Järnvägsskandaler

Skriven av

Varje dag är det stopp, stopp och stopp. Inställda turer. Personalbrist. Vagnfel. Slagsmål och skadegörelse.

Det är högsommar och varmt och gott. Poff, rälsen hoppar ur syllarna.
Det åskar. Poff, signalsystemet för halva Sverige slocknar.
Det regnar. Poff. Spårvagnen fastnar i vattenpölarna.
Det snöar. Poff. Växlarna fryser ihop.
Ynglingarna bråkar och klottrar i tunnelbanan. Poff. Inställda turer.
Det tycks bli allt vanligare med strömavbrott i Stockholm. Poff. Tunnelbanan strömlös.

Sverige är ett av världens mest högteknologiska länder. Järnvägar är en av världens mest lågteknologiska uppfinningar. Principen är känd sedan antiken. En järnväg består av långa bitar av helt vanligt stål, fastskruvade ovanpå bitar av helt vanligt trä med skruvar av stål. Inget konstigt. Vi i Sverige är duktiga på järn, stål och trä. Ja, faktiskt världsledande. Ändå har vi järnvägsspår som spricker och lossnar, syllar som ruttnar och växlar som ramlar sönder så tågen blir stående.

  • Men det där vet alla. Utom Trafikverket.

Varje år inträffar dessutom ett olyckstillbud som kallas vinter. Då faller fruset vatten ned från himlen och sätter igen järnvägen så den blir ofarbar.

  • Men det där vet alla. Utom Trafikverket.

Hur har statistiken samlats in?

Det här är inget jag har hittat på själv. Artikeln baseras på dryga 4200 mätpunkter, insamlade under två hela år, 2018-2019 och under den tiden har allt bara blivit värre, tågen allt trasigare, trots ständiga renoveringsarbeten.

Följande diagram gör inga anspråk på att vara heltäckande för landet, utan är snarast stockholmsscentrerade och innefattar endast de uppgifter som gått att få tag på enkelt på Internet, genom att lyssna på lokalradio eller åka tåg själv. Tyvärr blir de inte sämre av det. Dessutom finns inga referenser till tidigare år. Det behövs inte. Situationen är tillräckligt förfärlig som den varit under 2018-2019. Man behöver inte ha absolut vattentät statistik för att inse att 362 signalfel och 829 vagnfel under ett år är skrämmande. Under sommaren 2018 orsakades överlägset flest förseningar och inställda avgångar av underhållsarbete, men som du kan se, ledde arbetet inte till något utan felförekomsterna ökar istället mot slutet av 2018. Sen kom stormen Alfrida och totalspolierade statistiken med fantastiska toppar för alla typer av fel.

Alla händelser har inte tagits upp varje dag, utan bara en av varje typ för varje linje. Annars skulle det bli otroligt många händelser.

  • Spårväg City kan vara inställd hela dagen på grund av personalbrist, men jag registrerar bara en personalbrist.
  • Saltsjöbanan kan missa femtio avgångar per dag på grund av hala spår, men jag tar ändå bara upp hala spår en gång den dagen.
  • Spårväg City är en ständig katastrof med ständig personalbrist. Trots det noteras bara ett fall av personalbrist per dag.
  • Men observera att exempelvis gröna linjens 17-18-19 är tre olika linjer och samma sorts fel på alla tre, tas upp som tre fel.

Skulle man ta upp alla felförekomster skulle det bli oerhört många fel, så många att de verkliga, bakomliggande orsakerna skull dränkas i upprepningar.

Händelser som inte påverkat statistiken är broöppningar, exempelvis i Södertälje. Det är inte tågoperatörens fel. Ej heller kan statsbesök läggas SL till last.

Detaljer per månad

Beklagligtvis var jag för snäll i rapporteringen av fel av typen ”Annat” i början. Den svarta kurvan har justerats uppåt för att återspegla den troliga verkligheten bättre. Det spelar mindre roll. Den är ändå inte i närheten av värdena för slutet av 2019.

Ökningen mot slutet av 2019 kan tyckas våldsam, men den stämmer bra överens med ökningen av våldet och oron i samhället i övrigt, och förslumningen av vissa områden som trafikeras av tunnelbanan, samt våld mot bussförare och andra funktionärer, kopplat med det faktum att vissa befolkningsgrupper anser sig ha rätt att åkta gratis i kollektivtrafiken.

Många av förseningarna är mindre, cirka 5-6 minuter, (bara för att folk måste hålla upp tunnelbanedörrarna för varandra) eller har okända orsaker som ”tekniskt fel” eller ”%ORSAK%”. Dessa två senare kanske borde har fördelats på typerna lila och brun, men det ändrar inget i sak.

Orsaken ”tekniskt fel på banan” har sorterats in under typen ”spårfel”.

Underhåll per månad

Antalet förseningar på grund av underhåll ökar på somrarna och minskar på höstarna. Tyvärr betyder det inget. Kurvan för antalet dagar helt utan fel är så liten att den knappt syns.

Summering av antalet större feltyper

Nedbrytning i feltyper

Hur ska SL, SJ och Trafikverket någonsin komma förbi det här? Först måste man ju ha en vilja, naturligtvis. Man måste tycka att det är meningsfyllt och lönsamt. Det är en fråga för politikerna att vilja.

Tittar man närmare bland de fel som SL inte tycker är allvarliga, så är det minst ett par, tre ordningsproblem varje dag och ungefär lika många trasiga tåg. Skulle man ta upp alla ordningsproblem som orsakar enstaka förseningar skulle det bli ett tusental per år.

Svart = annat, mänskliga problem

1280 fel under perioden

Det är inte maskinvaran som orsakar de stora problemen i spårtrafiken, det är människorna. Det bevisas inte minst av fallet med SLs trygghetstelefon. När den inrättades 2007 fick man in 1000 samtal men innan 2019 ens är klart har man fått in 40.000 samtal. Den svarta kurvan betecknar ”övrigt”, icke maskinberoende fel. Trafikhändelserna är den största orsaken till förseningar.

  • Under 2018-2019 har det varit väldigt många inställda turer på grund av förutsägbara problem som personalbrist.
  • Men passagerarna är utan tvekan det största problemet. Moderna människor vet inte hur man åker tunnelbana. Enkel bruksanvisning: Man visar sin biljett, går ned till spåret, åker, kliver av och går ut från stationen. Klart. Enkelt.
  • Numera går det till så här: Man försöker planka in, slåss med vakterna, skriker, bråkar, klottrar, skär sönder säten, åker mellan vagnarna, springer i tunnlarna, slåss med varandra och förarna och kastar sig framför tågen. Väktarna kommer. Tidningarna skriker om hur elaka väktarna är.
  • Koppelåkning är ett nygammalt problem. Enligt SL:s statistik förekom det 31 gånger under 2018. Det går ut på att man klättrar upp mellan vagnarna och tjuvåker utanför själva vagnen. Mellan åren 2014 och 2017 såg SL en oroväckande trend – antalet fall som upptäcktes steg från 80 till 190 fall mellan de fyra åren. Det blir inga straff, så då fortsätter det.
  • Självmorden ökar längs svenska järnvägar. 2018 var det 97 självmord. Flemingsberg verkar vara extra hårt drabbat av gratisåkare som vill smita från en perrong till en annan men blir utplattade under försöket.

Förslag till åtgärd: Håll ordning på tunnelbanestationerna. Ge väktarna utökade befogenheter och bestraffa skadegörelse, klotter, spårspring, gratisåkning och bråk mycket hårdare. De stackars hånade ordningsvakterna har nog att göra. Det skulle förmodligen bli mindre problem om folk inte vägrade köpa biljetter. Spårvägs Citys ständiga personalbrist kan bara åtgärdas genom att man har tillräckligt med personal (!).

Bestraffa spårspring, olyckshändelse, vandalism, trafikhinder, ordningsproblem alltså tillfällen då människor som inte har på spåren att göra, ändå vistas där, eller saboterar i närheten av spåren. Bestraffa så det blir slut på trafikhändelserna. Det ska svida att ställa till oordning i tunnelbanan.

Grön = underhåll

888 fel under perioden

Sommarens 2018 långa underhållsarbeten åstadkom ingenting. Tvärtom ökade förseningarna efter sommaren. 2018 bjöd på 260 solkurvor, huvudsakligen beroende på slarv vid åtgärdande av tidigare solkurvor. Spåren hoppade loss igen. Är syllarna för ruttna?

Under sommaren 2019 var det ännu fler avstängningar.

Förslag till åtgärd: Ingen. Allt underhåll är bra.

Lila = vagnfel och vagnbrist

829 fel under perioden

Lokalbanorna och spårvagnarna lider ständigt av vagnbrist. Det är som om det aldrig någonsin funnits tillräckligt med vagnar för att kunna klara av alla passagerare, eller också är hälften av alla vagnar ständigt trasiga, eller också, hemska tanke, har någon snott en massa vagnar. Något av det måste det ju vara.

