Retrogathering 2018 – en antikdatorupplevlse

Skriven av

Retrogathering, den 27 januari 2018 i Växhuset i Västerås hölls i år till ABC 80s ära. I år är det precis 40 år sedan denna svenska hemdator introducerades av Luxor. Växhuset är ett allaktivitetshus mitt i centrala Västerås, med samlingslokaler, scener, café och diverse kursaktiviteter och denna dag också ovanligt mycket gammal maskinvara.

Retrogathering är en av Sveriges största träffar för samlare och entusiaster av äldre tiders datorer och TV-spel, från tidigt 1970-tal till mitten av 1990-talet. Redan sommaren 2005 samlades ett tiotal personer i Falkenberg för att spela spel, grilla och umgås som en upptaktsträff till en kommande mässa. Den första regelrätta Retrogathering-mässan ägde därpå rum våren 2006 i Västerås. Åren 2007-2011 ägde Retrogathering rum i Alviks Medborgarhus i Stockholm, men sedan hösten 2012 har man flyttat tillbaks till Västerås

Och vad mötte våra ögon så fort vi kom in genom dörrarna 2018? En mängd ultragamla speldatorer som bevarats kärleksfullt och fungerade alldeles utmärkt.

Här fick man se sorter man sett förr och sorter man aldrig sett förr. Amstrad, BBC Micro, PET, Amiga och C64, Apple II, MicroBee… Alla som sitter med en modern PC eller Mac, som är tiotusen gånger kapablare än dessa dinosaurier, tycker kanske att det här är corny. Må så vara, men det var detta som ledde fram till dagens datorer.

Givetvis fanns en tidig Macintosh, en Macintosh Plus från 1986, med den där konstiga styrenheten musen som var nästan okänd när den lanserades 1984.

Men årets Retrogathering var främst inriktad på att hylla den svenska ikonen ABC 80 (Advanced Basic Computer for the 1980s). Det är i år 40 år sedan Luxor lanserade det svenska hem- och speldatorundret. 1978 hade luxorfabriken i Motala hade stått arbetslös ett tag eftersom den svenska radio- och TV-industrin hade fått stryka på foten för Japan Inc. Karl-Johan Börjesson på Scandia Metric och Lars Karlsson på Dataindustrier AB (DIAB) fick idén att tillverka en svensk hemdator, till stor del inspirerade av Tandys TRS-80, och luxorfabriken fick något att göra igen. ABC 80 såldes av Luxor mellan åren 1978 och 1980. Den följdes av olika modeller av ABC 800 och ABC 1600.

För att berätta mer om det hade man rekryterat en av pionjärerna inom programmeringen av sagda maskin: Per Lindberg, även känd som TMP, The Mad Programmer. Många som var med på den tiden minns nog hans initialer. Per skrev ett otal spel till ABC 80 och fick intressant nog även betalt för dem. På bilden nedan ser han ut att säga ”På min tid, då var pixlarna så här stora!”

Och på nästa bild är repliken ”Förr, då skrev man på tangentbord så här!”

Per har varit medlem i datorföreningen Stacken på KTH sedan urminnes tider. Extra populär blev hans berättelse om hur Stacken skrev sin egen texteditor Amis (det som numera kallas ordbehandlare) avsedd för PDP-10-datorer. På KTH kördes redan en berömd texteditor kallad Emacs, skriven av den inte helt obekante Richard Stallman, men den kunde inte köras på Stackens datorer under operativsystemet TOPS-10. Alltså fick man skriva en egen. Den fingerade utmärkt och drog till och med in lite pengar.

Här gör Per det han helst av allt vill göra: Fingra på en ABC 80. Med joystick!

Undertecknad vill tydliggöra att även jag arbetade med ABC 80 under de gyllene åren. När jag var anställd på Inter Innovation AB och var med om att bygga de första svenska bankomaterna, hade vi ABC 80 som generell terminal till bankomatmodulerna, såväl som alldeles vanlig ordbehandlingsmaskin, då inkopplad i nätverk med en central diskstation ABC 838 och Epson FX-80-printer. Det mest avancerade som gjordes med ABC 80 var dock ett sedeligenkänningsprojekt som klarade av att skilja äkta dollarsedlar från falska med tio sedlar i sekunden.

Här redogör undertecknad för sitt livs historia som elektronikkonstruktör och teknikjournalist, allt från att som liten glytt har rivit i högtalarpapp i trasiga radioapparater, till att ha rest Jorden runt och beskrivit teknik, exempelvis vid Jet Propulsion Laboratories i Pasadena, Arecibo-teleskopet i Puerto Rico, IBMs superdatorverkstad i Montpellier och Esrange i Kiruna. Publiken var väldigt intresserad av min verksamhet i Datorföreningen Stacken på KTH och jag fick berätta om min första systemskiss över KTHs datornät som publicerades i Stackens tidning Stackpointer 1983 och hur den inte alls mottogs väl av systemavdelningen.

Den visade sig vara lite för bra, eftersom den tipsade om utringande modem som kunde användas av studenter för att ringa gratis. Intressantare så här i efterskott är kanske utgången till embryot till Sunet (Swedish University NETwork) och utgången till Arpanet, embryot till Internet.

Efter en begäran om encore fick jag också berätta om Stackens baltikumprojekt, då ett antal VAX-maskiner och Sun-terminaler och några av de allra första trådlösa näten skeppades till Riga och installerades på två universitet, strax efter hungersnöden i Baltikum 1993.

Alltså, jag vill ju inte vara skrytsam, men när min föreläsning var klar, stod alla upp och applåderade och massor av folk ville ha webbplatsen Teknikaliteter.se visitkort.

HP 132 kalkylator med bildrörsdisplay

Vi fortsätter retroutflykten. Denna HP-kalkylator kommer från 1964, en tid långt före LCD-displayerna. Dess gröna lilla display är ett bildrör, alltså ett katodstrålerör, som kan visa en stack med fyra tal, vilka kan manipuleras med RPN, Reverse Polish Notation, som HP använde allt framgent i sina handhållna kalkylatorer, som HP-25 och HP-35, vilka kom långt senare. HP-132 saknar varje spår av mikrodatorer, men den har √-knapp. Bara elektroniken för att dra kvadratrötter med 11 decimaler i maskinvara är imponerande. Men HPs grejor var i allmänhet imponerande!

Minst lika imponerande var Digital Equipments grejor. Minidatorer i DECs PDP-11-serie fanns på i stort sett vartenda universitet och högskola över hela världen. Inte i Sovjetunionen förståss, men där fanns istället kompatibla piratkopior.

Här är det retro, minsann. En PDP-11/05 står längst till vänster och blinkar med de röda lysdioderna på frontpanelen. Till höger står en tidig bandstation med öppna rullband. Det här var långt före bandkassetterna, men dock en tydlig förbättring efter hålremsans tidevarv. Längst fram står en retroterminal av typen VT-52.

När undertecknad jobbade på LM Ericssons militärdivision hade vi en PDP-11/40 och ett antal teletyper (mekaniska skrivande skrammelterminaler) och bara en VT-52. Den som hade högst status bland programmerarna fick använda VT-52:an och någon gång kom undertecknad åt den, men eftersom jag var van vid teletyperna hade jag gaska hårt anslag och gick allmänt under namnet ”yxan”.

Den bruna maskinen längst till höger är en ABC 1600 från 1985, en uppföljare till de tidigare ABC 80- och ABC 800-modellerna och en av Luxors sista ABC-produkter. Den byggdes bara i cirka 200 exemplar.

Här är en liten titt inuti den ljufliga maskinvaran i bandstationen. Notera alla de avlånga kretskorten med rödlila handtag. DECs alla tidiga maskiner var uppbyggda av sådana sk ”flip chips”, små, universella moduler som kunde pluggas i ett bakplan och lätt bytas vid reparation.

Men mässans huvudvikt låg ändå på retrospel och en hel utställningshall var full av människor som förevisade och sålde urgamla spel till Commodore, Atari, Spectrum osv. En del i oöppnade kartonger! Det är föredömligt att så många har samlat på sig gammal maskin- och programvara och att de tycker att teknikhistoria är värt att ägna sig åt.

Arrangörerna hade verkligen lyckats med åldersfördelningen. Där fanns allt från småglyttar som knappt nådde upp till tangentbordet, till åldrade farbröder med vitt skägg.

På Växhusets framsida står Saurons hand. Det måste det vara, fast det står ”frihet” mm på den.

Epilog och rekommendation

Jag kan inte annat än rakt upp och ned rekommendera dig med datorarkeologiskt intresse att besöka Retrogathering nästa år. Om du, som jag, växt upp med de tidiga mikrodatorerna, som Commodore, Atari och ABC 80, och sen jobbat dig igenom Digitals PDP-maskiner, är det här en helt underbar nostalgitripp.

Läs mer

Retrogathering: http://retrogathering.se/

Försnacket: http://www.teknikaliteter.se/2018/01/17/retrogathering-i-vasteras/

Om Datorföreningen Stacken på KTH: https://techworld.idg.se/2.2524/1.454545/the-stacken-story

Om undertecknad, i retroperspektiv: https://techworld.idg.se/2.2524/1.500439/hemma-hos-jorgen-stadje–it-pionjaren

Om stackens baltikumprojekt: http://www.teknikaliteter.se/2017/11/14/containeraffaren-ett-stycke-betydelsefull-teknikhistoria/

Radio-, trådspelar-, bandspelar-, TV- och datornostalgi i Baltikum och Sovjet, minst lika livaktig som den svenska:
https://www.idg.se/2.1085/1.400171/radiosamlaren-i-kaunas—del-1
https://www.idg.se/2.1085/1.400287/radiosamlaren-i-kaunas—del-2

Märken på artiklar:

Kommentarer

  • Hej Jörgen!

    Du fick några fina bilder på min PDP-11! Trevligt. Mer information finns på vår websida http://www.datormuseum.se. Men det du kallar för HP 132 var ingen HP. Det var en Friden. Friden grundades av Sverige-emigranten Carl Friden. Det du tänker på som väldigt mycket liknar Friden kalkylatorn är HP 9100.

    Mattis Lind 2 februari, 2018 22:33 Svara
    • Friden? Kul. Jag ska läsa. Den ser väldigt HP-ig ut!

      Jörgen Städje 3 februari, 2018 01:07 Svara
    • Hej Mattias. Kul med länken till ditt museum men tyvärr fungerade inte bilderna på ABC-datorerna där, trasiga länkar till Dropbox. Jag såg fram emot att återuppleva gamla minnen från datasalens ABC800 (och om man hade tur, 806:an).

      hawkse 3 februari, 2018 22:24 Svara
      • Hej Hawkse! Dropbox slutade stödja direktlänkning av bilder och annat webinnehåll för ett tag sedan och jag har inte haft tid att ordna alla än, men jag jobbar på för att lägga över allt på en egen server.

        Mattis Lind 5 februari, 2018 21:35 Svara
  • Pingback: Städje på film – Teknikaliteter

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *