Tvärt emot vad du kanske har hört är Litauen och Vilnius helt ofarliga att besöka. Det finns inget hot från kriget i Ukraina. Huvudstaden heter Vilnius (Inte Riga! Inte Tallinn!) och är känd som huvudstad sedan år 1323. De allra flesta associerar Litauen och Vilnius med någon sorts östeuropeisk fattigdom och tror inte att det finns något att se. Inget kunde vara mera fel. Vilnius är en underbart vacker stad, helt utan hoprasade hus och tiggare i gathörnen.
De litauiska grönsakerna och frukterna smakar både mer och bättre än de svenska.
Vad vill en turist främst ha? Vackra minnesmärken, ståtliga utsikter, god och spännande mat och dryck och folk som talar engelska. Utländska turister har upptäckt detta och under 2023 besöktes Vilnius av 1,2 miljoner turister, en ökning med 20 % från föregående år.
Under 2024 rankades visserligen Finland som världen lyckligaste land totalt sett, enligt FNs årliga World Happiness Report, men Litauen hamnade på första plats när frågan ställdes till de under 30 års ålder, där Sverige bara kom på 18:e plats.
En första titt på Vilnius
Det första man slås av när man kommer till Vilnius är hur vacker staden är. En promenad genom Gamla stan visar på en förbluffande välbehållen arkitektur, ända från 1400-talet. Sovjeterna gjorde sitt bästa för att förstöra alla kyrkor, men de är numera restaurerade, och med den äran. Låt oss börja i stadens absoluta mitt.
Vilnius har fortfarande kvar sin äldsta byggnad, Gediminas torn (Gedimino pilies bokštas) från 1400-talet. Den har byggnadsnummer 001 i stadens katalog.
Mitt på Katedralstorget står statyn av storhertig Gediminas själv, som grundade staden 1323. Den ylande järnvarg som han såg i en dröm, vilken inspirerade honom att grunda en starkt befäst stad, syns inunder honom (dock huggen i sten).
Katedralen har tre helgonstatyer. Sovjeterna tog ned de ursprungliga och slog sönder dem, men efter friheten 1991 gjorde man större varianter och satte upp igen. Till vänster i bakgrunden skymtar Gediminas torn.
Det ursprungliga Härskarpalatset (Valdovų rūmai) i Vilnius byggdes åt storhertigarna på 1400-talet, fick senare förfalla och slogs slutligen sönder av ryska tsarens trupper 1801. År 2002 började återuppbyggnaden efter gamla beskrivningar och bilder och 2018 var det klart. Numera är det museum. Interiören är fantastisk. Kulturen finns överallt. Över huvud taget finns det mängder av konstmuseer, nationalbiblitek, operor, teatrar och liknande i Vilnius.
Gamla stan
Du börjar givetvis med att utforska staden utgående från Katedralstorget, med sitt unika klocktorn i vitt vid katedralen. Här finns några av de mest imponerande minnesmärkena.
Turisterna flanerar därefter gärna på Pilies gatve, Slottsgatan. Nedför backen kommer man till Katedralstorget med backen upp till Gediminas torn i bakgrunden och går man uppåt kommer man till restaurangtorget framför rådhuset. Det är bara att konstatera att det finns ett övermått av restauranger överallt.
Överallt hittar du dessutom den fantastiska bärnstenen, som har blivit Litauens guld.
På väg mot Rådhustorget passerar man ett antal aktiva turistfällor. Köp, köp, köp. Det är huvudsakligen minnessaker, bilder, kläder och bärnsten. Återigen den magiska bärnstenen.
Rotušės aikštė är torget framför det gamla rådhuset. Byggnaden är numera en konsertlokal där man har olika sorters evenemang, konserter och hyllningsföreställningar, som dessutom inrymmer restauranger och kaféer. Se dig omkring, det är ett historiskt torg, som redan Napoleon red över på sin lilla häst.
Vilnius arkitektur är värd att beundra. Stora delar av Gamla stan byggdes av italienska arkitekter och staden har gotiska, renässans-, barock- och nyklassicistiska drag. Bilden visar en fasad utmed Gediminasavenyn (finaste stora gatan) som tillkom något senare, men ändå är värd att beundra. Vilnius förtjänar titeln som huvudstad i östeuropeisk barock mer än någon annan stad. Till vänster i bilden syns Vilnius Statliga Lilla teater (Mazasis teatras) där man har ett omfattande program med teater- och musikföreställningar.
På ett torg invid Gediminasavenyn finns en hoppande fontän där barnen kan roa sig och bli besprutade. Vattnet svalkar behagligt under varma sommardagar.
Fortsätter du längs Gedmininasavenyn kommer du till sist till Parlamentet, på Oavhängighetstorget (Nepriklausomybęs aikste). Det ser ju fridfullt ut. Men under det sovjetiska försöket till statskupp år 1990 stod här 100.000 vilniusbor och skyddade parlamentet från stridsvagnarna. Statskuppen gick inget vidare, för en kort tid senare bröt Sovjetunionen samman. Litauen var fritt och ekonomin började braka uppåt.
Och så, ytterligare ett historiskt restaurangdistrikt: Užupis (”Vid floden”). Det är en gammal stadsdel som på skoj har förklarat sig för en självständig republik mitt i staden. Užupis är hemvist för konstnärer och fritänkare och är allmänt mysig att gå runt i på kvällarna. Mitt på torget ser man statyn Užupis ängel.
44 kyrkor!
Vilnius har väldigt många kyrkor, de allra flesta katolska och därmed betydligt mera imponerande inuti än de svenska, som är tämligen neutrala på insidan i jämförelse. Antalet 44 är ganska imponerande, med tanke på att 12-miljonersstaden London ”bara” har 48 kyrkor.
Här syns taket på en av Gamla stans många kyrkor. Kungakronan på Kazimeras kyrka kommer sig av att Casimir Jagiellon var både helgon och kung på 1450-talet.
Interiören i Peterpaulskyrkan bräcker det mesta, ja jag törs påstå att den bräcker Peterskyrkan i Rom. Den är inte lika stor, men klart mycket vackrare.
Ausros Vartai, Morgonrodnadens port i stadsmuren från 1500-talet, är stadens heligaste plats. Du ser kapellet med den medeltida målningen med guldapplikationer som föreställer jungfru Maria. Alldeles under treenighetens allseende öga står det ”Barmhärtighetens moder”.
En närbild på själva målningen i kapellet. Det rör sig om en medeltida målning på trä, med en relief i guldplåt frampå. Rummet är intressant så till vida att väggarna är helt klädda med silverplåt. Plåtarna tillverkades av alla de votivgåvor som skänkts till madonnan som tack för helbrägdagörelse. Det blev till sist så många offergåvor att man fick göra om dem till väggdekorationer.
Den utan tvekan vackraste kyrkan i hela Vilnius är St. Annas kyrka. Den är uppbyggd med hela 33 olika typer av tegelstenar. Kyrkans front måste var den mest invecklade och vackraste tegelkonstruktion man kan tänka sig, med sina tunna bågar och utsprång. När Napoleon härjade i Vilnius år 1812 ska han ha sagt att han önskade att han kunde ha tagit kyrkan i sin hand med sig hem till Frankrike.
Vilnius anrika universitet kommer att fira 450-årsjubileum år 2029. Här ser du toppen av klocktornet till Universitetskyrkan. Gå in och titta inuti. Det är det värt.
De tre korsen syns över allt i staden, eftersom de står på en hög kulle. Utsikten där uppifrån är också något alldeles särskilt. Korsen ställdes upp år 1916, långt före den sovjetiska ockupationen, sovjeterna slog sönder dem, men litauerna gjorde nya och satte upp igen år 1988.
Universitetet, ja!
Ett universitet? Inget konstigt! Tänker du. Men Vilnius universitet är omkring 450 år gammalt.
Sett från presidentpalatsets gård på Universitetsgatan (Universitetu gatve) ser klocktornet på Observatoriet ut så här. Observatoriet är takbalkongen mitt i bild. Tornet som sticker upp är Universitetskyrkan. Går man bara rakt fram mot tornet kommer man till bibliotekets nya dörr och universitetets huvudingång.
Biblioteket är lite utöver det vanliga. Det syns till och med på dörren, som har plaketter i brons som beskriver boktryckarkonsten i Litauen. Plaketten på bilden ovan visar den första litauiska tryckta boken, Martynas Mažvydas Katekes från 1547.
Smugleviciaus sale är en läsesal för professorer. Det här inte bara ”ett rum”, utan måste vara det snyggaste rum som finns!
Lingvistiska institutionen, med fantastiska, nutida takmålningar.
Alldeles intill Universitetets ingång finns Presidentpalatset. Då och då har allmänheten tillgång till den stora innergården, där regeringen brukar hålla mottagningar. Gå in och ta en titt.
Kaféerna! Ostarna! Bullarna!
Litauerna är fantastiska på tårtor. Medan ett svenskt snabbköp kan ha 2-3 sorter, mest bara prinsesstårta, har litauiska butiker 30-40-50-sorter. Du kan antingen köpa hela tårtor…
…eller lagom stora bitar, mätt i gram. Vill du ha en bit för ensam konsumtion köper du 100 gram. Ska du ha storkalas köper du en jättebit.
Vilnius har blivit en kaféstad, ungefär som Wien.
Ett av stadens absolut skrytigaste kaféer heter Sugamour, beläget på Vokeciu gatve (Tyska gatan). Det här är bara ett exempel på deras utsmyckning, för de byter utseende då och då.
Deras specialitet är ultralyxiga bakelser i fantastiska färger. Jag lovar, det smakar därefter.
Dziugas är den maffigaste av Litauens alla hårdostar. Det finns ett Dziugas-kafé i Vilnius där du kan få allsköns maträtter tillagade med just denna ost.
Ostsortimentet i snabbköpen är otroligt. Det är just det man ständigt slås av i Litauen: sortimentet är otroligt. Köp en Dziugas lagrad i 12, 18, 24 eller 36 månader.
Ät litauisk husmanskost. Här är interiören från en lantlig restaurangkedja med namnet Etno Dvaras (Herrgården). Äkta träd inomhus. Riktig husmanskost på tallrikarna och litauisk öl i glasen. Litauerna behöver inte importera öl.
Litauerna är dessutom mästare på öltilltugg. Börja alltid en måltid med stekt bröd med ostsås. Det är så gott så man nästan dör. Eventuellt av överkonsumtion.
Är du potatisälskare är nationalrätten Cepelinai (zeppelinare) ett givet val till huvudrätten. Enorma potatisbullar, ungefär som kroppkakor men utan mjöl och med en mängd olika fyllningar. Litauerna själva föredrar den traditionella köttfyllningen.
Gatukaféer i Gamla stan
Du behöver inte lida brist på kaffe och bakelser någonstans i Vilnius innerstad, särskilt inte i Gamla stan. Kaféerna avlöser varandra och eftersom Litauen är ett erkänt bull-, tårt- och bakelseland är urvalet, som redan nämnt, enormt.
Ukrainska restaurangen Борщ (Borstj)
Den ukrainska restaurangen Borstj för en undanskymd tillvaro på Algirdos gatve 5. Det syns inte mycket utanpå huset, men på tallrikarna syns det desto mer.
De kan verkligen göra stekt bröd som är så fantastiskt knaprigt att det inte ens går att spetsa på gaffeln.
Och de kan göra ordentliga Kiev-kotletter, så som de görs i Kiev. De är lite mindre än de litauiska, så man får två på en gång. Ingen kycklingfärs här, inte! Mums.
Guide Michelin slår till!
För dig som vill ha det där lilla extra i matväg, så delade den franska Michelinguiden nyligen ut fyra stjärnor till restauranger i Vilnius, medan totalt 34 litauiska restauranger får ett omnämnande i boken. De fyra enstjärniga restaurangerna finns alla i Vilnius, nämligen Džiaugsmas (Glädje) på Vilniaus gatve 28, Demo på T. Ševčenkos Gatvė 16A, Pas Mus (Hos oss) på Pilies gatve 28 och Nineteen18 på Dominikonų gatve 11.
Enormt sortiment i butikerna
Matvarubutikerna har ett mycket bättre urval än i Sverige.
Bullar, bullar, wienerbröd, gifflar, friterade bullar med inbakad svamp, köttfärs, kvarg, vallmofrön, choklad, vaniljkräm, vinbär, jordgubbar eller olika sorters sylt. Du kan få precis vad du vill. Var inte rädd. Smaka alltihop. Du kommer definitivt hem rundare. Ja, det finns laktosfritt också.
Men allt är inte bara solsken. Köp inte stekt bröd i snabbköpet, vare sig i lösvikt eller förpackat, för det är alltid stenhårt och segt. Det ska vara på restaurang, nystekt, med majonnäs-ost-vitlöksblandning. Då är det himmelskt, frasigt, vitlökigt och alldeles… alldeles underbart!
Litauiskt godis. Inte vet jag om det är godare än det svenska, men det råder i varje fall ingen brist på det.
Den här hyllan innehåller bara korv. Litauen har inga stora slakteri- eller mejerimonopol utan varje stad gör sin egen variant, med sin egen smak och kryddning. Rökt kött och rökta korvar är rökta med äkta rök, till skillnad från insprutat rökextrakt som i Sverige. Var uppmärksam på att bilden inte är tagen på något gigant-köpcentrum, utan snarare i en större kvartersbutik. Urvalet är fantastiskt.
Vi fortsätter med te-hyllan i samma icke-gigant-köpcentrum. Var hittar du en sån här te-hylla i en svensk butik?
Lidl i Litauen har fantastiskt mycket bättre sortiment än i Sverige, särskilt vad gäller bullar, bröd, wienerbröd och piroger. Butikskedjan fick guldmedalj för sitt sortiment i en tävling bland litauiska snabbköpskedjor.
Till skillnad från Sverige har Litauen en mycket livaktig torghandel (Turgus) där man kan köpa matvaror billigt direkt av bönder, konst, kläder mm. Titta in på jätteområdet Kalvariju Turgus, mitt i staden.
Fast du behöver inte gå ut och äta. Det går bra att beställa hem mat. Matbud från Bolt och Wolt och Uber susar över allt.
Shopping
Vilnius nya affärscentrum Europa är helt modernt. Det finns många fler, lika moderna: Panorama, Ozas, Akropolis etc.
Kan du skilja den här klädbutiken i Ozas köpcentrum från en i Stockholm? Skulle inte tro det. Men det är billigare i Vilnius. Är inte det vad alla turister vill ha? Billig shopping. Om du absolut vill spendera semestern med att köpa kläder är Ozas galleria något för dig. Där finns alla klädkedjor, även de svenska Zara, H&M osv.
Jag har väl aldrig sett så mycket barnkläder som i shoppingcentret Outlet Park i Lilla Nordstan (Šiaurės miestelis). Och sen finns det dammode, parfym och skor, skor, skor!
För den som inte kan hålla sig i från att köpa skor får jag rekommendera ”Batu kalnas” (Ett berg av skor) som bland annat finns i Lilla Nordstan. Ett snabbt överslag ger vid handen att butiken innehåller cirka 33.600 par.
Alldeles intill torget Kalvariju Turgus finns en tygaffär som är den mest imponerande jag sett, även jämfört med Sverige. Bilden visar bara en liten del av jättebutiken.
Jodå, IKEA finns i Vilnius också. De marknadsför givetvis svenska köttbullar med ordet Pakukuliauk (”Ät köttbullar”).
Hotell
Vilnius har en rik flora med helt moderna hotell till rimliga priser. Du hittar Novotel, Conti, Hilton, Radisson, Panorama, Scandic och Marriott, som i de flesta moderna storstäder. Eller som på bilden ovan, Hotell Neringa, ett rent litauiskt hotell med alldeles utmärkt standard, men moderatare priser.
Bild: Telecentras
En helt unik möjlighet har öppnat sig i och med att man via booking.com numera kan hyra ett nyrenoverat hotellrum högst upp i TV-tornet. Utsikten över staden är makalös och så finns det en roterande restaurang en våning upp.
Festligheter och konserter
Litauen satsar mycket på festivaler av olika slag. Det kan vara jazz-, rock- eller operafestivaler. Science Fiction är populärt och det hålls flera SF-kongresser i landet varje år, med internationella besökare. Dessutom firar man alltid de traditionella hednafesterna för vårens och sommarens ankomst, med parader och marknader.
Bilden ovan visar utescenen i Vingisparken, där man får plats med flera hundra tusen i publiken. En av de mera bemärkta föreställningarna på det senaste var Rammsteins konsert år 2023. Ed Sheeran har haft konserter i Litauen flera gånger. Vilnius operahus är synnerligen livligt och håller överkomliga priser och har dessutom en trevlig bar.
Vart fjärde år hålls den traditionella Sångfestivalen i hela Baltikum och i Vilnius ordnas festligheter på tre ställen, bland annat just Vingisparken. Festivalen började firas år 1927. Efter frigörelsen 1991 hyllas varje gång friheten, landet och stora historiska händelser i en tredagarsfest med en kör-, en dans- och en folkmusikdag. Vid festivalen år 2024 bestod kören av 12.000 sångare från 387 körer och det var 300.000 i publiken.
Dagsutflykter
När du besökt TV-tornet och tagit en kopp kaffe i den roterande restaurangen på 165 meters höjd och blickat ut över staden, är det dags för några utflykter.
Trakai
På bekvämt avstånd från Vilnius finns det medeltida, helt restaurerade slottet Trakai, slottet på ön. Det byggdes i början av 1400-talet av Vytautas den store, fick sedan förfalla, men byggdes upp igen under 1950-talet. Idag är det ett ståtligt minnesmärke över Litauens historia. De finns även ett äldre slott, “Slottet på halvön” från 1350-talet, men det är inte restaurerat.
När du har tittat färdigt på slottet är det dags för ett besök på trakai-restaurangen Senoji Kibinine. Du har aldrig sett så många sorters piroger, som för-, huvud- och efterrätt. Trakai är huvudsakligt säte för den kvarvarande karajimaska befolkningen i Europa och de talar fortfarande sitt karajimska modersmål. Några karajimer togs från Krim till Litauen av storhertig Vytautas på 1300-talet eftersom de ansågs pålitliga och därför fick vakta hans slott vid Trakai. Folkgruppen fanns dessutom kvar på Krim tills på 1600-talet, då olika krig spred ut dem i Östeuropa.
Restaurangpalats
Vill du uppleva något riktigt maffigt ska du besöka restaurangkomplexet Belmontas strax utanför Vilnius. Vad som under 1700-talet var en gammal vattenkvarn, har förvandlats till en samling restauranger som utnämnts till “the G-spot of Europe”. Här finns något för alla matälskare. Själv brukar jag frekventera grill-avdelningen. Sedan kan man dricka planka, alltså beställa en planka med ett flertal alkoholhaltiga drycker för provsmakning. Tillåt mig upprepa att litauerna är absoluta mästare på öltilltugg.
Längs vägen till Kaunas finns jätte-kibinai-stället Karaliskas kibinine (Det kungliga pirog-stället) där man kan få alla slags kibinaier (piroger), som förrätt, huvudrätt och efterrätt. De har drive-in också.
Vilnius i filmens värld
Vilnius och dess omgivningar har varit med i många storfilmer. Gamla stan passar utmärkt för filmer från 1600-talet, bara man häller ut sand på kullerstensgatorna och kör in med häst och vagn. Bostadsområdena passar i både kriminalfilmer och i filmen om Tjernobyl, och medeltidsslottet Trakai har figurerat i många äventyrsfilmer.
Tjernobyl-filmen med Stellan Skarsgård spelades delvis in i bostadsområdet Fabijoniskes och delvis i kärnkraftssimulatorn i Visaginas (Ignalina). BBC-serien Krig och fred från 2016 spelades delvis in i Trakai, HBO-serien om Katarina den stora med Helen Mirren spelades också in i Gamla stan, med ett särskilt dekorerat rådhus. Filmen Clark om Clark Olofsson med Bill Skarsgård i huvudrollen spelades både in i Vilnius gamla stad och i Kaunas. Young Wallander, Stranger things, The Last Czars, filmen om Askungen med flera spelades till stor del in på slottet Trakai.
Ur askan
Flygplatsen VNO är precis lika modern och strömlinjeformad som alla andra europeiska flygplatser. Det finns precis lika mycket sprit och kläder att köpa med sig hem som på alla andra ställen, fast undertecknad rekommenderar att du köper litauiska varor.
Det är bara att konstatera att Litauen numera är ett högmodernt europeiskt land. Du ser inga gamla sovjetiska Trabant eller Lada-bilar på gatorna längre utan alla bilar är strömlinjeformade Toyota, Range Rover och Volvo. Biogasdrivna lokalbussar är på väg in och de drivs inte av rysk naturgas. Eftersom, eller tack vare, kanske man ska säga, att Vilnius sedan länge haft trådbussar och de gamla skruttiga Skoda-bussarna numera ersatts av moderna polska och tjeckiska produkter, av och till med ABBs drivenheter, är innerstadstrafiken både tyst, effektiv och miljövänlig. Luftkonditioneringen fungerar bra i bussarna i Vilnius, till skillnad från SLs bastu-bussar i Stockholm.
Längre ut i landet finns det ett övermått av slott och herresäten att titta på, ett litauiskt Skansen fast betydligt större (Rumsiskes), en fantastisk, historisk korskulle (Šiauliai), staden Druskininkai som är full med spa-bad och tillika en inomhus skidbacke med snö året runt, en häxkulle (Juodkrante), flera restaurangpalats och långa vita badstränder. Därför är
