Florence Nightingale

Jörgen Städje
6 år sedan

Hon var den goda ängeln som skulle ha gillat Excel och Powerpoint. Idag ser vi föredrag med statistik och diagram som något man gäspar sig igenom, men i mitten av 1800-talet avgjorde statistiken tiotusentals soldaters liv på ett bräde.

Sjuksköterskan Florence Nightingale (1820-1910) har för alltid fått framstå som den goda skyddsängeln, “Den vita ängeln”, “Damen med lampan” mm, som såg efter och pysslade om de brittiska soldaterna vid det turkiska sjukhuset i Scutari under Krimkriget. Även om hon införde en mängd nya grepp inom dåtidens sjukvård, som till exempel hygien, bör hon också kommas ihåg för sin radikala användning av statistik och affärsgrafik.

Hygien var ingen särskilt intresserad av på sjukhusen under 1800-talet. En bra kirurg var en som hade förklädet fullt av blod och det var ganska vanligt att läkarna gick direkt från bårhusets obduktioner till barnbördsavdelningarna. Ingen kunde begripa varför dödligheten i barnsäng var så hög. 1854 kunde den brittiske läkaren John Snow bevisa att förorenat vatten spred kolera i det stora kolerautbrottet i London och hans vidare arbeten i ämnet blev den egentliga begynnelsen på all offentlig hygien.

Den ungersk-österrikiske läkaren Ignaz Philipp Semmelweiss kom 1847 på att om läkarna tvättade händerna i klorlösning innan de genomförde gynekologiska undersökningar kunde dödligheten sänkas från rådande 20 % till omkring 1 %. Man han motarbetades aktivt. Hans studenter struntade i att tvätta händerna på pin kiv. Idén betraktades som befängd och ännu 1847 var bakterier okända. (Semmelweiss spärrades in på mentalsjukhus, blev halvt ihjälslagen av “vårdarna” och dog efter bara två veckor, sannolikt av samma bakterier som han kämpade mot på sjukhuset.) Bakterier skulle inte bli kända förrän 1865, då Louis Pasteur bevisade deras existens.

Det var i den miljön som Florence Nightingale växte upp. Hon var ovaligt skarpsynt och intelligent och kände tidigt en gudomlig kallelse att bli sjuksköterska. Hon tog inte emot sina rika föräldrars råd att gifta sig och leva ett lugnt hemmaliv utan dedicerade istället sitt liv till de fattiga och sjuka. Eftersom kvinnor i allmänhet inte hade tillgång till utbildning på den tiden fick hon själv utbilda sig i sjuksköterskeyrket.

Florence Nightingale som ung

Hennes föräldrar motarbetade henne aktivt, men hon fortsatte ändå sin utbildning. Komma upp sig i samhället behövde hon inte eftersom hennes familj redan var rik och välkänd. Hon kunde ägna sig åt att sponsra andra kvinnor som ville utbilda sig inom sjukvårdsyrket och lobba för olika lagförslag som kunde förbättra livet för de fattiga.

1853-54 innehade hon en hög post vid kvinnosjukhuset “Institute for the Care of Sick Gentlewomen” i London och hon publicerade hela tiden böcker med rådgivning om sjukvård, organisation och statistik. Hon hade med åren samlat på sig gedigen kunskap om sjukvård och hygien, och hygien som vapen mot sjukdomar började bli accepterat i Europa.

Krimkriget 1853-56

Det stod illa till för de skadade brittiska soldaterna under Krimkriget (mellan Ryska imperiet och Frankrike England, Sardinien, Turkiet med flera, 1853-1856. Man kämpade i princip om Rysslands inflytande i Sydeuropa). Inte för skador de erhållit i strid utan för att de dog av sanitära olägenheter på sjukhusen.

1854 reste Nightingale och 38 andra sjuksköterskor till det brittiska militärsjukhuset Selirnye i Scutari (idag Uskudar i Istanbul). Soldaterna dog i princip som flugor på grund av personalbrist, brist på mediciner, brist på hygien, människovärdig mat och rent dricksvatten, men kanske främst för att ingen i officiell ställning i London brydde sig om saken. Massinfektioner tog livet av de flesta.

Ingenting särskilt hände efter att Nightingale kommit till platsen och börjat sitt arbete. Dödstalen ökade till och med. Första vintern dog 4077 soldater, huvudsakligen tyfus, kolera och dysenteri. Det visade sig bero på att avloppssystemet var igensatt av döda djurkroppar. När britterna skickat dit en saneringsgrupp som tömde avloppet och förbättrade ventilationen minskade dödstalen kraftigt, från 42 % till 2,2 %. Dödsfall av krigsskador låg ungefär på samma nivå hela tiden.

Men hon fick tjata sig blå i ansiktet för att få andra att förstå att det var dålig sanitet och usel mat som orsakade dödsfallen och inte kriget. Ett av hennes vapen blev statistik och diagram.

Polärdiagram

Diagram of the causes of mortality in the army in the East. Du börjar att läsa i diagrammet till höger och fortsätter sedan till vänster. Grafen visar antalet dödsfall på grund av orsaker som kunnat förebyggas (blågrönt), dödsfall av krigsskador (rött) och andra orsaker (svart). En cirkel visar ett år.

Nightingale insåg att det var effektivare att uttrycka statistiska data i form av diagram än som tabeller. Dessa kunde användas till att övertyga politiker och kungahus, folk som normalt inte var insatta i, eller inte skulle ha tålamod att förstå sig på statistiska tabeller. Hon uppfann inte det polära diagrammet (eller pajdiagrammet som vi slarvigt säger) men hon använde det mycket effektivt. Själv kallade hon det för en “coxcomb” (tuppkam).

Diagrammet i bilden ovan sammanfattar hennes arbete i Scutari och du kan se en animation här: https://www.sciencenews.org/article/florence-nightingale-passionate-statistician

Dödsfallen orsakade av sjukdom började minska i mars 1855 efter att saneringsgruppen kom till Turkiet. De gjorde det som hon inte kunde. De rensade ur avloppen, tog bort alla ruttnade djurkroppar som blockerade färskvattenkällorna, bytte ut ruttna golv och förbättrade ventilationen. Detta fick nästan omedelbart mortaliteten att minska.

Notera att Nightingale har använt radien som måttstock i diagrammet, inte arean, som hon själv felaktigt skriver. Diagrammet blir naturligtvis mera övertygande på det sättet. Senare övergick hon till att använda den sanna arean i sina diagram, eftersom hon var mera intresserad av fakta än visuellt wow-bang.

Det vanligaste sättet att visa detta data hade varit ett stapeldiagram, som uppfunnits av William Playfair några tiotals år tidigare, men Nightingale kan ha föredragit det polära diagrammet eftersom man kunde visa samma månad i olika år på samma plats på cirkeln. Sålunda var det lätt att jämföra olika årstider. Dessutom är det iögonenfallande. Hon skrev att hennes “polära diagram var avsedda att påverka allmänheten via ögonen, sådant som inte kunde påverka allmänheten genom dess döva öron.”

Diagrammet “Diagram of the causes of mortality in the army in the East” publicerades 1858 i rapporten “Notes on Matters Affecting the Health, Efficiency, and Hospital Administration of the British Army” som gick raka vägen till drottning Victoria.

Det var genom studier av statistik som Nightingale avslöjade en mängd otrevligheter om en brittiska armén. Hon fann till exempel att även i fredstid dog ungefär dubbelt så många soldater som brittiska civilister, trots att soldaterna var män i sina bästa år. Problemet var den militära sjukvården, som var lika usel i fredstid som i krig.

Hennes rapporter fick enormt genomslag och ledde till en systemförändring vad gällde konstruktion av och arbetsmetoder på sjukhus. Vid 1800-talets slut hade döstalen inom armén sjunkit under de civila talen.

Dessutom hade statistik vid det här laget blivit en kraftfull metod för reform. Effektiva diagram som Nightingales har fått fler än drottning Victoria att inte hoppa över den sidan i en rapport.

Åter i London

King’s College har sin begynnelse i Florence Nightingales första sjuksköterskeskola.

1859 var hon tillbaka i London och hade genom donationer fått tillgång till en större summa pengar (45.000 dåtida pund), som hon använde till att starta en sjuksköterskeskola kallad Nightingale Training School vid St. Thomas’ Hospital. Skolan finns kvar än idag och heter numera Florence Nightingale School of Nursing and Midwifery och är en del av King’s College i London. De första sjuksköterskorna utexaminerades och började sitt arbete 1865.

1859 blev hon också den första kvinnliga medlemmen i The Royal Statistical Society.

1860 hade hon givit ut boken “Notes on Nursing” (http://digital.library.upenn.edu/women/nightingale/nursing/nursing.html) som än idag räknas som en av hörnstenarna vid sjuksköterskeutbildning. Hon var synnerligen grundläggande. Se bara det första kapitlet, som heter “Notes on nursing: What it is and what it is not.” Hon skriver ned en massa, för oss idag helt uppenbara, fakta som var nya och okända på den tiden. Det handlar om mat, luft och hygien. Läs den. Så tråkig är den inte.

Hon fortsatte att skriva, och gav ut “Notes on Hospitals” som behandlar hygien på sjukhus och “Notes on Matters Affecting the Health, Efficiency and Hospital Administration of the British Army”. Hennes kunskap fick genomslag i det amerikanska inbördeskriget (1861-65) och gav efteråt upphov till United States Sanitary Commission.

Succéerna kom slag i slag. 1865 öppnade hon och en kollega “The Women’s Medical College”. Kring 1870 utbildade hon den första amerikanska sjuksköterskan Linda Richards som senare blev en pionjär på hemmaplan. Hennes sjuksköterskor spred sig över hela England och sjuksköterska började bli ett eget yrke (tidigare var det nunnor som förestått den detaljen på sjukhusen).

1883 började medaljerna komma. Hon fick Royal Red Cross (en militär orden som inte har med Röda Korset att göra). Senare fick hon The Order of Merit.

Statistik var hennes religion

Bland berömda citat saxar vi en Francis Galton: “Statistik var mer än ett studieämne för henne, den var hennes religion. Florence Nightingale trodde, och agerade hela sitt liv utefter denna tro, att en chef bara kunde lyckas om han hade kunskaper om statistik. Lagstiftare och politiker misslyckades ofta för att de inte ägde denna kunskap. Hon gick vidare och påstod att hela universum, inklusive mänskligheten, utvecklades enligt en gudomlig plan och att det var människans skyldighet att försöka förstå planen och sedan handla i enlighet med denna. Men för att kunna förstå Guds tankar måste vi studera statistiska fakta eftersom dessa är ett mått på Hans avsikter. Sålunda blev studiet av statistiken en religiös plikt för henne.”

Från 1896 var hon sängliggande. Man vet inte vilken sjukdom hon hade, det kan ha varit sviterna efter Krim, men hon fortsatte ändå att skriva om sanitet och planering i sjukvården.

Florence Nightingale somnade in lugnt och stilla i sömnen på sitt nittionde år, 1910, i sin bostad i London.