta ut en bok i månaden, inte genom att skriva den, utan genom att diktera för en snabbskrivande sekreterare.

Cartland arbetade som hårdast mellan 1940 och 1980. Då var man tvungen att skriva något som appellerade till massorna eftersom boktryck var dyrt, men idag kan alla bli bokutgivare tack vare digitaltrycket. Resultatet blir tyvärr små upplagor, höga kostnader och dåliga arvoden. I Frankrike bröt förlagen den onda cirkeln och kom överens om att skrota 2/3 av utgåvorna per år och därmed öka upplagorna, vilket sänker priserna per exemplar och därmed kan ge högre arvoden. Då försvann bokserierna med låg kvalitet från bokhandeln.

Den goda boken

Det fanns flera bokbord där du kunde stilla din SF-törst. Här ser du litauiska översättningar av de stora grabbarna som skrev riktig SF: Philip K Dick, Clifford Simak, Harry Harrison, Michael Moorcock, Philip José Farmer, Poul Anderson, Brian Aldiss m fl. Och tänk att det fortfarande finns amerikanska tecknade serier från Marvel till försäljning. Tryckta på äkta gammaldags papper! Och i bra skick dessutom!

Vadan alla dessa japanska snacks? Anime började bli populärt i Litauen i början av 1990-talet och till recessionen 2008 började mannen i bakgrunden importera billiga snacks och snabbmat från Japan och Ostasien. Han är idag en av de största importörerna av dylikt till Litauen. Sortimentet är enormt. Hans intressant nog största problem är att plocka ned alla osålda varor i kartongerna efter dagens slut.

Apokalypsen är nära. En utställare visade en klocka med ryska IN-14 nixierör, sånt man hittade på ryska fabriker på 1980-talet.

Stora slutdebatten

Bilden kan förstoras!

Ett antal namnkunniga litauiska SF-patriarker, flera tunga författare, flera doktorer och tidningsutgivare debatterade om litauisk SF-historia, till ett bildspel med historiska bilder av Audronė Vodzinskaitė-Städje.

Det var bilder ända från första kongressen 1990, patriarkerna som mindes hur de startade SF-verksamheten, det traditionella smågnabbet mellan klubbarna i Kaunas och Vilnius och allvarsamt menat prat om hur man ska gå vidare.

För att nu ta dem från vänster:

Adomas Rutkauskas, huvudarrangör, medlem i det litauiska tolkiensällskapet Tolkien Lietuva och teknisk journalist vid landets största tidning Lietuvas rytas.
Andrius Jautakis, arrangör och innehavare av sajten TCGplayer (https://decks.tcgplayer.com/magic) som säljer exklusiva spel. Dessutom utbildad operasångare.
Kastytis Zubovas, fil. dr., huvudarrangör, medlem i det litauiska tolkiensällskapet Tolkien Lietuva och astrofysiker.
Audronė Vodzinskaitė-Städje, långtida medlem i vilniusklubben Klubb Dorado, utgivare av fanzinet Dorado Raganos (Häxorna i Dorado) mellan 1994-2017, dessutom bibliotekarie och översättare.
Romualdas Buivydas, en av patriarkerna, medgrundare av Klubb Dorado 1979, fysiker.
Gediminas Beresnevičius, fil. dr., en annan patriark, medgrundare av Klubb Dorado 1979, astrofysiker.
Justinas Žilinskas, jur. dr, SF- och Fantasy-författare, diktare, och nuvarande ordförande för Klubb Dorado, med en bakgrund som jurist.
Gintautas K Ivanickas, översättare, fanzine-utgivare från kaunasklubben Feniksas, författare som gav ut SF-fanzinet Imperija mellan 2000-2004.
Andrius Tapinas, författare, TV-journalist och programledare och den som översatte Sagan om Ringen till litauiska och startade Tolkien Lietuva i mitten av 1990-talet.

Det är helt klart att kulturen väger tyngre i Litauen än i Sverige. Där går det att få företag som Tele2 och ett antal bokförlag och konsultföretag att sponsra hela kongressen och hedersgästernas flygresor och hotell. Det går inte i Sverige. Jag vet, för att jag har försökt.

Science Fiction är så viktigt att till och med litauiska statstelevisionen LRT var där och filmade.

Litauen, vad är det?

Du kanske inte har hört talas om Litauen? Eller också har du hört en massa nedgörande kritik om att Litauen är en före detta sovjetrepublik med förfallna hus, tiggare i gathörnen och usel mat? Låt mig genast få slå hål på den myten.

Om trivsamma SF-kongresser och tusenårig imponerande historia är två skäl att besöka Litauen, är maten det tredje. Vi tror felaktigt att Frankrike och Italien förvaltar den bästa matkulturen i Europa. Hej, vad vi bedrar oss.

Vad saknar man mest efteråt? Korvarna. Det rökta köttet. Bullarna. Överst i bilden visas en typisk korvhylla i en mindre kvartersbutik. Nederst till vänster visas delikatessen med färdigstekta och friterade godsaker, i mitten salladsdisken och till höger bullarna. Ett litet, litet utsnitt. Normalt har en livsmedelsbutik hela hav av bullar, med choklad, kvarg, köttfärs, sylt och olika sorters frön. Vi är efterblivna i Sverige.

Tack för en bra kongress. Kom till Lituanicon XXXI! Var inte rädd – alla talar engelska.