Mer klaviatur än en man kan klara

Jörgen Städje
7 år sedan

Anade du att det genom tiderna funnits fler än 300 klaverfabriker i Sverige? Och nu är de borta allihop, till förmån för syntar i plast.

För inte så länge sedan fanns ett piano i nästan varje svenskt hem. Att lära sig spela mekaniska klaviaturinstrument hörde bokstavligen till god ton, grundat på en månghundraårig tradition. I lika lång tid har konsten att tillverka klaverinstrument odlats och förädlats, men i modern tid har musiklivet successivt omvandlats, så att skiftarbete, massmedia, syntkultur och datorer förändrat människors musikvanor.

Med klaver menar vi här alla mekaniska instrument som spelas med klaviatur, antingen de är hammarinstrument (som pianon), knäppinstrument (som cembali eller spinetter) eller blåsinstrument (som orglar och orgelharmonier).

Guldflygeln, en topprodukt av svenska Malmsjös tillverkning. Utan tvekan är denna praktflygel från 1908 en av de vackraste i sitt slag, som gjorts i Sverige. Med stommen i mahogny är den översållad med geometriskt formade intarsiaarbeten i mässing och olikfärgade träslag, vilket ger flygeln ett stramt men ändå behagfullt och förfinat intryck.

Idag är instrumentfabrikerna sorgeligen nedlagda allihop, men Sverige var verkligen produktivt som klaverland ända fram till 1980-talet. Det inte bara fabriker för bilar och tändkulemotorer som gått nedanom och hem, nej ingen av de producenter som tidigare gjorde pianon, flyglar, harmonier, spinetter och klavikord i Sverige finns längre kvar, och endast ett fåtal orgelfabriker. De första verkstäderna öppnade dörrarna cirka år 1750 och de sista fabrikerna slog igen portarna 1984. En 235-årig tradition är bruten, kanske för alltid.

Bild från tillverkningen hos Baumgardts Pianofabrik i Linköping år 1925. Produktionen var mycket omfattande.

Andra världskriget medförde svårigheter att få materiel från utlandet, särskilt från Tyskland, vilket gjorde att plastmekaniken introducerades (Östlind & Almquist). Runt 1950 signalerade lågprisimport, högt kostnadsläge och introduktionen av TV försäljningsproblem för pianofabrikerna. De sista nykonstruktionerna gjordes av Georg Bolin cirka 1957.

Ännu på 1930-talet fanns bara i Stockholm dussinet pianofabriker, men strukturomvandlingen var tyvärr ofrånkomlig och idag finns inte en enda pianofabrik kvar längre i hela landet – Malmsjö, Hoffmans, Löfbergs, Östlind & Almquist m.fl., alla har de upphört. Men som tur är finns fabrikanternas produkter kvar, och vårdas ömt av Föreningen Klaverens Hus och många av dem ställs ut på föreningens museum Klaverens hus i Lövstabruk.

En salongsorgel, ett 2,1 meter högt orgelliknande instrument från Melleruds Orgelfabrik, från 1890-talet.

Pianofabrikerna bevarade och förde vidare yrkeskunskap och märkestraditioner. Där utbildades och verkade tekniker, stämmare och intonatörer, som också skötte de instrument man sålde på öppna marknaden. Den dagen fabriksportarna slogs igen för alltid, skingrades yrkesfolket och med dem den kunskap de odlat i en unik miljö.

I alla tider har pianobyggarna brottats med samma fysikaliska lagar, vilket givit en mångfald lösningar, präglade av skaparlycka och hantverksglädje, på de tekniska problem de mött. Det skulle dröja ända fram till ca 1920, innan vi kan tala om en standardiserad tillverkning, och utvecklingen fortsatte ännu in på 1960-talet.

Ett självspelande orgelharmonium från Johan Petter Nyströms Orgel-Harmonium-Fabrik i Karlstad, från 1895. Instrumentet spelade från den typ av runda skivor med hål i som står i hållaren ovanpå. Tyvärr, tyvärr kom grammofonskivan och tog död på alla självspelande instrument på 1920-talet, vilket var en skam. Denna typ av självspelande mekanismer var uppbyggda med pneumatiska reglersystem gjorda av laminerad plywood och getmage.

Men pianots historia i Sverige är långt ifrån klarlagd. Exempelvis finns ingen samlad framställning i ämnet att låna på våra bibliotek, ingen lättillgänglig litteratur om svenska pianon, som dock genom sin spridning i så hög grad förtjänar beteckningen folkliga instrument. Samlingarna i våra museer avspeglar företrädesvis perioderna före 1850, medan motivationen att bevara yngre instrument varit väsentligt lägre.

Svenskarna var produktiva och exporterade till hela världen. Här står ett antal färdiga pianon hos Baumgardt i Linköping klara för export till Argentina någon gång under slutet av 1940-talet.

Kvar i svenska hem finns ännu många välklingande instrument, som vittnar om den kvalitativt högtstående produktion vi haft. Äldre klaver från 1700- och 1800-talen såsom hammarklaver, hammarflyglar, skåpflyglar, pyramidflyglar, tafflar, kabinettpianon och pianinon kan däremot ha tystnat och övergått till att bli hantverks- och kulturhistoriska vittnesbörd från sin respektive tid.

Listor, listor

Som ett bevis på den fantastiska svenska produktiviteten, tar Klaverets hus webbplats upp ett antal listor över tillverkare. För att du ska förstå mängden visar jag här listan över kända fabriker för orgelharmonier under bokstaven A.

A. N. Östlinds Orgelfabrik Arvika (1888 1/4-1891 13/4)
Alm, N.O. orgelbyggare, organist (belagd 1897), Boden
Anderssons Musikverkstad, G. I., Övermora, Kvarnsveden, Borlänge (orgeltillverkning; belagd 1960)
Andersson, Ernst Adrian Orgelfabrik (grundad 1921, upphörd 1935) Herrljunga
Anderson, Göran (belagd 1863), Ovansjö
Andersson, Josef (belagd 1865-1866) Mullsjö och Ingared
Andersson, K(arl) A(ugust) (gr. 1875 i Linköping, 1885 i Stockholm-1912), Stockholm
Andersson, P. (belagd 1855 och 1866), Stockholm
Anderssons Eftr., K. A., Thorell & Johansson, Stockholm (1930)
Andreasson, Albert (d. 1917; efter 1908-1917) Herrljunga, se Orgelfabriken Musikaliska Verkstaden
Arvika Orgel- & pianofabrik (belagd 1911-1912) Arvika

Med tanke på historiken kring Baumgardts borde jag ha visat listan på ”B” istället, men den är för lång. Klaverfabrikation har utan tvivel varit en tung industrigren i Sverige, nu saligen avsomnad. Bu för syntar i plast.

Ett så kallat kabinettpiano från den svenske pianobyggaren Per Rosenwall i Stockholm, sannolikt tillverkat mellan 1845-1850.

Besök Klaverens hus i Lövstabruk

Klaverens hus är öppet för besökare som vill gotta sig åt tangenternas mångfald. I övrigt går det bra att delta i forskning kring till exempel gustavianernas klaviatur eller den instrumenttekniska utvecklingen, eller varför inte vara med på olika klavikordkonferenser. Slår det inte an en ton hos dig?

Öppet veckoslut och större helger 12:00 – 17:00,
i övrigt enligt överenskommelse.
Visning: 14:00 – 15:00.