Pollenlaboratoriet på Naturhistoriska Riksmuseet informerar…

Jörgen Städje
6 år sedan

Snart är det vår! Vårens tid är pollentid. Många går omkring och snörvlar. Palynologiska laboratoriet kan hjälpa med prognoser, och vi ska titta på hur mätningarna går till.

Palynologi är latin för läran om pollen. Om du inte vet något alls om pollen, så ta bara detta till dig: Ett enda björkhänge kan avge en miljon pollenkorn och ett träd flera tiotals miljarder. De kommer drivande i stora, osynliga moln i vinden och vissa av oss är lyckliga som kan gå tvärs igenom dem utan att påverkas. Pollenkorn har ett oerhört hårt skal, som kan klara många tusen år i jorden. Själva arvsmassan klarar inte mer än cirka en månad, men skalet är så hårt att det till exempel kan hjälpa arkeologer att utreda när olika forntida växter började uppträda på våra kontinenter. För att få fram kornen tvättar man provet med saltsyra, svavelsyra och fluorvätesyra. Allt annat försvinner, men pollenkornen består. De är veritabla tidskapslar.

Hör du till dem som inte tål de pollenarter som far omkring i luften på våren och sommaren och sprutar näsan full med avsvällande medicin? Då har du förmodligen hört radions pollenrapport eller läst den på SMHIs webbsida. Rapporterna hjälper inte bara din näsa, utan kan också användas för att följa klimatförändringarna.

Vi ska titta bakom kulisserna på Palynologiska Laboratoriet på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, där man samlar in pollenrapporter från hela landet, gör prognoser och skickar ut till massmedia. Pia Östensson, en av palynologerna lättar på förlåten, tänder mikroskopet och varvar upp pollenfällan för oss, när vi frågar:

– Man tänker sig att museer är såna där ställen där man ställer ut döda djur och stenar, men det är inte så?

– På museet forskar vi på allt som hör till utställningarna. Just här har vi forskat kring pollen sedan 1973, men tyvärr har forskningen lagts ned nu. Vi ägnar oss fortfarande åt pollenrapporter och många är tacksamma för och har nytta av det. Många tror också att rapporterna är en samhällelig rättighet och att vi får statligt bidrag för att hålla på med dem, men så är det inte. Vi får ett litet bidrag, men tar in huvuddelen av pengarna till pollenstationerna själva genom att sälja vårt data och våra prognoser.

Hägg.

– Varför påverkas vi av pollen?

– Det är både proteinerna på pollenkornens yta och proteinerna inuti som vi är allergiska emot. När ett pollen spricker upp kommer det ut flera proteiner som vi kan reagera på.

Processen

Pollen samlas in uppe på taket i laboratoriets pollenfälla. Allting börjar med att man öppnar fällan och förser den med en färsk rulle med klistrig tejp. Rullen sitter på en urverksdriven rotor som får den att gå ett varv på 48 timmar. Under tiden suger en fläkt in luft genom en smal spalt, med ungefär samma takt som en människa andas. Pollenkornen (och en hel del annat) sätts av på tejpen i form av ett spår med varierande densitet allt efter hur stor mängd pollen det fanns i luften vid varje tid.

Den smala spalten där luften sugs in.

Morgonen börjar med att en palynolog går upp på taket och öppnar fällan, tar ut trumman med tejpen, ersätter den med en färsk, och tar ned trumman i labbet och skär upp den i dygnslånga bitar.

Pia fäster trumman på en hållare för att kunna skära sönder tejpen.

Tejpbitarna sätts fast på objektglas och färgas in med ett färgämne som fäster vid pollenkornen och gör dem lättare att se.

Infärgning i dragskåp.

Objektglasen läggs in i ett särskilt mikroskop med ett mikroraster och därefter räknar man de olika pollenkornen från de 30 arter man är intresserad av i stråk om två timmars bredd. Visa dagar kan man hitta upp till 1800 pollen av en typ, exempelvis tall. Varje förekomst registreras i ett elektroniskt räkneverk av ungefär samma typ som används på medicinska laboratorier för att räkna blodkoppar mm.

Det är här den palynologiska kompetensen kommer in. Pollenkornen kan inte räknas eller bestämmas till sin typ med en dator, utan människan måste titta i mikroskop och förstå vilken typ det rör sig om och trycka på rätt knapp på ett räkneverk. Och det är inte bara pollen i provet, det kan vara annat skräp, som sot, damm och bubblor i klistret. Resultatet skrivs in i en rapport och förs vidare in i den egenproducerade SQL-databasen.

Man slår samman alla värden för ett dygn och får ihop en summa av antal pollen per kubikmeter per 24 timmar. Man skulle visserligen kunna ha gjort en finare utvärdering, till exempel per timme, för att kunna se skillnader på morgon och kväll, men dygnsvärdena har valts för att vara kompatibel med i stort sett alla andra palynologiska laboratorier i världen.

Det finns 16 palynologiska stationer över landet, varav vissa själva bidrar med färdiganalyserat data, medan andra bara skickar in tejper med insamlat pollen till Stockholm för analys. Stationen i Abisko är en referensstation som man inte gör prognoser för.

Stockholmslaboratoriet tar emot obehandlade trummor från Borlänge och Nässjö och behandlar dem på samma sätt som sina egna, och gör dessutom prognoser på resultaten. Övriga stationer gör hela analysen och prognoserna och skickar in det färdiga resultatet.

Laboratoriets egen databashanterare, som också kan skapa grafer.

När resultaten är klara matas siffrorna in i laboratoriets statistiska databas och läggs ut i form av enklare mera lättolkade värden som låg, mellan, hög och extremt hög halt. Dessutom rapporteras värdena till SMHI som i sin tur säljer dem vidare till olika media som tidningar och nyhetsbyråer, samt till den norska väderbyrån Storm, som i sin tur säljer vidare till sina kunder i Norge. De kunder som så önskar (ex SVT) får en riskprognos för hur stor risk man anser det är för att det ska uppträda höga halter av något visst pollen i någon del av landet.

Graf över mängden gräspollen ett år.

Graf över mängden trädpollen i stockholmsområdet. Vid detta tillfälle hade både alen och björken redan spelat ut sin roll, men eken var fortfarande aktiv.

Björkpollen.

På NRMs egen webbsida finns inga faktiska halter utlagda, av den anledningen att man ju säljer siffervärdena till olika kunder, och då kan man inte lägga ut dem gratis på sin sida. Betydande kunder är läkemedelsföretagen som använder statistiken till att undersöka verkan av sina allergimediciner.

Prognosticering

Man kan också se hur våren rör sig upp genom landet och hur vågor av pollenutsläpp täcker landet. Det handlar till stor del om erfarenhet när man ska försöka förutsäga pollenhalten under den närmaste framtiden. Dels använder man sig av väderkartor från SMHI för att se hur vindarna blåser, dels använder man sig av en tjänst från Svenska Fenologinätverket som i korthet kan sägas vara rapporter om när olika växer blommar, mognar, sprider frön och vissnar i hela landet.

Fenologinätverket visar upp naturens kalender på http://www.naturenskalender.se/index.php. Se till att välja den art du är allergisk mot och lämpligt datumintervall.

Av den lagrade statistiken kan man sluta sig till en mängd olika fakta om pollenets spridning över landet och i resten av världen. Det går till exempel lätt att se att om träden blommade livligt ett år blir blomningen regelmässigt svagare året därpå. Har vintern varit kall försenas blomningen, regnar det mycket kan pollenet eventuellt regna bort och så vidare.

Det är viktigt att man förstår att stora mängder pollen kan blåsa in från exempelvis Östeuropa och Ryssland under kortare tider, men i betydligt större tätheter än vad som normalt produceras i Sverige. Det kan bli till rena chocker, om än kortvariga, så kallad fjärrtransport. Ofta inträffar dessa innan motsvarande träd har börjat blomma i Sverige, vilket man enkelt kan kontrollera genom att gå utanför dörren och se på naturen i Stockholm.

Ackumulerad statistik

Laboratoriet har registrerat pollensituationen sedan i maj 1973 och sparat statistik i sin databas och är det ställe i världen som hållit på och lagrat pollendata längst av alla. Det sparade datat används dels i årsrapporten, men säljs också till läkemedelsföretag och forskare.

Allergiframkallande pollen i Sverige

Gräs

Gräs finns med drygt 150 arter i Sverige, ungefär 40 är någorlunda vanliga. Gräspollen är mycket lika varandra och alla anses allergena. Timotej och hundäxing brukar dock nämnas speciellt vid allergitester. Olika arter blommar vid olika tidpunkter på året, från maj till och med augusti. Blomningsmaximum inträffar normalt veckorna efter midsommar.

Gråbo

Nog känner du igen den här dikesväxten? Den står lite grann överallt. Men visste du att den heter Gråbo och är en av de mest allergena växter som finns? Till denna grupp hör egentligen sammanlagt nio arter, men Gråbo är den absolut vanligaste av dem. Övriga arter är till exempel malört, strandmalört, fältmalört och åbrodd. Gråbo är ett vanligt ogräs som växer vid vägkanter, byggarbetsplatser, jordhögar, lagårdsbackar och havsstränder. Blommar i juli-augusti.

Gråbopollen

– Det är tur att den inte är ett träd, konstaterar Pia.

Nya växter invaderar

Sjöfarten har problem med att små kräftdjur kan sugas in när man pumpar in ballastvatten i en hamn och den sprutas ut någon annanstans i världen och därmed riskerar att ta över den lokala faunan. Samma problem finns på land. En växt kallad Malörtsambrosia – Ambrosia artemisiifolia – som är släkt med Gråbo, kom till Europa med Marshallhjälpen efter andra världskriget och har sedan dess spridit sig över kontinenten och har nu nått Sverige. Den sprids främst via fågelfröblandningar, som vi vänliga människor häller ut åt fåglarna. Växten växer upp under fågelhuset, som ofta står nära människornas bostadshus. Det gjorde väl inte så mycket, om det inte var för att den är en av de mest allergena växter man hittills sett, betydligt svårare än Gråbo. På grund av att vädret blir allt vanligare sprider den sig uppåt i landet.

Klimatkonsekvenser

Intressant nog kan palynologiskt data användas för att följa klimatförändringarna. Det är ganska enkelt att ta reda på att Sverige blivit varmare. Under perioden 1989-2005 visar mängderna insamlat pollen att björken blommar cirka 20 dagar tidigare än den gjorde under 1973-1988 (Notera att detta diagram inte varit utsatt för oberoende granskning).