För det kan väl inte vara besparingar och dålig planering?

Förslag till åtgärd: Skaffa nya, fungerande vagnar till Saltsjöbanan eftersom de alltid tycks vara trasiga. Om någon har åstadkommit vagnbrist genom att stjäla vagnar, så ta tillbaka dem.

Brunt = spårfel

417 fel under perioden

Spåren spricker och rostar sönder, hoppar upp ur syllarna etc etc. Växlarna gnekar ihop. Bomfel, spårledningsfel, hala spår, samt det odefinierade ”tekniskt fel på banan” räknas också som spårfel.

Hala spår!! Till och med vid Hallonbergen, under mark. Sluta nu.

Rött = signalfel

362 fel under perioden

Signalfelet är det mest kända och berömda av alla feltyper, men det är ingalunda dominerande och det tycks alltid vara signalfel mellan Uppsala och Knivsta.

Nu ska man komma ihåg att det egentligen inte är ett signalfel, utan ett signalrätt. Signalsystemet gör precis det som det är konstruerat för, upptäcker en fara i form av ett blockerat spår eller liknande och sätter stopp. Järnvägens signalsystem är oerhört robust och pålitligt. Om spåret är illa underhållet kan rapporten från spåret bli felaktig och orsaka onödiga driftfel, men det är inte signalsystemets fel.

Förslag till åtgärd: Börja med underhåll av banorna.

Cyan = spårspring

153 fel under perioden

  • Spårspring blir allt vanligare. Det är redan straffbart men bestraffas inte. Det är förbjudet att beträda spårområdet, enligt järnvägslagen. Olovligt beträdande av spårområdet kan ge böter på 3000 kronor. Men ingen blir någonsin dömd.
  • Det allra mesta spårspringet i tunnelbanan sker i no-go-zonerna, Tensta-Rinkeby-Kista-Akalla. I juni 2018 rödmärktes fyra T-banestationer (Rinkeby, Tensta, Rissne och Hjulsta) där ordningsvakter inte får arbeta utan poliseskort. Vakterna är numerärt underlägsna och utsätts för hot om våld, stenkastning och sönderslagna bilar. Norra Stockholm har blivit ett slumområde.
  • Antalet tågförseningar i Skåne på grund av spårspring har ökat stadigt under de senaste fem åren. År 2014 var det omkring 2700 förseningar med mer än tre minuter på grund av spårspring. 2018 året var det närmare 5300 förseningar på grund av obehöriga i spåren, enligt siffror från Trafikverket. Inför detta förbleknar ju stockholmsproblemen. TrV har satt upp kameror för att försöka upptäcka spårspringet men det verkar inte ha hjälpt.

Förslag till åtgärd: Bestraffa spårspring. Publicera straffet brett.

Gul = elfel

134 fel under perioden

Strömavbrott är inte så lätta att kontra. Tågen drar megawatt och det backar man inte upp med batterier. I England har de provat att använda sig av gasturbiner för att generera reservkraft, men en sådan kan ta lång tid att starta.

Förslag till åtgärd: Redundant kraft verkar inte finnas. Skaffa fler redundanta kraftledningar till järnvägen.

Orange = nedriven kontaktledning

78 fel under perioden

Tydligen ramlar kontaktledningen alltid ned mellan Uppsala och Knivsta. Det finns säkert en orsak till det, som Trafikverket valt att ignorera.

Hur är det över huvud taget möjligt att hela Lidingöbanan kan bli stående en dag på grund av frost på luftledningen?

Förslag till åtgärd: Kontaktledningar rivs ned på grund av slitna strömavtagare. Återinför systemet med tätare kontroller av slitbanan på strömavtagarna.

Kategorisering per bantyp

Tunnelbanan: Slagsmål, oreda, vandalisering. Det är väldigt många “olyckshändelser”, “trafikhändelse” och “skadegörelse” i tunnelbanan! Betydligt fler än på resten av järnvägen. Förslag: Håll slöddren borta så minskar felen till hälften. Vid sportevenemang, ha tillräckligt mycket polis ute så att slöddren/fansen inser att det inte är någon idé att bråka i tunnelbanan, utan man kan bråka någon annan stans. Det är inte ens ett tekniskt problem, det är ett mänskligt problem. Röj upp!

Pendeltågen: Hela provkartan, kontaktledningar, signalfel, strömavbrott, frusna växlar, snö. Tätare underhåll av strömavtagare skulle lösa många problem.

Spårväg City: Vagnfel och personalbrist. Intressant nog stannar Spårväg City och Tvärbanan allt oftare på sommaren på grund av hög belastning. Särskilt vid högtidligheter på Skansen och när andra linjer står stilla pga underhållsarbete. Det är ju förutsägbart. Vissa dagar verkar Spårväg City inte existera alls. Förslag: Planera personalen bättre, gör tätare underhåll på vagnarna, skaffa flera vagnar så ni kan undvika stopp på grund av hög belastning. Tvärbanan och Spårväg City får förvånansvärt ofta stopp på grund av framkomlighetsproblem, alltså att bilar blockerar spårvägen. Vägtrafikanterna har uppenbarligen inte tillräcklig respekt för spårvägen och dess tidtabeller. Man kanske bör fundera ut straff?

Tvärbanan: Vagnfel och vagnbrist. Ofta stopp på grund av hög belastning och framkomlighetsproblem. Förslag: Gör tätare underhåll på vagnarna. Skaffa flera vagnar.

Saltsjöbanan: Stopp i veckor på grund av hala spår. Och så vagnbrist. Förslag: montera stålborstar frampå loken och borsta bort löven. Skaffa flera vagnar.

Lidingöbanan: Ständiga signalfel och annat mellan stationerna AGA och Ropsten. Där ska underhållsinsatserna sättas in.

Alla bantyper: Det verkar alltid vara fel på högtalar- och skyltsystem, och dessutom oerhörda problem med avstängda hissar och rulltrappor, som varar i månader. Förslag: Åtgärda proaktivt. Gnäll inte på brist på reservdelar, som i Citytunneln. Skaffa ett reservdelslager. Hissar och rulltrappor är inte raketvetenskap. Spårspring är förbjudet. Grip och åtala.

  • Men det här fattar väl SL och TrV redan? Varför ska jag behöva skriva om det uppenbara?

I övrigt ständigt småförseningar på alla linjer, försenade avgångar, korta tåg etc. Bussarna har generellt mångfalt flera störningar än spårtrafiken, men det är å andra sidan mångfalt flera bussar och de har inte fri, klarerad väg.

Markbränder

Tåg orsakade 237 bränder i skog och mark under sommarhalvåret 2018, enligt en genomgång som myndigheten MSB har gjort. Trafikverket har detektorer som kan varna lokförare för tjuvbromsande hjul. Men först om två år kan nya detektorer installeras, trots regeringsuppdrag om att minimera bränder orsakade av tåg. Detektorerna kallas varmgångs- och tjuvbromsdetektorer och mäter hur varmt varje hjul är när tåget kör förbi. Om temperaturen är för hög får lokföraren ett samtal och blir ombedd att stanna och kontrollera hjulen.

En tjuvbromsdetektor kostar fyra miljoner kronor. Det är mindre än vad det till exempel kostade MSB att ersätta Filipstads kommun för en stor brand i Asphyttan förra året.

Ändå dröjer de nya detektorerna, förklarar Trafikverkets biträdande planeringsdirektör Tommy Jonsson. Innan de kan upphandlas ska de in i verksamhetsplanen som spikas i november 2019.

– Det blir först under 2021. Det är så långa ledtider i statlig verksamhet, säger Tommy Jonsson.

Punktlighet

Av de cirka en miljon avgångar som avgick 2018 var 12% försenade eller inställda, eller cirka 100.000. Förseningarna ökade med Citytunneln från 300 till 500 t/mån. 2018 samlade svenska tåg på sig 62.500 timmars försening. TrV lovar ännu mer under 2020.

Bara i Norrort var det >7200 inställda bussturer under 2018, dubbelt mot 2017, mest beroende på fordonsfel. Det är ändock bara 0,8% av alla turer.

Under de sex första månaderna 2019 hade drygt 160.000 krav på ekonomisk kompensation kommit in till SJ, men siffran kan öka eftersom resenärer kan komma in med anspråk i efterhand. Totalt har tågbolaget betalat ut 23 miljoner kronor första halvåret 2019, vilket ger ett snitt på ungefär 143 kronor per ärende. Under hela 2018 handlade det om 65 miljoner kronor.

Och då kläcker MTR det underbara förslaget att pendeltågsförarna ska börja ljuga om ankomsttiden för att situationen ska verka bättre än den är.

Och så rulltrapporna och hissarna

Det har inte med tågens punktlighet att göra, och har inte tagits med i statistiken, men hur kan rulltrapporna vid Stockholms City järnvägsstation fortfarande (2019) stå still, sedan de började skena baklänges i juni 2018? Det är mer än ett år nu. Brist på reservdelar, hävdar Trafikverket. Det hade varit snabbare att installera nya rulltrappor än att bara sitta på händerna och vänta på reservdelar som förmodligen aldrig kommer. Men som vanligt betyder passagerarnas väl och ve inget alls för Trafikverket och SL.

Hissarna är ständigt trasiga på ett flertal tunnelbane- och pendeltågsstationer. De kan vara trasiga flera månader i sträck. Hur kommer det sig?

SLs ständiga ljugande

Ett annat tekniskt problem är SLs bastubussar, som dock faller utanför denna utredning. SL-bussarna har varit heta inuti på somrarna så länge någon kan minnas, och varje år låter SL som om det var något nytt och underligt som de absolut inte kan lastas för. Sommaren 2019 var varm, men bussarna var betydligt mycket hetare inuti. Nyhetsmedia talade med SL om saken många gånger och fick som vanligt diverse lögner serverade, som att luftkonditioneringsaggregaten inte kunde hantera att det var många människor i bussarna och att dörrarna öppnades så ofta.

Det kommer alltså som en nyhet varje år för SL att det är många människor i bussarna och att dörrarna öppnas ofta.

Känner man efter så är sanningen en annan. Ibland är värmeelementen på, och bussförarna fattar inte vad värmeelement är, eller hur man stänger av dem, eller talar inte tillräcklig svenska för att förstå vad man säger, men för det mesta sitter det något uppe i taket som bullrar och blåser ut varmluft.

Eftersom det finns bussar, om än ett bara litet fåtal, där luftkonditioneringen faktiskt fungerar och håller bussen utmärkt kall trots solsken och många passagerare, kan man konstatera att:

  • De flesta bussar har trasig luftkonditionering
  • Förarna förstår inte hur den manövreras
  • SL är inte intresserade att göra något åt problemen

Varför struntar SL i saken? För att det går. Nyhetsmedia låter sig nöja med ljugandet och vågar aldrig gå till botten med saken och kräva resultat. SL har trafikmonopol så vi stackars passagerare har inget val. Tig och lid.

Det blir värre 2020

Efter mätperiodens slut har jag ändå gjort sporadiska kontroller och de visar att eländet fortsätter med oförminskad styrka.

Pendeltåg

Pendeltågen går lika dåligt som under 2019. Spårfel, signalfel, förseningar, spårspring, stillastående tåg.

  • Strömavbrott på strömavbrott. Tågen kan stå stilla en eller flera arbetsdagar på grund av strömavbrott i exempelvis Älvsjö. Då drabbas alla linjer, för alla måste förbi Älvsjö. Älvsjö har blivit en riktig SPOF (Single Point Of Failure).
  • Området kring Flemingsberg tycks vara extra hårt drabbat av spårfel, växelfel etc.
  • Signalfelen fortsätter i Citytunneln
  • En tredjedel av alla arbetsskador i spårtrafiken härrör från våld från passagerare som inte har biljett och vill åka gratis. Förare och tågvärdar knivskärs och bespottas. Örfilar, sparkar, hot och spott är vanligt. Även biljettkontrollanterna som är anställda av Securitas utsätts för våld under sitt arbete.
  • I slutet av januari 2020 fick pendeltågsförarna order att ljuga om förseningar för att passagerarna skulle känna att tåget var i tid, eftersom MTR får bonus av SL om passagerarna tycker att tågen är i tid. Att faktiskt komma i tid verkar svårt.
  • Det är något konstigt med Knivsta, för det är väldigt ofta fel just där.

Tunnelbana

Ingen skillnad mot förra året. Avstängda hissar, spårfel, växelfel fortsätter.

  • Våldet drar sig ned i tunnelbanan. I februari mördades in 17-åring på T-Centralen. Det är ingen ordning alls, men huta gärna åt väktarna som bara gör sitt jobb.
  • ”Blå linje stopp i båda riktningarna vid Kista på grund av order från Polisen.” Brottsligheten fortsätter som tidigare.
  • Rulltrapporna och hissarna fortsätter att vara trasiga i tunnelbanan. Nybohovshissen verkar man aldrig få ordning på.
  • Vi fick en ovanlig svensk sommar i juni med sol och 30 grader varmt, och vips blev det solkurva vid Skärmarbrink. Gröna linjen spårade ur och stod still i en vecka.

Lokalbanor

  • Våldet nådde Saltsjöbanan i början av 2020.
  • Lidingöbanan var inställd en dag på grund av frost på luftledningarna. Fast vi inte hade riktig vinter.
  • Så blev det lite solsken och genast är det solkurvor på Roslagsbanan.

Fjärrtåg

  • Det är ofta stopp mellan Stockholm och Göteborg och Malmö.
  • Kontaktledningarna faller som förut.
  • Tjuvar rusar in och stjäl värdesaker på nattågen.
  • Februari 2020: SJ drabbas allt hårdare av kapacitetsbrist på Öresundsbron och längs stambanorna. Därför kör SJ färre turer på linjerna Köpenhamn-Malmö-Stockholm och Köpenhamn-Malmö-Göteborg. Därmed blir allt fler avgångar fullbokade. ”Vi vill öka trafiken, men tvingas minska den” säger Petter Essén, affärschef på SJ.

Bussar

  • Man klottrar, krossar busskurer och kastar sten mot fordonen.

Varje dag gör landets väktare och ordningsvakter i snitt 800 insatser vid misstänkt brott eller ordningsstörning, visar statistik från branschorganisationen Säkerhetsföretagen från 2019. Det är en ökning med 76 procent på årsbasis. Säkerhetsföretagen menar att statistiken bekräftar den förändring som såväl företag som medarbetare vittnar om: väktare och ordningsvakter får allt mer sociala uppdrag i takt med att efterfrågan på säkerhet ökar inom handeln, kollektivtrafiken, välfärden och för kommunerna.

Ska det fortsätta så här, eller ska någon myndighet göra något?

Slutsats

Trafikverket hotar med att järnvägs-sommaren 2020 kommer att bli lika besvärlig.

Jag ber serietecknaren Max Gustafson om ursäkt för att jag lånat bilden, men den passar så bra här. Se fler på www.maxgustafson.se

Vid den stora branden vid järnvägsstationen i Hässleholm i augusti 2019 var förödelsen total, ledningsbryggor hade störtat, spåren krökt sig i värmen och signalsystemet var uppbrunnet. Trots det ordnade man upp saken på en vecka. Det går alltså att göra stora järnvägsarbeten fort och rätt om man bara vill.

Slutet

Så länge det inte är hårda, dyrbara straff på trafikhändelser, spårspring, skadegörelse, klotter och bråk (ordningsproblem) i tunnelbanan kommer situationen att förbli lika eländig. Så länge massmedia skyller alla problem på väktarna i tunnelbanan, som bara gör sina jobb, kommer SL och politikerna inte att vilja ta till hårdare straff. Hic sedet.

Av skäl vi inte kan råda över, lämnar vi undersökningen vid en kritisk tidpunkt, nämligen mitt i vintern 2019-2020. Vintern är en årstid då stora mängder kristalliserad diväteoxid plötsligt och utan anledning kan falla ned från himlen i stora mängder och sätta stopp för järnvägstrafiken, genom att bilda vallar, genom att sugas in i tågens kylsystem och bromsar och hindra funktionen, eller att genom sin blotta hållfasthet sätta igen växlar och hindra deras funktion.

Problemet med kristalliserad diväteoxid är relativt nytt. Det har bara varit känt sedan bronsåldern och kan vara svårt att åtgärda med så kort varsel.

Vi önskar Trafikverket lycka till.

Givet i Stockholm, vintern 2019/2020

Läs mer

Allt om järnvägens signalsystem: https://www.idg.se/2.1085/1.591542/jarnvagens-signalsystem–principer-och-logik-del-1

Allt om ATC-systemet, säkerhetssystemet som finns ovanpå signalsystemet: https://techworld.idg.se/2.2524/1.160472/med-atc-systemet-gar-taget-som-pa-rals

Allt om tunnelbanans säkerhetssystem: https://techworld.idg.se/2.2524/1.253031/sa-fungerar-tunnelbanans-sakerhetssystem

Stockholm är inte redundant: http://www.teknikaliteter.se/2019/12/08/stockholm-ar-inte-redundant/

Mina uppgifter är bara en liten del av det hela. Se vidare SJs rubrik “Punktlighet per vecka”. De har starkt fokus, men… https://www.sj.se/sv/om/om-sj/hallbarhet/punktlighet.html

Märken på artiklar:
Artikelkategorier:
Fordon · Järnväg

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *