Fysikämnet har gått utför sedan början av 1900-talet. Rakt utför. Fallit utför ett stup. Här ska du få läsa om en riktig bok, fylld med riktiga, hårda kunskaper!

Om skolan

Vilka fysikkunskaper man fick i slutet av 1800-talet! Undertecknads fysikbok från gymnasiet kommer inte ens i närheten och moderna fysikböcker från 2010-2020-talet är som Alfons Åberg och Mållgan i jämförelse.

Läser du läroplanen för gymnasiets fysikkurs från år 2018 är det väldigt mycket pladder om likabehandling, arbete under demokratiska former och en massa värdegrundstrams.

Arbetsuppgifterna har förändrats från ”beräkna triangelns area om hypotenusan är…” till ”fyll i triangeln med valfri färg”.

Boken vi ska redovisa här borde ju vara föråldrad, mossig, ointressant och helt sakna intresse i den moderna skolan? Den innehåller inte en enda webbadress, inget om halvledare och elektronik och inga färgbilder. Inga troll och söta hundar. Ett sömnpiller från förrförra århundradet? Då var det väl ingen som visste något om fysik, som kan vara nyttigt i datorernas tidevarv?

Lärobok i fysik för högre läroverk och för sjelfstudium, 1886

Lärobok i fysik för högre läroverk och för sjelfstudium. Utgiven av KTH-professorn G R Dahlander 1886 i Stockholm på Bonniers förlag, inbunden, 445 sidor, inklusive sakregister och källhänvisningar. En fantastisk lärobok, som vi bara kan drömma om idag. Köpt på antikvariat för 3 kronor.

”Högre läroverk” kan man tänka sig motsvarar ungefär gymnasieskolan idag. Det är inte det vi numera förstår med högskola, eftersom KTH kallades Tekniska Högskolan redan då.

Boken börjar på sidan 449 med optik och slutar på sidan 875 med elkraft. Det antyder att det måste finnas minst en bok till, eller sannolikt två, fast det står ”FYSIK 1” på bokryggen.

Boken är utgiven elva år före elektronens upptäckt 1897 men elektriciteten behandlas ändå tämligen korrekt. Den här boken är alltså från den tid då fysiken bara sprutade fram teorier, på vilka hela vår tekniska värld vilar idag. Ett fantastiskt faktum: André Ampère dog bara tio år innan denna bok publicerades. Får du tag i boken så läs den. Vilket praktverk!

Här avbildas några uppslag ur boken, med förklaringar.

Avsnitt 323. Elektriciteten var inte helt utredd när boken skrevs men det hindrar inte en KTH-professor. Det står: ”Ännu har man ej med säkerhet lärt känna elektricitetens verkliga natur.” Tvärtom diskuterar författaren ”etern” och det elektriska ”fluidumet”. Men man anar elektronerna bakom det hela. Det står till exempel att ”eterpartiklarna repellerar varandra inbördes” och det stämmer på elektroner. Einsteins Speciella relativitetsteori städade bort etern 1905.

Avsnitt 324 avhandlar elektricitetsmängd (laddning), och trots att elektroner var okända, behandlas det hela korrekt om än med uttrycket ”eter”. Med Coloumbs ”vändvåg” kan man mycket väl mäta elektrisk laddning. SI-enheten för elektrisk laddning uppkallades efter den franske fysikern Charles-Augustin de Coulomb (1736-1806).

I avsnitt 342 förklaras åskledaren och spetsverkan korrekt, liksom behovet av god jordning. Strax ovanför stycke 342 spekulerar författaren om norrskenets elektriska princip, men solvinden var inte känd då. Fysikern Arthur Eddington föreslog fenomenet först 1910 och norrmannen Birkeland kunde visa det praktiskt år 1916.

I avsnitt 348 gås Ohms lag igenom, och i det fortsatta hur man mäter strömmar och spänningar, även om det inte fanns några multimetrar på den tiden. Notera ordet ”stapel” som betyder batteri (voltastapel). Författaren river av Kirchhoffs lag med ett käckt ”Huru man ock tänker sig elektriciteten uppkomma, måste strömmen vid olika delar av ledningen ega samma styrka”. Den ström som flyter in i en ledning, måste flyta ut i andra änden. Ström kan inte försvinna någonstans på vägen.

Transformatorns princip visas i avsnitt 375. Snyggt.

I avsnitt 382 på sidan 852 avhandlas dynamo-elektriska maskiner, alltså generatorer. Ser det gammalmodigt ut? Inga färgbilder? Det är inte gammalmodigt. Det är inget flashigt, ungdomsanpassat, utan det här är stenhårda principer om elektromagnetism. Utan minsta spår av värdegrund och genusbabbel.

I övrigt behandlar boken till exempel:

• Optik och fenomenet elliptisk och cirkulär polarisation, brewstervinkel mm.
• Infraröd strålning. Kunskapen var i sin linda då, men boken avhandlar ändå hur man mäter IR, hur det reflekteras, polariseras och interfererar, samt fenomenet svartkropp.
• Hur värmeenergi leds i olika material.
• Meteorologi.
• Magnetism, jordmagnetism, dess inklination och hur den mäts, samt para- och diamagnetism.
• Bells telefon. Bara två år innan bokens utgivning hade LM Ericsson kommit med sin uppfinning, telefonluren. 1889, tre år efter bokens utgivning, uppfann Jonas Wenström, som startade ASEA (numera ABB), trefassystemet – som omfattade hela kedjan generator, transformator och motor.

Med mera, mycket mera.

Om G. R. Dahlander

Wikipedia säger bland annat följande: Gustaf Robert Dahlander, född 7 juni, 1834 i Göteborg, död 27 september, 1903 i Stockholm, var en svensk ingenjör och fysiker.

Dahlander studerade vid Chalmerska slöjdskolan (!!!) i Göteborg och Skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona och utexaminerades 1852 som skeppsbyggmästare, tog 1856 civilingenjörsexamen vid Högre artilleriläroverket på Marieberg, anställdes samma år som lärare vid Chalmersska slöjdskolan samt utnämndes 1862 till lektor vid Chalmers och 1870 till professor i teoretisk och tillämpad fysik vid Teknologiska institutet. 1860 blev han ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och 1873 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Han blev filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet i samband med jubelfesten 1893.”

1890–1902 var Dahlander tillförordnad rektor för Kungliga Tekniska högskolan. Han blev KTH:s förste professor i ett elektrotekniskt ämne och räknas därför som grundare av detta område på KTH. Elektrosektionen startades år 1901.

Läs mer

Projekt Runeberg har inte ”Lärobok i fysik” i sina samlingar, men du kan läsa Dahlanders ”Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar ” som utkom 1893. Texten är lika framstående och han använder delvis samma illustrationer i båda verken. Läroboken i fysik handlar inte, som Dahlander själv påpekar om kommersiella produkter som tillämpar fysikens principer. Det gör istället den andra boken. Där nämns dåtidens främsta tillverkare, som till exempel Siemens etc. Siemens und Halske grundades 1847. Då hände det grejor inom elektrotekniken.

Dahlander hos Projekt Runeberg: http://runeberg.org/grdahlel/

Dahlander i Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Robert_Dahlander

Svenska tekniska landvinningar: https://www.teknikaliteter.se/2019/03/25/svenska-landvinningar/