Röntgenkontroll

Skriven av

Bild: Ralf Roletschek, GFDL

Röntgenkontroll av handbagage är numera legio när du ska ut och resa, med flyg eller båt. Den ökade terrorismen har gjort kontroll nödvändigt vid inpassage till större museer, teatrar och offentliga byggnader. Post och varor som kommer till de svenska regeringsbyggnaderna röntgenundersöks också.

Bild: Rapiscan

Inne i den kraftigt skärmade röntgenapparaten sitter ett röntgenrör nedtill och strålar snett uppåt. Väskorna som matas igenom, blir till en lång videoström som visas framglidande för en eller flera operatörer vid sina bildskärmar. Framför apparatens in- och utportar hänger gummiband fyllda med bly som ska hindra röntgenstrålningen att tränga ut. Det lila ljuset i bilden är bara till för effektens skull.

Färgröntgen

Röntgenstrålar har ingen färg, men röntgenapparaten har flera olika känslighetslägen samtidigt, så att metall (som är svårgenomsläpplig) kan falskfärgas blå i den resulterande bilden, medan exempelvis plast och organiska material färgas orange. Det som har en täthet där emellan, eller är en blandning, som vätskor och gel, visas i grönt.

Operatören måste identifiera olika silhuetter, återgivna i konstgjorda färger. Konstgjord färgning är oerhört användbart eftersom människor klara av att skilja mellan tusentals färger, men med bara några få grånivåer i en traditionell, svartvit röntgenbild.

Säkerhetsfolket är mest bekymrat för de orange materialen, som antingen kan vara läskedryck eller sprängdeg. Att föremålen ser ut som flaskor eller tennisbollar vid en manuell inspektion spelar ingen roll. Sprayflaskor med blå väggar fyllda med ”något” är också vanliga. Drivgasen butan kan också explodera. Pistolen i metall är ju uppenbar. Ledningstrassel kan vara till exempel hörlurar, men också en förbindelse till en tidutlösare som ska detonera något efter en viss tid. Sådana objekt brukar kallas för IED, Improvised Explosive Device.

Sprängämnen är organiska material som kommer att visas som en orange skugga. Skuggans densitet beror av det explosiva materialets tjocklek. Sprängämnen kanske inte alltid visas orange om de är maskerade av oorganiska material. Då kommer istället färgen som visas att vara en blandning av de två materialen.

Organiska material med låg densitet, såsom papper, trä, kläder, livsmedel och plast kommer att visas som olika nyanser av orange.

Operatören har ofta olika möjligheter till bildbehandling, som att zooma och förskjuta gränserna och kontrasterna mellan vad som ska vara orange och grönt, till exempel för att kunna särskilja olika detaljer. Operatören kan också få hjälp med att särskilja olika ämnen, som knark och sprängmedel.

Tomografiska bilder

Problemet med slätröntgen är att föremål kan dölja varandra. En bit sprängmedel kanske inte syns bakom en hårddisk, till exempel. Det är därför röntgenoperatörerna ofta vill köra om en väska för att få se innehållet från en annan vinkel.

Eller också kan man använda tomografi, alltså tredimensionell avbildning, så att operatören kan vrida och vända på röntgenbilden.

Vrida och vända på en röntgad väska i tre dimensioner, a la Rapiscan

Som du ser i filmerna i länkarna nedan roterar röntgenröret och sensorerna kring väskorna och fångar upp bilden från flera håll. Sedan går det till som vid vilken medicinsk datortomografisk (CT: computed tomography) undersökning som helst: datorer bygger ihop en 3D-bild av det som röntgats, som läkaren, eller i det här fallet operatören kan vrida hur som helst och zooma och panorera hit och dit. Metoden med färgning av material med olika densitet används naturligtvis fortfarande i den tomografiska bilden.

En något vimsig film från Rapiscan: https://www.youtube.com/watch?v=PFOEQKqNOFE

Mera av samma: https://www.youtube.com/watch?v=WjjasMMD3ZI

Tyvärr är det här inte en billig lösning. Slätröntgen kommer att förbli den dominerande metoden för lång tid framöver.

Praktisk övning

Röntgenkontroll utförs för det mesta av specialutbildade väktare som hyrs in av flygbolag, museer osv. De utbildas dels genom träning i en simulator som ”XRT X-Ray Tutor” och dels genom praktiskt fältarbete med handledare. Utbildningskraven är hårda. För att klara utbildningen måste man kunna känna igen och larma för farliga föremål i en röntgenbild på mindre än 20 sekunder och åtminstone svenska väktare måste göra om utbildningen med allt hårdare krav, med regelbundna mellanrum. Följderna av en missad pistol, kniv eller hemmagjord sprängladdning kan bli ödesdigra.

Redaktionen kallade in en expert på bagageröntgen, som har fått ge sina synpunkter på några röntgenbilder. Experten fnös åt bildkvaliteten, men tyvärr är detta det bästa som går att hitta på Internet. Man hittar inga högupplösta bilder. Experten önskar att dennes bedömningar enbart ska ses som exempel.

Väska 1: Jag ser en musikspelare med en högtalare (grönaktig), paraply (de blå pinnarna-trasslet), skor, en hårfön överst (med en del elektronik inuti), väskans hjul och några bältespännen. Längst nere till vänster ligger något som inte går att förstå. Bakom musikspelaren ligger något organiskt som inte går att identifiera. Den orange bollen som är markerad med en röd fyrkant verkar vara ofarlig. Det skulle kunna vara en apelsin (lågupplöst bild, man brukar se klyftorna), eller också är det en boll sprängdeg. Sprängdeg är ofarligt på egen hand men sen går det en ledning… De båda mörka pinnarna som sträcker sig in i bollen är pinnarna i hårfönens väggkontakt, inte tändhattar. Jag hade velat röntga väskan från en annan vinkel, för att få se vad som finns bakom musikspelaren. Jag skulle bedöma den som någorlunda ofarlig, men inte förrän jag sett den ur en annan vinkel.

Väska 2: Pistol, klackskor och musikspelare. Det blå avlånga föremålet är en sorts IED. De fyra bollarna skulle kunna vara fyrverkerier eller liknande. Den orange, markerade flaskan ser jag inget problem med. Det ligger en dragkedja över flaskan, men det spelar ingen roll.

Väska 3: Det mörka föremålet är en rakapparat, med tillhörande sladd och väggkontakt. Ovanför rakapparaten ligger en nagelsax och en pincett. De två blå små föremålen överst till vänster är telefonladdare, tillsammans med dem en sprayburk och ett par glasögon. Under denna, mellan de båda blå rören som rullväskans inskjutbara handtag glider i, ligger en hårddisk. De gröna rektanglarna är en dator. Ofarlig väska.

Väska 4: Jättekniv i ljusblått och en pistol. Kniven döljs av en bärbar dator. Till höger en sprayflaska som definitivt är en IED. Längst ned i botten något som ser ut som en ficklampa, men skulle kunna vara en IED. Det mörkblå ser ut som en massa skrot och ett paraply, eller ammunition, och till sist en nyckel av något slag. Den här väskan får inte godkänt.

Väska 5: Intressant. Den skulle man vilja se ur en annan vinkel. Skiftnyckel och flera flaskor. Det blå föremålet i mitten är någon sorts multiverktyg. Den gröna burken kan jag inte identifiera. Det långa, smala, vassa föremålet bakom allt verkar otrevligt. Den väskan skulle jag inte godkänna.

Väska 6: Förutom jättekniven, ser jag inga direkta problem. De två skorna med metallinlägg är helt ofarliga och det elektroniska längst ned ser inte heller farligt ut.

Väska 7: Jättekniv. Ledningstrasslet i mitten (sk ”cluster”) är inte så kul och jag misstänker en IED bakom, men det går inte att se innan man vänt på väskan.

Väska 8: Flera tänger och en laddad pistol. Jag skulle tro att den orange flaskan med en mörkare rundel är en sorts IED.

Väska 9: Den mörka rektangeln längst upp är ett sminketui med en rad med olika ögonskuggor. Den blå ovalen är ett glasögonetui i metall. Bakom detta finns förmodligen en hårfön. Den här väskan hade jag velat öppna och undersöka.

Väska 10: En bärbar dator. Man ser batterierna längst ned. CD-driven till vänster och processorns kylfläkt till höger. De långa “slangarna” är kylledningar. Nätaggregatet ligger hopklämt ute på högerkanten och väggkontakten längst upp. Helt ofarlig väska.

Väska 11: Det stora föremålet i mitten är en systemkamera. De svarta delarna är linserna, som inte går att röntga. Till vänster om dessa ligger ett löst objektiv med likaledes svarta linser. Tre flaskor med vätska eller sprängdeg i. De fyra blå stavarna och den längre gröna staven längst till vänster är intressanta. Skulle kunna vara en tändhatt. Det blå allra överst är en hårddisk. För att förstå det gröna virrvarret längst ned måste man se väskan från en annan vinkel. Väskan är intressant och inte helt ofarlig.

Erfarenheter

Förstår du nu varför säkerhetspersonalen ber dig ta ut datorn ur resväskan innan den röntgas? En dator innehåller otroligt många smådelar i olika material som kan förvirra operatören och ligga ivägen för eventuella farliga föremål.

Fyllda flaskor är inte heller tillåtet och nu förstår du varför.

Vissa ämnen släpper inte igenom röntgen alls, hur mycket man än försöker, nämligen tunga metaller. Dessa kommer att förbli svarta på röntgenbilden och är en särskild varningssignal till operatören. Det kan givetvis röra sig om ofarligt bly (varför nu någon skulle vilja ta med sig det på flyget), men kan också handla om radioaktiva ämnen med höga atomvikter, som plutonium, uran, polonium, kärnbränsle med flera ämnen som helst inte ska föras över landsgränser.

Kameror är extra intressanta i röntgenbilder. Linserna är helt ogenomskinliga i röntgen, eftersom glaset innehåller bly. Detsamma gäller exempelvis böhmiskt kristallglas. Kameralinser är ingen säkerhetsrisk och föremålen är lätta att känna igen.

3D-röntgen av gods

Gods för flyg- och fartygstransport röntgas numera i tre dimensioner och ingående ämnen analyseras med röntgenspektroskopi, allt i avsikt att hitta otillåtna ämnen, vapen, radioaktiva isotoper osv. Här är det en helt ofarlig ugn till vänster och en diskmaskin till höger som undersökts. Du ser också spikarna i lastpallarna.

Stora saker

När tullen ska sätta fart på sina kontroller måste de kunna röntga hela fordon eller järnvägsvagnar för att hitta förbjudet gods. Där kan finnas klyvbart material, granater, luftvärnskanoner, smugglade flyktingar mm och kommer det flera hundra lastbilar per timme vid en färjeterminal finns ingen tid att lasta ur allt och undersöka varje låda för sig.

Här undersöks en långtradarkonvoj i ett svep, vid gränsen mellan USA och Mexiko. Vad som skulle ta flera dagar manuellt, ordnar man här på tio minuter. Utrustningen kan hitta handeldvapen, granater och knark.

https://www.youtube.com/watch?v=N4hPRCBLub4

Och resultatet? Smiths Detection visar hur en helt röntgenundersökt personbil ser ut. Programvaran hittar misstänkta föremål, som gasflaskor, bomber och smugglade flyktingar och operatören kan göra delförstoringar och sätta etiketter på allt denne upptäcker.

https://www.youtube.com/watch?v=VKEht1XJIz4

Läs mer

Simulatorer för röntgenoperatörer: https://www.casra.ch/xrt3-x-ray-tutor/, https://sti-training.com/en/elearning/trainingssoftware

Tidigare artikel om bagageröntgen, med inriktning på maskinvaran. Se sidan 101: https://netnod.se/sites/default/files/Netnodeventpictures/Springmeeting/TEKNIKALITETER_specialedition.pdf

Godsröntgen: https://www.peo-security.com/en/blog/2019/03/11/multi-view-ct-mvct-cargo-x-ray-inspection-system/

Märken på artiklar:
Artikelkategorier:
Bildbehandling · Brott · Mätteknik · Transport

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *