Vid ett besök i Vilnius i Litauen under våren 2025 fick vi en fantastisk, privat visning av regeringsbyggnaden Parlamentet eller Seimas. Seimas ligger på Oavhängighetstorget som ligger längs Gediminasavenyn. Vi fick se både sådant som vanliga gäster får se och sådant som ingen annan får se, nämligen arkiven med dokumenten som lade grunden till Litauens frihet och stödet som flöt in från världens länder.
Oavsett vad du hört är Litauen och Vilnius ett härligt ställe. Maten är fantastisk och det nya Vilnius, liksom Gamla Stan, är mycket trevliga att vandra runt i.
Så har det dock inte alltid varit. Alldeles i början av 1990-talet var landet ännu ockuperat av Sovjet och 1991 försökte sig sovjeterna på en attack mot parlamentet med stridsvagnar. Det misslyckades emellertid tack vare det litauiska folkets stora uppslutning och deras stora envishet.
Huset byggdes ursprungligen på 1970-talet och var avsett som säte för sovjetrepubliken Litauens högsta domstol. Denna fick senare sparken.
Vår guide ledde oss hit och dit, upp- och nedför trappor och till att börja med hamnade vi i den historiskt viktigaste salen.
Tribunalen i den äldre samlingssal där Seimas röstade för landets utträde ur Sovjetunionen den 11 mars 1990.
Här är röstkortet, undertecknat av landsfadern Vytautas Landsbergis, från omröstningen år 1990. Kravet på utträde framfördes senare till Högsta Sovjet, som godkände det i enlighet med den sovjetiska lagen, men ångrade sig senare.
Resultatet blev detta, det yttersta dokumentet, där alla ledamöter skrivit under texten om utträdet. Längst uppe till höger i massan av underskrifter ser du landsfadern Vytautas Landsbergis namnteckning.
Resultatet blev en putsch, ett sovjetiskt försök till maktövertagande år 1991. Här är vyn genom fönstren mot Oavhängighetstorget, som Landsbergis med flera parlamentariker hade när de hundratusen litauerna stod där bland stridsvagnshindren och skyddade parlamentet med sina kroppar.
En stor tavla i Konstitutionssalen visar den enorma folkmassan som skyddade parlamentet 1991.
Så här såg Oavhängighetstorget ut vid ett tidigare besök, år 1992. Betongbunkrarna är de stridsvagnshinder som hjälpte till att hålla de sovjetiska stridsvagnarna borta. Bunkrarna finns fortfarande kvar vid sidan av huset, som ett minnesmonument.
Själva Konstitutionssalen används för möten med utländska presidenter och liknande.
På väggen mitt emot i Konstitutionssalen sitter en stor tavla med de ledamöter som medverkade till Litauens frihet. Mannen vid mikrofonerna är landsfadern Vytautas Landsbergis. Ovanför honom ser du det litauiska statsvapnet: Vytis förföljaren.
En intressant sak är den brunn som borrades upp på parlamentets innergård, som var avsedd att ge vatten åt parlamentarikerna om huset skulle omringas av stridsvagnar. Och så blev det. På brunnslocket står det ”Vattenbrunnen Friheten till parlamentets försvarare”. Brunnen borrades av de litauiska geologerna.
Här är påven Johannes Paulus II:s rum, upprättat efter hans besök 1993. Han var inte i rummet själv, men det används som minnesrum över Påvens besök och som bönerum för parlamentets katoliker. Johannes Paulus var inte dum. Som polack visste han vad Sovjet var för något och vid alla officiella besök på skolor och universitet såg han till att inte bli fotograferad med sovjetiska överlöpare.
På väggen hänger porträtten av de trettio litauer som mördades av Sovjet vid TV-tornet under putschen 1991.
Bilden visar en allmän samlingssal som används vid ceremonier som medaljutdelningar och andra utmärkelser. Symbolen i mitten kallas ”Gedimino stulpai” (Gediminas stolpar) och är själva symbolen för det fria Litauen. Väggarna är klädda med bakbelyst blyinfattat glas, som är väldigt populärt i Litauen, inte bara i kyrkor. Glaset finns överallt på restauranger och i offentliga byggnader och det finns företag som inte gör annat än tillverkar blyinfattat glas hela dagarna.
Är man i en regeringsbyggnad måste man hålla tal. Här är det undertecknad som talar till, tja… Teknikaliteters läsare.
Det ståtligaste
Den stora, nya sammanträdessalen, med plats för 141 ledamöter. Dock utan ledamöter.
Bild: Augustas Didžgalvis, CC BY-SA 4.0
En annan bild av presidiet, inte min, som visar hur det ser ut när salen är befolkad.
Udda saker
Väggarna i huset är för övrigt klädda med foton av personer som gjort något viktigt för landet. Här är det USAs forne president Richard Nixon som bär ett axelband med Litauens namn.
En titt i arkiven
Genom slingriga, underjordiska korridorer kom vi till sist till det allra heligaste: arkivet, som innehöll mycket av statens heroiska historia.
Här är en klenod: det ljudband från sammanträdet där utträdet ur Sovjet debatterades 1990.
Så här ser det ödesdigra brevet ut som Seimas skickade till Högsta Sovjet år 1990 där man begärde utträde ur Sovjetunionen, igen undertecknat av landsfadern. Man fick sin frihet, i enlighet med den sovjetiska lagen, men sedan ångrade sovjeterna sig och det blev blodbad.
Här ser vi ett dokument avsänt av Georgiens regering som stöd för Litauens frihet: Georgiens självständighetsförklaring. Georgien utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 9 april 1991.
Och slutligen: den litauiska konstitutionen, så som den blev efter friheten 1991.
Vi kan inte nog tacka för denna visning, som gav så stora historiska insikter.
LETUVA!
NATO träder in
Ungefär samtidigt med vårt besök överlämnade den tyska armén en stor kontingent tyska soldater och en del materiel till det litauiska NATO-kommandot. Det var folkfest på stan och man fick klättra på stridsvagnar, äta bratwurst och köpa nationalistiska flaggor.
Kall rödbetssoppa
I de dagarna var det också Pink Soup Festival i Vilnius. Hundratusentals var ute och hyllade nationalrätten Kall rödbetssoppa (Šaltibarščiai) på ett antal festivalområden, med parader och konserter. Hela staden var rosa, inklusive deltagarnas kläder, hår och hundar. Bilden visar festivalens maskot, rödbetan själv.
Tidslinje
1323 Storhertig Gediminas grundar Vilnius.
1918 Ryske tsaren mördas
1918 Litauen förklarar sig fritt från ryske tsarens välde.
1914-1918 Första världskriget.
1920-1939 Polen ockuperar Vilnius.
1922 Kommunisterna bildar Sovjetunionen.
1939-1945 Andra världskriget. Tyskar och sovjeter härjar i Litauen.
1946 Sovjet ockuperar Baltikum. Litauen blir sovjetrepublik.
1956 Siste litauiske motståndsmannen, skogsbrodern, dödas av Sovjet.
1990 Litauen begär och får utträde ur Sovjetunionen (fast inte).
1991 Putschen i Vilnius. Sovjetunionen kollapsar. Litauen äntligen självständigt.
2004 Litauen går med i EU.
2004 Litauen går med i NATO.
Läs mer
Om du fortfarande lider av desinformationen att Vilnius skulle vara förfallet och risigt, med trasiga hus och en tiggare i varje gathörn, ska du läsa sanningen om den modena staden: https://www.teknikaliteter.se/2024/04/30/litauen-ditt-narmaste-sagoland/
