De okända nummersändarna

Skriven av

Finns det fortfarande saker som vi inte vet vad det är? Saker skapade av människan i ett syfte så hemligt att ingen vet vad det är, trots att dess existens är hur uppenbar som helst?

Intressant formation i naturen som visar sig vara en brittisk lyssnarstation på Cypern. Det runda objektet är en riktningskänslig antenn och du ser hur kablaget går till den inhägnade lyssnarstationen nederst i bilden.

Eins, null, zwei, vier, sieben … eins, null, zwei, vier, sieben… Så kan det låta på kortvågen om du råkat ratta in en så kallad nummersändare (number station). Skruvar du till ett annat ställe kan det låta så här: Bravo Charlie Echo Delta Quebec … Sierra Echo Alpha Lima Kilo… Timme in och timme ut. Meningslösa teckenserier som läses av manliga eller kvinnliga röster, på engelska, franska, tyska, ryska, arabiska eller kinesiska. I många fall hör man att det är en dator som spelar upp ljudklipp med mänsklig röst, i andra fall är det levande människor som läser. (Ljudprov nedan.)

Fenomenet är känt ända sedan första världskriget. Sändarna, som känns igen på uppläsarens röst, en igenkänningsmelodi, eller ibland på deras tekniska karaktäristika (modulation) eller tekniska ofullkomligheter, som ett allmänt bakgrundsbrum, ostabil bärvåg eller liknande, återkommer alltid på samma frekvens och för det mesta enligt en bestämd tidtabell. Organisationerna som ligger bakom gör stora ansträngningar för att klara tidtabellen och skulle något hända med en sändare kommer rösten ofta igen väldigt snart (efter en del mekande, får man tro). Sändarna är faktiskt så regelbundna och uppläsarnas accenter så välkända att stationerna fått smeknamn, som The Lincolnshire Poacher, OLX, Skylark, Pyongyang BC och så vidare.

Det finns organisationer som inte gör annat än forskar i detta underliga fenomen och försöker ta reda på vad det skulle kunna vara. Efter många års avlyssning har de hängivna lyssnaramatörerna blivit riktiga “kompisar” med nummersändarna. En del personer har ägnat sig åt att pejla nummersändare och man har kommit fram till att åtminstone vissa sändningar emanerar från utländska beskickningar, ambassader, i världens olika städer. I vissa fall har man kunnat spåra dem till olika länder, som Kuba, Tyskland, Nordkorea eller något östeuropeiskt land. Men det går aldrig att vara riktigt säker.

BBC har anklagats för att, om inte ligga bakom, så åtminstone släppa till sina antenner och sändare på olika ställen i världen för nummermeddelanden, något man kategoriskt förnekar. Naturligtvis. Brittiska militärbaser utomlands har ansetts ligga bakom, även om man aldrig kan få fram bevis. Bevis och bevis, man kan pejla signalen dit, men det går inte att få något svar.

Kodbokskrypto

Det finns gott om teorier vad sändningarna skulle kunna vara till för. Det uppenbaraste är kodade meddelanden till spioner i främmande land, som används i de fall det skulle kunna vara för farligt för agenten att ta emot brev, mail eller telefonsamtal.

Kodböcker måste vara små. Här är en som är så liten att man behöver ett särskilt förstoringsglas. Bild: Kanadensiska säkerhetspolisen.

En hemlig agent kan inte svara på en sändning utan att avslöja sin position. Därför är meddelandena enkelriktade. För att vara säker på att meddelandet uppfattas, upprepas det väldigt många gånger. För att vara säker på att kryptot inte kan knäckas används i de fall man känner till så kallade kodboks- eller engångskrypto, där nyckeln är lika lång som meddelandet. Kodböcker är kända i en mängd olika format, avpassade för skoklackar, puderdosor etc.

En person påstår sig ha flytt från STASI i gamla Östtyskland och fått hjälp av västmakterna med en kodbok och anvisningar om hur man skulle lyssna på nummersändningar (Se referenserna). Stämmer detta har vi att göra med sk blockkrypto (one time pad), ett krypto som är oknäckbart såvida man inte har kodboken som hör till. Anledningen till att man använder enkel mänsklig röst och amplitudmodulation antas vara att det kan vara svårt för övervakade spioner att få tag i avancerad utrustning.

Störsändare

Nummersändarna drabbas ibland av störsändare som försöker dölja meddelandet. Detta, tillsammans med misstankarna om att sändningarna kommer från stormakternas militärbaser, bevisar att vi har med stormaktsrelationer att göra, och uppenbarligen inte de bästa relationer. Om du trodde att Sovjets fall betydde att tiden var förbi då skumma typer i regnrock och svart slokhatt smög omkring i mörka gränder och smusslade med mikrofilm, så är det dags att tänka om. Den hemliga spionen är fortfarande lika hemlig och lika aktuell.

Varför inte Internet?

Varför används inte Internet för denna typ av meddelanden i denna moderna tid? Det gör det säkert också, men dels kan det finnas ställen i världen där spioner huserar, där det kan vara farligt eller skapa misstankar om man använder Internet. Dels måste ett meddelande på Internet alltid ha en mottagare. Även om det inte är den sanna mottagaren, så måste meddelandet hamna någonstans och genom signalspaning kan man för eller senare ta reda på var meddelandet hamnade och placera en agent där.

Då är kortvågssändningar idealiska. Det går bra att pejla sändaren, men inte mottagaren. Den är och förblir hemlig. Det finns uppgifter om att vissa hemliga agenter har slarvat och spelat högt med sin radio och därmed blivit gripna, men utöver det är mottagningen av ett radiomeddelande något som kan bedrivas ytterst hemligt.

Men varför så enkla meddelanden som någon som läser siffror? Man skulle kunna skicka hela krypterade e-brev över kortvåg om man ville. Men det skulle kräva avancerad utrustning för mottagningen, kanske en dator, och det kan mycket väl finnas ställen i världen där en dator kan verka misstänkt. För att agenten inte ska behöva skaffa avslöjande specialutrustning sänds meddelandena som mänskligt tal på helt vanlig kortvåg. Att då bara behöva en penna och ett papper för att ta emot meddelandet är nära nog idealiskt.

Läs mer

Shortwave espionage: http://www.slate.com/articles/technology/technology/2010/07/7887_khz_your_home_for_classic_cuban_espionage_radio.html

Ljudprov: “Oscar Lima” http://www.swldxer.co.uk/ol-js.wma

Ljudprov: “Juliett Bravo” http://www.swldxer.co.uk/jb-js.wma

Ljudprov: “Lincolnshire Poacher, six-six-four-six-one” http://www.swldxer.co.uk/E3LINCS.wma

If it had not been for 15 minutes, första delen av en mörk historia som påstås vara autentisk, om STASI, förräderi, spioner och kortvåg i gamla Östtyskland: http://www.cvni.net/radio/e2k/e2k032/e2k32article.html

Nummersändare: https://en.wikipedia.org/wiki/Numbers_station

Den ryska stationen UVB-76 (The Buzzer) eller numera MDZhB är inte en nummerstation. Dess funktion är välkänd: https://techworld.idg.se/2.2524/1.607840/sanningen-om-det-ryska-bruset

Den ryska hackspetten Duga-3 som tidvis blockerade hela kortvågen med sitt tickande ljud var inte heller en spionsändare, den var en OTH-radar: https://techworld.idg.se/2.2524/1.607840/sanningen-om-det-ryska-bruset

Märken på artiklar:
Artikelkategorier:
Militärt · Mysterier · Spioneri

Kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *