Teknikord de luxe

Skriven av

Här ska du få några initierade ord som förgyller varje middagskonversation med forskare, tekniker och radarfolk. Det är inte de allra vanligaste teknikorden, men de är ändå nyttiga att känna till. De är tagna från alla grenar av vetenskapen, som astronomi, biologi, typografi, partikelfysik, kemi och så vidare. Om du använder dem, stiger du i omgivningens aktning. Se det som ren upptäckarglädje. Men akta dig noga för orden i sista avsnittet.

Ackretionsskiva

Den skiva av gas och stoft som bildas runt binära stjärnsystem, svarta hål, vita dvärgar, neutronstjärnor och nyfödda stjärnor (engelska: accreation disc). Skivan uppstår eftersom materia, ursprungligen i form av ett moln, faller in mot den stora massan i centrum och börjar spinna runt på vägen och därför plattas ut. Detta kan eventuellt bero på att centralobjektet redan har ett visst spinn.

Ackretionsskiva kring ett svart hål, som suger åt sig materia från en stjärna intill, ett binärt system

Uppstår skivan kring en protostjärna blir resultat ibland ett solsystem, som vårt eget, när skivan kondenseras i många små klumpar som bildar planeter. Det ursprungliga molnet finns till del kvar. I vårt solsystem kallas det för Oortmolnet och sträcker sig mellan 0,8 till 1,6 ljusår från Solen. Hålet på 0,8 ly i mitten är alltså den materia som gröptes ur och bildade vår ackretionsskiva. Uppstår skivan runt ett svart hål blir resultatet mest bara strålning, när materien faller in i det svarta hålet, men i vårt fall blev det planeter.

Aggregationstillstånd

Materien runt omkring oss beter sig på olika sätt beroende på vilket aggregationstillstånd den befinner sig i. Materian, alltså vilket ämne som helst, kan inta olika aggregationstilstånd beroende på hur mycket energi som tillförs. I skolan fick man lära sig om de tre aggregationstillstånden som all materia kunde inta (fast form, vätska och gas). I det fasta tillståndet innehåller materian så lite energi att atomerna inte kan röra sig i förhållande till varandra fast de vibrerar. De sitter ihop i en kristall eller motsvarande. I vätskan vibrerar atomerna så mycket att de delvis frigjort sig från varandra och inte ligger låsta i en kristall, men rör sig ändå inte fritt i rummet. I en gas vibrerar atomerna så kraftigt att de studsar mot varandra så mycket att de rör sig rätlinjigt i rummet. Gasen pyser ut. Allt eftersom fysiken framskred tillkom ytterligare tillstånd, mer eller mindre exotiska. Ett ämne blir till plasma (joniseras) när man tillför så mycket energi att atomen slits sönder och atomkärnor (joner) och elektroner rör sig fritt i förhållande till varandra (exempel, inuti lysrör, inuti solen osv). Ytterligare tillstånd är omdiskuterade. I kvark-gluonplasmat har man tillfört så mycket energi att de enskilda kvarkarna (som elementarpartiklarna består av) flyter fritt och kan observeras separat. Dessutom finns det lustigheter som bose-einstein-kondensat, degenererad materia, supersolider, sträng-nät-vätska och rydbergmateria, som du kan läsa mer om här: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_states_of_matter

Apokryf

De apokryfiska böckerna är numera tillbaka i den svenska Bibeln. Apokryfisk är grekiska för gömd, fördold eller eventuellt svårtolkad. Apokryferna är namnet på en serie böcker i Gamla Testamentet som inte funnits med i den svenska bibeln ganska länge eftersom deras helighet är omtvistad. Olika kyrkofäder har godkänt eller förkastat dem. Sedan år 2000 finns de dock åter med i Bibel 2000. En annan åsikt som undertecknad hört är att när de första svenska biblarna skulle tryckas skedde det i England och allt som kunde göras för att få ned priset på tryck och frakt gjordes och därmed fick de mest omtvistade böckerna stryka på foten. Böckerna kallas också ”deuterokanon” och ska inte förväxlas med de apokryfiska böckerna i Nya Testamentet som är helt ute ur leken numera. Det är änglar och jättar och världens undergång.

Cerebellum

Det latinska namnet på lillhjärnan, det extra utskott som sitter under storhjärnans nacklob. Cerebellum är en hypersnabb parallelldator som ser till att alla rörelser vi utför blir som de avsågs att bli, ett en arm rör sig precis så långt som den ska och utan att skjuta över. Cerebellum är alltså den beräknande delen av kroppens återkopplade reglersystem. Den får matning från sensorer i alla muskler och kompenserar om så skulle behövas. Man kan leva med skadad cerebellum men rörelserna blir klumpiga och gången vinglig, ungefär som vid alkoholpåverkan.

Chroma Key

En metod att byta ut en färgad bakgrund mot en annan bild i TV-produktion. Valiga människor kan flyga och slåss mot otroliga monster, men i själva verket står de på ett grönt golv och agerar mot en grön vägg (svårt, kräver skicklighet). Senare byter man ut den speciella gröna färgen (kroma) mot en annan videokälla, med till exempel King-Kong på. Färgen är mycket speciell och är vald för att vara sällsynt i naturliga motiv. Skulle motivet i förgrunden ändå innehålla denna färg blir det ”hål” i motivet. Då väljer man en annan chroma key-färg.

Daktylering

I dagligt tal ”daktning”, den procedur där polisen tar upp all identifikationsdata från en gripen, som fingeravtryck, tatueringar, eventuella lyten och fotografering. Ordet har samband det grekiska uttrycket daktyloskopi (daktylos = finger, skopein= ser) som kan uttydas som fingerundersökning eller identifiering av fingeravtryck. Det franska ordet ”dactylo” betyder maskinskriverska, en som också använder fingrarna.

Dimkammare

En apparat för att visa spåren efter laddade radioaktiva partiklar, nämligen alfa- och betapartiklar, och experimentera med partiklarna. Apparaten kallas och Wilsonkammare, efter sin uppfinnare Charles Wilson, som tog fram den främst för meteorologiska experiment. Han fick nobelpriset för detta 1927, ett pris med titeln ”för upptäckten av hans metod att genom ångkondensation göra elektriskt laddade partiklars banor iakttagbara”.

Kammaren är en behållare vars atmosfär har mättats med alkoholånga och kylts så att alkoholen nästan kondenserar. Ett radioaktivt prov läggs in i kammaren. Laddade partiklar som strömmar ut från provet bildar spår av joner i alkoholen, som drar till sig vätskedroppar enligt kalla väggens princip, vilka bildar synliga dimspår. Dessa kan sedan fotograferas.

En enkel kammare kan tillverkas av en stor enkilos kaffeburk i plåt eller motsvarande, som målas svart inuti. Lägg ett block kolsyreis i botten och täck med svart papper. Lägg en filtremsa runt burkens insida och spruta ren alkohol på denna. Lägg slutligen en glasbit ovanpå som lock. När allt blivit kallt läggar man in en bit radioaktivt mineral och ser spåren framträda. Placerar man en magnet i kammaren kan man se hur spåren efter partiklarna böjs av i magnetfältet.

Drivknut

En variant av en kardankoppling, en metod att överföra rörelse mellan två axlar som roterar i (liten) vinkel mot varandra (eng: homokinetic joint).
En vanlig plats för en sådan är drivning av en bils framhjul, när hjulen både måste kunna styras och drivas samtidigt.

Typisk drivknut för bilhjul. Bild: Nutzdatenbegleiter (talk), CC BY-SA 3.0

DRUPA

Alla som är något i tryckeribranschen samlas vart fjärde år i mässhallarna i Düsseldorf och DRUck und PApier. Drupa 2016 upptog hela 158.000 kvadratmeter och hade 260.000 besökare från 183 länder. Tro inte att det är slut med papperspublikationer. Eftersom många utställare ställer ut hela offsettryckerier kan man lätt föreställa sig vilken enorm mässa det är. Drupa omfattar 17 mässhallar och en utomhusavdelning.

Eklektisk

Blandad stil, eller hopblandad lära. Ett flott ord för något rörigt. Det finns eklektisk filosofi som utgår ifrån att man ska analysera ett problem som summan av dess delar, men eklektisk anses ofta vara ”sämre” än renlärig analys, filosofi, byggnadskonst, måleri etc. Inom arkitektur används eklekticism för det sena 1800-talets stilblandningar av t ex barock, gotik och renässans. Det eklektiskaste jag vet, står vid floden Neris i Vilnius i Litauen. Läkaren H. Raduskevicius byggde under åren 1895-1897 en sorts slott i ”gotik” som byggdes till flera gånger under de påföljande åren. Han hade gott om pengar och kunde fantisera i olika byggnadsstilar.

Så mycket eklektiskare än så här, blir det inte. Det är lite gotisk katedral, lite riddarborg och lite bostadshus, lite tinnar och torn. Just riddarborg-aspekten har inspirerats av slottet Raudone (“det röda”) som byggdes under 1700-talet på ett annat ställe i Litauen.

Huset i hela sin prydno på en bild från 1897 (färglagd av undertecknad). Kommunisterna kapade det sedan brutalt på mitten och raserade det baktill, men just vinkeldelen och den fantastiska balkongen är fortfarande oskadd. Huset är idag bland annat kontor för Litauiska Arkitektföreningen, men det inrymmer också ett kafé, flera garage och diverse små butiker.

Ektoplasma

Ett hypotetiskt vitt eller grått ämne som sägs likna gelatin och är den fysiska form som andar och spöken tar när de materialiseras. Ämnet kan också utgå från ett medium i trans som frammanar en ande i synlig form och ektoplasman ska då vara ett skal som täcker den osynliga anden. Ingen har någonsin kunnat framställa ektoplasma i laboratorium.

Epitaxial

Av grekiska ”epi” (över) och ”taxis” (på ett ordnat sätt) = ordnad yta. Epitaxi är en metod vid halvledartillverkning att belägga ett monokristallint substrat med en monokristallin film. Metoden används till exempel om man vill skapa en yta på en kiselkristall utan att dopämnet i det underliggande lagret följer med i det pålagda lagret.

Epizooti

En epizooti är en epidemi i djurvärlden, en utbredd spridning av en djursjukdom. Exempel på epizootier är fågelinfluensa, mul- och klövsjuka och BSE (galna kosjukan), svinpest, afrikansk hästpest och rabies. Vad som ska hända vid en epizooti är fastställt i epizootilagen. För de mest allvarliga smittsamma djursjukdomarna, de s.k. epizootiska sjukdomarna, har Jordbruksverket ansvar för bekämpning och kontroll oavsett vilket djurslag som drabbas. Myndigheterna kan vid ett utbrott av en epizootisk sjukdom ingripa med hårda bekämpningsåtgärder, t.ex. avlivning av djur, förbud mot förflyttningar av djur eller andra kontroll- och bekämpningsåtgärder med stöd av epizootilagen. Alla djurägare är enligt epizootilagen skyldiga att anmäla varje misstanke om epizootisk sjukdom till veterinär.

Eter

Det femte elementet. Poetiskt, men icke-existerande. Etern var en hypotetisk substans som antogs fylla upp hela rymden, ett ämne man trodde på fram till Michelson–Morleys experiment 1887, där det visades att ljusets hastighet var konstant oavsett hur man mätte och att det därför inte kunde finnas något medium som kunde bromsa ljuset i en riktning när Jorden rörde sig fram i det. Fram till dess ansågs att etern var det medium som behövdes för att ljus och radiovågor skulle kunna fortplanta sig i världsrymden. Idag vet vi bättre hur elektromagnetisk strålning fungerar, men ordet ”eter” finns kvar i till exempel ”etermedier” i betydelsen rundradio.

Exoterm

En kemisk reaktion som frigör energi är exoterm. Exempel på sådana kan vara förbränning och andra typer av oxidering, självantändning, eller när ett sprängämne sönderfaller. Resultatet av en exoterm reaktion är energifattiga ämnen plus frigjord energi. Ett exempel på detta är när man blandar syrgas och vätgas. Inget händer förrän man värmer upp blandningen lite, då den exploderar och frigör massor av energi. Resultatet är vatten. När trä brinner frigörs den solenergi som trädet upptog vid sin tillväxt i form av värme och ljus. Resultatet är vatten, koldioxid och den frigjorda energin. Motsatsen är endoterm, alltså reaktioner där man måste tillföra energi för att få igång eller hålla reaktionen igång.

Fjärrblockering

(eller linjeblockering), är ett uttryck inom säkerhetssystem för järnvägar som innebär att om ett tåg befinner sig på en spårsträcka, så blockeras andra tåg från att komma in på samma sträcka (blocksträckan). Indikeringen går till så att tåget kortsluter mellan rälerna och med en spänningskälla på cirka 6 volt mellan rälerna undersöker man om det är kortslutning eller ej. Är det kortslutning tänder systemet röda stoppsignaler vid spårsträckans ändar, för att andra tåg inte ska försöka ta sig in på sträckan.

Blockeringssignalen går vidare in i säkerhetssystemet (exempelvis ATC) som med hjälp av meddelanden från aktiva baliser till ankommande tåg, automatstoppar dessa innan de hunnit in på den blockerade sträckan. Den röda signalen används fortfarande. Läs (mycket) mer här: http://www.teknikaliteter.se/2017/11/01/med-atc-systemet-gar-taget-som-pa-rals/

Flogiston

Ett icke existerande ämne, eldämnet, som fram till 1770-talet ansågs ingå i alla brännbara ämnen och försvinna när ämnet brann upp. Antoine Lavoisier utrotade slutligen flogiston-teorin 1772 när han bevisade att förbränning var oxidering, alltså en förening med syre. Men det var inte så konstigt att man trodde på flogiston, eftersom syre inte var upptäckt ännu. Svensken Scheele beskrev nöjaktigt syret 1773 och kallade gasen ”eldluft” eftersom den var den enda kända gasen som kunde upprätthålla förbränning. Priestly publicerade motsvarande upptäckt 1774, men verkar inte ha fattat vad han upptäckt eftersom han kallade ämnet ”deflogistoniserad luft”. Lavoisier startade med sitt experiment en revolution inom kemin.

Flöts

Kol förekommer i tunna skikt i kolgruvor, så kallade flötsar. I och med att en flöts kan bli så tunn som bara en meter har det historiskt varit mycket svårt att mekanisera kolbrytningen. Modern kolbrytning försiggår med specialmaskiner för kombinerad mekanisk brytning med stora frästrissor och utlastning, vilket har löst problemet.

Ikonoklasm

Bruket att förstöra en kulturs religiösa bilder och monument av politiska eller religiösa anledningar. Det hela började i det bysantinska riket på 700-talet när kejsaren Leo III tyckte att bruket av bilder hade lett till avgudadyrkan av själva bilderna och krävde att alla bilder skulle tas bort ur kyrkorna. Särskilda ikonoklaster eller bildstormare fick i uppgift att förstöra bilderna. På 800-talet blev bilder comme il faut igen. En ny omgång ikonoklasm uppstod på 1500-talet. Modern ikonoklasm förekommer också, exempelvis när de afghanska talibanerna sprängde tre buddhastatyer i Bamiyan år 2001 av politiska skäl.

Inklinometer

Ett mätinstrument som används för att bland annat mäta det jordmagnetiska fältets vinkel mot lodlinjen eller horisonten. Namnet kommer av latinets inclio, som betyder lutning. Jordens magnetfält ligger inte rakt över markytan utan pekar upp ur marken i olika vinklar på olika ställen, sk inklination. Vid polerna står det rakt upp ur marken, medan det ligger tämligen plant vid ekvatorn. Vid olika magnetiska förekomster i marken kan det variera i lutning.

Integrationsarkitekt

Vad gör en integrationsarkitekt? Vad som skulle kunna låta som floskler, kan i själva verket vara ett riktigt arbete. En typisk jobbannons verkar sammanfatta vad det rör sig om.

”Som integrationsarkitekt har du ett viktigt och övergripande ansvar för att system och systemintegrationer hanterar data på bästa möjliga sätt – både ur ett tekniskt och verksamhetsmässigt perspektiv. Tekniskt ansvarar du för utvecklingen, designen och förvaltningen av företagets integrationsarkitektur, samtidigt som du verksamhetsmässigt har en viktig uppgift som rådgivare och länk mellan många medarbetare och avdelningar över hela företaget. Tjänsten innebär ett användarnära arbetssätt samtidigt som det krävs att du känner dig bekväm i ledningssammanhang.

I dina arbetsuppgifter ingår bl.a. att:

  • ansvara för design av systemsamband och säkerställa dataflöden mellan olika system
  • aktivt driva och leda utvecklingen mot en mer tjänsteorienterad arkitektur
  • beskriva och kommunicera arkitekturen till berörda målgrupper
  • ansvara för ICC (Integration Competence Center)
  • ta fram kravspecifikation utifrån verksamhetens önskemål och behov
  • äga och förvalta systemsambandskarta och driva infrastruktur för systemsamband
  • ansvara för strategiska frågor gällande integrationer och övergripande design (interna och externa systemsambandsintegrationer och katalogintegration)”

Blev du klokare? Men det kanske är bra betalt.

Isenkram

Järnhandel. Ordet isenkram kommer av eisen som är tyska för järn, och krämare som är det gamla ordet för handlare. ”Isenkramer” används fortfarande för järnhandlare i danskan.

Kambrium

Namnet på en historisk period i Jordens utveckling som inträffade för mellan 488 och 542 miljoner år sedan. Sverige befann sig då vid ekvatorn, vilket har givit Gotland alla dess revformationer. Det finns kambriska bergarter över hela Sverige. Under kambrium började en mängd organismer med yttre skelett (skal) dyka upp och man har hittat spår av de första ryggradsdjuren. Kambrium är dock ingalunda allt livs ursprung. Rester av flercelliga organismer har hittats i tidigare bergarter.

Under perioden före, kryogenium (ungefär 850 miljoner år sedan), var Jorden helt täckt av is och inte många livsformer förekom. Under kambrium smälte isen och livet blomstrade. Man brukar kalla det för den kambriska explosionen.

Opabinia Reglis, ett ryggradslöst djur som trivdes och levde high-life under kambrium. Bild: Nobu Tamura, CC BY 3.0

Klystron

Klystronen är det elektronrör som används mest idag, främst när hög effekt ska genereras på hög frekvens. Klystronen är ett elektronrör som används när man vill ha ut riktigt höga uteffekter kontinuerligt för radio- och TV-distribution. Liksom vandringsvågröret (se detta) fungerar det genom att en elektronstråle skickas ut från en katod mot en anod (kollektor), men fås att klumpa ihop sig på vägen.

I klystronen skickas elektronstrålen genom en resonant kavitet som får elektronerna att klumpa ihop sig i takt med den stående vågen i kaviteten. Strålen fortsätter därefter själv att klumpa ihop sig allt effektivare tack vare olika plasmaeffekter när den färdas genom röret. I andra änden av röret sitter en likadan resonant kavitet där resonansen drivs av elektronklumparna. Största delen av energin avlämnas i denna, innan den resterande delen dumpas av i anoden. Den avlämnade energin hämtas ut ur den andra kaviteten med en kopplingsloop eller liknande och matas ut på antennen. Bild: Charly Whisky, CC BY-SA 3.0

 

Den här klystronen ser ut som nånting ur filmen ”Robots” eller hur? Just den här används av NASAs Deep Space Network för rymdkommunikation. Bild: Enoch Lau, CC BY-SA 3.0

Klystronen uppfanns av bröderna Varian som 1937 jobbade på Stanford University. Efter patenteringen startade de sitt eget företag, Varian Associates, som kom att bli mycket stort inom områdena elektronrör, instrumentering, medicinsk utrustning och minidatorer. Klystronens princip var alltså känd före kriget och blev tyskarnas metod att skapa radioeffekt för radar, medan de allierade kunde använda sig av den mycket effektivare magnetronen, även om denna beklagligtvis kom in ganska sent i kriget.

Om du trodde det var slut med elektronrör så tänk igen. När det behövs riktigt höga uteffekter, från hundratals kilowatt och uppåt är det fortfarande elektronrören som regerar. Klystronens främsta användningsområde är som slutsteg i stora TV- och radiosändare där man behöver hundratals kilowatt, eller som drivkälla för partikelacceleratorer där det är kilo- och megawatt som gäller på mikrovågsfrekvenser. Visst, de är stora som oljefat, men det finns inget alternativ. Mindre klystroner används i resonant återkoppling som heterodynoscillatorer i radarmottagare eftersom de är så lågbrusiga. De är då i storlek med en penna, ungefär.

Kolloidal

Mjölk är en typisk kolloidal lösning, en uppslamning. Oavsett hur länge ett glas mjölk står på bordet kommer fettet aldrig att falla ned på botten och lägga sig som ett skikt, även om fett inte kan lösa sig i vatten. I en kolloidal lösning är det lösta ämnet egentligen inte löst i lösningsmedlet utan består bara av uppslammade partiklar. Men partiklarna är så små att de aldrig faller till botten eftersom de ständigt hålls flytande genom kollisioner med lösningsmedlets molekyler, van der Waalskrafter med flera fenomen. Partiklarna befinner sig oftast i storleksklassen mellan en nanometer och en mikrometer, men större partiklar förekommer.

Kolofon

En informationssida eller spalt i en bok ellert tidning som anger tekniska uppgifter om verket, som titel, författarens namn, utgivaren, antal exemplar och så vidare. Ett annat ord i sammanhanget är ”smutstitelsida”, en sida som placeras före titelsidan och bara innehåller bokens titel, eller en förkortad titel, den sk smutstiteln.

Kolokvint

(Citrullus colocynthis) är en giftig växtart i familjen gurkväxter. Frukten är ett runt bär, 5-8 centimeter i diameter. Den innehåller häftigt avförande ämnen men orsakar även kramp, och har använts som medicin.

Koloratur

Färgning, närmare bestämt den melodiska “färgning” som exempelvis en koloratursopran kan ge en sång genom att sjunga egna utsmyckningar ikring melodin, vågade löpningar och drillar. Koloraturen började redan på 1400-talet och förekommer nästan bara i operor, men kan även förekomma i kristna verk som Händels Messias. Det är upp till varje solist att själv fantisera om hur han eller hon, för det är främst sopraner, ska sjunga sin koloratur, även om det kan finnas koloratursångare i andra röstlägen.

I övrigt var det betydligt vanligare förr med egenhändig utsmyckning i klassiska verk, sk improvisationer. Musiker på medeltiden och under renässansen förutsattes improvisera. En berömd improvisatör är organisten Helmut Valcha som har sin egen välkända extra drill i början på Bachs Toccata och Fuga i D-moll. Georg Friedrich Händel var en mycket duktig improvisatör. Alla hans ”Sexton orgelkonserter” utgivna 1738 anses vara improvisationer över ett tema. Det intressanta är att orkestern faktiskt också fick hänga med och improvisera själva (men man får anta att de snackat ihop sig om saken innan).

Komsomol

En förkortning på ryska för Kommunisticheskij Soyuz Molodiozhi eller Ungdomens kommunistiska förbund. Organisationen bildades 1918 för att ta hand om och indoktrinera ungdomen till att bli riktiga kommunister, innan de kunde ansöka om medlemskap i Sovjetunionens kommunistiska parti. Sovjeterna älskade långa namn och föreningens egentliga namn ändrades 1922 till Vsesoyuzny Leninskiy Kommunisticheskiy Soyuz Molodyozhi, förkortat VLKSM, eller Unionens leninistiska unga kommunistförbund.

Alla förutsattes gå in i organisationen vid 14 års ålder och fick lämna den vid 28 års ålder, även om funktionärerna kunde vara äldre. Medlemmarna kunde avancera i organisationen och skaffa sig privilegier. Bland de som steg snabbt i karriärstegen med Komsomol som bakgrund kan man räkna både Jurij Andropov (senare KGB-chef) och Leonid Brezjnev. En hög post i organisationen brukade, enligt tidigare medlemmar, bland annat betyda möjligheter till stora fester och mängder av tjänster från flickor i de lägre leden.

Vid sin höjdpunkt, omkring år 1970 hade organisationen 10 miljoner medlemmar och två tredjedelar av Rysslands nuvarande befolkning tros ha varit medlemmar i Komsomol. Notera alltså att en tredjedel slapp undan. De få som ville tänka själva och inte hamna i Komsomols maktstruktur och riskera att utnyttjas av högre funktionärer kunde med viss möda hålla sig undan Komsomol.

Organisationen föll sönder vid perestrojkan i början av 1990-talet.

Alla ”riktiga” sovjetiska ungdomar skulle prenumerera på organisationens tidskrift Komsomolskaja Pravda, ett obligatoriskt pseudo-nyhetsblad utan verkliga nyheter. En tidigare läsare som redaktionen haft kontakt med, hävdar att samma ”nyheter” upprepades med ungefär två månaders mellanrum, bara med ändrade namn och platser. Därav det gamla skämtet om Komsomolskaja Pravda som skildrar de unga pionjärernas ständigt hjältemodiga vardag: ”Ung pionjär utförde abort i mörk källare med rostig gaffel!”

Korpuskel

Det kan låta som en kroppsdel, men korpuskel (liten kropp) är helt enkelt ett ålderdomligt namn på fotonen, ljuspartikeln. Under Isaac Newtons tid (1600-1700-talet) kunde man inte förklara ljusets natur. Olika experiment pekade på att det antingen var en vågrörelse eller bestod av partiklar och Newton för sin del höll på partikelteorin, medan andra höll på vågrörelseteorin. Alla hade fel. Ljuset är ett vågpartikelfenomen. Beroende på hur man testar, beter sig ljuset antingen som partiklar eller som elektromagnetiska vågor. Det där kan James Clerk Maxwell förklara närmare.

Kramsfågel

Ett äldre ord för ätliga småfåglar, trastar, lärkor, sidensvansar, som man förr fångade, stekte och åt. Ordet kramsfågel kommer av det tyska kramtsbeere, enbär, alltså en fågel som äter enbär. I vissa länder kring Medelhavet fångar man fortfarande stora mängder småfåglar, som hamnar på restaurangernas menyer. Höjden av kramsfågelmat anses vara lärktunga. Eftersom lärkan sjunger så vackert måste väl tungan vara extra god?

Kurator

Inom museivärlden är en kurator främst en frilansande person som har till uppgift att skapa utställningar, välja ut konstnärer, ange utställningens inriktning osv. Den fast anställde med samma arbetsuppgift brukar kallas intendent. Inom den engelsktalande museivärlden är ”curator” en anställd innehållsansvarig som har ansvar för museets samlingar.

Kvadraturamplitudmodulation

Under tidens gång har många typer av modulation använts för att överföra data på ledning och i luften. Allt eftersom tiden gått har utnyttjandet av spektrum blivit allt bättre. Morse-sändningar håller visserligen liten bandbredd, men datatakten är inte särskilt hög. Amplitudmodulation dras med ett onödigt sidband och en ständigt närvarande onödig bärvåg. FM-modulation varierar sin bandbredd beroende på innehållet, vilket är onödigt med tanke på att sändningen ändå har fast tilldelad bandbredd. Enkelt sidband (SSB) är effektivare, där man gjort sig av med ett sidband och den onödiga bärvågen. Men metoden utnyttjar inte kanalen helt, eftersom den är analogt modulerad.

Alla som sänder något av betydelse idag använder sig av digital kvadraturamplitudmodulation, eller QAM. Det används i digital-TV, 3G-telefoni, på optisk fiber, DAB-radio, DRM-radio på kortvågen, videosändningar till mobiltelefoner och fanns med i de sista telefonmodemen. Efter ett antal utflykter i modulationens snårskogar med OOK, FSK, ASK, PSK, MSK, CPM, PPM, TCM och OFDM är vi till slut framme vid skapelsens krona QAM, som är en modulationsmetod som används till dataöverföring genom att man amplitudmodulerar två bärvågor av samma frekvens och sedan slår ihop dem. De båda vågorna är 90 grader ur fas (alltså sinus och cosinus) med varandra och kallas därför kvadraturbärvågor. Det är möjligt att höra de båda bärvågorna som separata enheter genom att sinusbärvågen har sitt maximum när cosinusbärvågen har sitt minimum, men det kräver givetvis synkronisering.

Kvintessens

Det femte elementet eller den femte essensen efter de medeltida alkemisternas klassiska element jord, eld, luft och vatten. Kvintessensen har motsvarigheter i det grekiska begreppet ”arche” som ansågs vara det ämne som byggde upp de himmelska sfärerna och det som fanns i dem, himlakropparna. Kvintessens kan med visst långsökt tankesträckande likställas med ”etern”, som inte heller finns. I nutida språk betyder kvintessens ”det viktiga”.

Kägel

Typografernas ord för radavstånd, eller mera bestämt avståndet mellan en rads baslinje, den linje som alla tecken tycks stå på, till nästa rads baslinje. Kägeln väljs för det mesta till ungefär 120 % av graden (teckenstorleken) för att det blir trevligt att läsa sådan text och ögat förvillar sig inte när det byter till nästa rad. Med tätare rader är det för lätt att gå vilse i texten och lösare rader är ett slöseri med sidutrymme.

Kägeln räknas i punkter, precis som graden, teckenstorleken och man brukar välja kägel i närmaste antal hela punkter i förhållande till graden (utom när man svettas med ett för stort dokument som bara måste pressas in på tillgängligt utrymme). 10 punkters text med 12 punkters kägel brukar betecknas 10/12 och uttalas ”tio på tolv” vilket är vanligt i tidningar, medan 9/10 är vanligt i skönlitteratur. 120 %-regeln kan debatteras och man får ofta anpassa kägeln efter tecknens utformning. Stora, byngliga tecken behöver mera luft omkring sig.

Leading

Typografiskt mått. Leadingen är avståndet mellan textraderna, till skillnad från radavståndet som är avståndet mellan textradernas baslinjer. Mera bestämt är leading avståndet mellan en rads baslinje och nästa rads versalhöjd, den sk X-höjden, dvs toppen på de allra flesta versaler (utom t ex ÅÄÖ som är högre). Och då räknar vi inte med eventuella descenders, nedhäng under baslinjen. Leading är ingenting man bekymrar sig om idag, i datorsättningens tidevarv, men det var viktigt för blysättarna som ju faktiskt fick lägga in tunna blybitar (därav ordet leading) mellan raderna av blytyper för hand. Blytyperna var alla lika höga, nämligen versalhöjden.

Knipning

Typografi är skoj. Knipning (eng. kerning) innebär att man skjuter ihop två bokstäver så att de delvis går in i varandra, för att få mindre luft mellan dem. Knipning måste till för att text ska se trevlig ut. Det vanligaste exemplet är ordet VOLVO. Om O inte kunde åka in under V och L inte kunde åka in under andra V skulle ordet se väldigt konstigt ut.

Knipning var en manuell sak på blysättartiden och gjordes främst i rubriker, där det syns mest, och under datorsättartidens begynnelse var finsmakarna väldigt noga med att betona att de kunde göra knipning med sitt layoutprogram. Idag görs det som standard i alla program som visar text, även i ordbehandlare. Ett extremt fall av knipning är när man kniper ihop ett lågt tecken som ”i” med ett högt tecken som ”f” så kraftigt att i-pricken försvinner in i f:ets näsa. Då får man en sk ligatur. Vanliga ligaturer är fi, fo och ff. Om det är bra eller dåligt kan debatteras.

Licentiat

En akademisk titel som kommit och gått, ett slags mellanstadium före doktorsgraden. För att man före 1969 skulle få rätt att disputera till doktorsgrad krävdes att man först tagit en licentiatsgrad. Licentiatexamen avskaffades 1959 men återinfördes 1980 vid vissa fakulteter som frivillig mellangrad i forskarutbildningen och motsvarar ungefär en halv doktorsexamen. Medicine licentiat (med. lic.) är en akademisk titel för en person som avlagt licentiatexamen vid en medicinsk fakultet och krävdes tidigare för erhållande av läkarlegitimation. Filosofie licentiat (fil.lic.) infördes 1907 och skulle avläggas efter filosofie kandidat- (eller filosofisk ämbets-) examen och berättigade efter disputation till doktorsgrad.

Linalool

Naturligt förekommande “allmän blomdoft” som används i de flesta schampon och tvålsorter. Linalool är en terpen-alkohol som finns i många blommor och kryddväxter och används kommersiellt på många ställen. Doften beskrivs som ”blommig med lite kryddighet”. I naturen skapas Linalool av över 200 olika växter, huvudsakligen inom familjen Lamiaceae (mynta) med flera, men även av björk, olika svamparter etc. Linalool har mängder av underformer, med olika doft, som koriander, palmarosa, lavendel, basilika etc. Den fungerar också som gift mot kackerlackor. Ett annat, liknande ämne är Limonene, en annan terpen, som luktar starkt av apelsin. Titta på valfri schampoflaska så hittar du dem.

Magnetron

Magnetronen är en av de framgångsrikaste elektronikkomponenterna någonsin. Ett elektronrör som används inom radartekniken och i mikrovågsugnar. Det är magnetronen som genererar mikrovågorna, i en enda komponent. Magnetroner kan ha pulsuteffekter på flera megawatt. Uppfinningen av magnetronen betydde mikrovågsradarns genombrott under andra världskriget. Magnetronen är lätt att driva, håller hög verkningsgrad (åtminstone jämfört med andra, gängse tekniker) och har haft mycket stor betydelse för radarns utveckling. Magnetronen är ett elektronrör med vakuumkammare, som alla andra elektronrör. Kammaren, eller hellre kaviteten, är utförd som en metallring (anoden) med ett antal spalter runt periferin. Spalterna är ingångar till svängningskretsar som bestämmer frekvensen och svängningen uppstår när elektronmolnet i elektronröret driver runt ringen som en karusell och aktiverar svängningskretsarna.

Numera håller magnetronen på att konkurreras ut av halvledarsändare, huvudsakligen i sekundärradar, där radarpulsen måste vara modulerad, eftersom det är svårt, men inte helt omöjligt, att modulera en magnetron. Med flera parallella halvledarmoduler spelar det inte heller så stor roll om en av dem går sönder. Magnetronen kan dock frekvensmoduleras genom att man har en roterande slitsad skiva inne i kaviteten, som ändrar spaltbredderna i svängningskretsarna och därmed frekvensen. Detta har huvudsakligen använts i hoppfrekvensradar. I mikrovågsugnar är magnetronen dock fortfarande kung.

Mantra

Ett ord som tagit sig in i svenskan från sanskrit och betyder hjul eller något som går runt, runt. Mantrat är ett meningslöst uttryck som används vid meditation. Problemet för människan är att vi alltid måste tänka på något och det duger inte att tänka på något om man vill försätta sig i ett meditativt tillstånd. Det enda som fungerar då är att tänka på något som inte är något. Det finns andra uttolkningar av ordet mantra, men just denna används av TM-rörelsen (Transcendental meditation). Mantrat ska inte uttalas, bara tänkas. På grund av de tråkiga problemen med media ombes alla meditatörer att hålla sitt mantra för sig själv. Det innebär inte att det är hemligt, utan att det blir mindre tråkiga skriverier.

MEMS

Mikroelektromekaniska system, eller MEMS är det nästa stora inom området mikroskopiska sensorer. Notera att vi inte talar nano här, utan rör oss på mikrometernivå. Mikroelektromekaniken består vanligtvis av olika former av svängande tungor som etsats ut i kisel och kan påverkas av naturens krafter på olika sätt. MEMS blev möjligt i och med att man lärt sig att etsa inunder en befintlig kiselstruktur. Nästan oavsett hur komplicerad struktur man bygger, blir den mycket billig eftersom den etsas direkt i vanligt halvledande kisel med välkända metoder. Tillhörande drivelektronik och förförstärkare kan etsas i samma kiselchip. En svängande tunga i mikrometerområdet kan komma upp i väldigt höga frekvenser, i megahertzområdet. Man sätter normalt igång tungan med elektrostatiska krafter och läser sedan av hur den påverkas av till exempel gravitationen eller corioliskrafterna.

För närvarande är åtminstone tre olika MEMS-anordningar vanligt förekommande: MEMS-gyron, mikrospegelmoduler i videoprojektorer och MEMS-mikrofoner.

MEMS-gyron är små accelerationskännare som består av ett antal små vibrerande tungor lagda i en ring på en chip. När chipen vrids, påverkas tungorna av corioliskraften, den kraft som får vindarna på norra halvklotet att blåsa i en riktning och vindarna på södra halvklotet att blåsa i den andra. De små tungornas svängningsfrekvens påverkas och av detta kan man utläsa åt vilket håll och hur mycket chipen vrids. Det hela förpackas i en vanlig keramisk kapsel som kan lödas direkt på ett kretskort.

Spegelmodulerna i videoprojektorer fick sin början när Texas Instruments tog fram vad de kallar ett Micromirror Device (MMD), en array av mikroskopiskt små speglar etsade på en kiselchip. Varje spegel är inte större än cirka 10×10 mikrometer och sitter en bit upp i luften (nåja, ett par mikrometer), på en smal fot av kisel. Spegeln kan lutas genom att den smala foten böjs med elektrostatisk kraft och fås att vibrera fram och tillbaka i flera hundra kilohertz. De speglar som inte lutar, kastar tillbaka ljuset som strålas in, och ljuset går vidare och bygger upp en bild på en skärm. Sony kallar metoden för DLP (Digital Light Processing).

MEMS-mikrofoner är uppbyggda som kondensatormikrofoner, men är betydligt mindre. En vanlig kondensatormikrofon för ljudinspelning kan ha ett membran i metalliserad plastfilm som är några hundradels millimeter tjockt, uppspänt på någon hundradels millimeters avstånd från en elektrodplatta. MEMS-mikrofonens membran ligger bara några my ifrån elektroden och är normalt tillverkat i kiselnitrid. Membranmodulen och tillhörande förförstärkare är normalt integrerade på samma kiselchip och inneslutna i en kapsel på 3×4 millimeter som kan maskinlödas direkt på ett kretskort.

Metylparaben

Ett vanligt förekommande konserveringsmedel och svampdödande medel i kosmetikprodukter, som hårschampo och flytande tvål mm. Inte för att det ska döda bakterierna i ditt hår utan för att produkten inte ska börja jäsa och ruttna på hyllan. Det förekommer också som konserveringmedel i lokalbedövningsmedel. Metylparaben, eller E218, eller rättare metyl 4-hydroxybenzoat, absorberas lätt genom huden men toxikologiska studier har visat att det är praktiskt taget ogiftigt för människan och utsöndras ganska snabbt. För människor med normal hud är ämnet i stort sett icke-irriterande. Andra liknande ämnen som är vanliga i schampon är butylparaben, etylparaben, isobutylparaben och propylparaben. Varför vissa kosmetiktillverkare bara ha ett av dem och andra har alla fem är svårt att säga. Kanske man vill slå mot flera bakterier och svampar som försämrar varans lagringsbeständighet. Men i det långa loppet kommer det ändå att komma bakterier som är resistenta.

Minister

En minister är en ledamot av regeringen. Minister är en äldre term. Formellt kallas denne i Sverige numera för statsråd. Vissa ministrar har ansvar för underavdelningar till regeringen: departementen. Deras titlar avspeglar detta, som utbildningsminister, utrikesminister med flera. Den formella titeln är dock statsråd och chef för utbildningsdepartementet osv. Ett specialfall är statsministern som är regeringens ledare, regeringschefen. Orden statsråd och minister har andra formella betydelser i andra länder.

Nadir

Motsatsen till zenith, som är rakt upp från jordytan räknat. Nadir är arabiska och betyder motsats, tvärt om, och används om jordresurssatelliter som fotograferar precis rakt ned mot jordytan från sin bana. Om kameran är riktad till exempel snett framåt istället, säger man att den avbildar exempelvis 10 grader från nadir. Satelliter tar normalt inte enskilda bilder utan sveper av jordytan kontinuerligt med en scanner som sveper tvärs satellitbanan. Svepet kan tänkas se ut som en solfjäder som sveper nedåt, eller en borste, varför den engelska termen är ”pushbroom mode”.

Natriumlaurylsulfat

eller natriumlauretsulfat (sodium laureth sulfate, SLS eller sodium lauryl ether sulfate, SLES), den vanligaste av flera möjliga tvättaktiva substanser, ytspänningsnedsättande ämnen och skumgivare i hårschampo och flytande tvål. Alltså den ingrediens som gör nytta. Den kemiska formeln är CH3(CH2)10CH2(OCH2CH2)nOSO3Na. Wow. Varianter förekommer eftersom ”n”-et anger antalet etoxylgrupper. Andra former kallas natriumlaurylsufat och ammoniumlaurylsulfat. Att naturiumlauretsulfat skulle vara cancerogen är en modern legend, men vissa produkter som innehåller dessa har också befunnits innehålla 1,4-dioxan som är cancerogent. Nivån av detta ämne övervakas därför. Att man skulle ådra sig skador av dioxan-innehållet skulle dock kräva att man drack flera liter SLS-tvättmedel varje dag, vilket skulle vara betydligt ohälsosammare av andra skäl. Wikipedia beskriver natriumlauretsulfat som ”ett billigt tvättmedel”. Det låter som man menar med industriella mått mätt. Det är väl därför hårschampo och liknande kostar 30-40-50 kronor för 3 deciliter, där det mesta ändå är vatten?

Ocklusalt

Ett tandläkarord. Något som hör till, är beläget på eller riktat mot tandens tuggyta, ocklusalytan. Andra liknande ord är ”medialt” (beläget mot kroppens mitt) och ”distalt” (organ beläget längre bort från kroppens centrum än andra).

Operationsförstärkare

En halvledarkomponent som betytt väldigt mycket för reglertekniken. Operationsförstärkaren (OP-förstärkaren) är ett standardelement inom den analoga reglertekniken. Den används när man bygger reglersystem och är lätt att koppla så att förstärkningen får olika karaktäristik. I och med att råförstärkningen i princip är oändlig vid likström (eller åtminstone ligger kring 100.000) följer förstärkaren väldigt enkla matematiska lagar och det är lätt att designa ett nät av återkopplande komponenter som ger förstärkaren önskade karaktäristika, till exempel olika fasvridingar, stegfunktoiner, integratorer, låg- eller högpassfilter mm. Den används också som mätförstärkare för att till exempel anpassa termoelement och andra sensorers utgångar till signalnivåer som kan hanteras vidare i annan elektronik. OP-förstärkaren håller dock på att slås ut av mikrodatorerna i system där man kräver lite fler reglerparametrar.

Opus

(av latinets “verk”) kan användas som annat namn för “betydande verk” men vardagligt betyder det “musikstycke”. En kompositörs alla verk brukar numreras kronologiskt med sk opustal. Det är oftast kompositören själv som sätter opustal på sina verk. Vem är mer lämpad? I mera sällsynta fall, när någon sentida forskare har velat ordna upp en kompositörs verklista, kan en utomstående ha satt opustal. I vissa fall kan ett opus vara ett direkt derivat av ett annat verk och då kan kompositören välja att använda tilläggsbokstäver istället för att sätta nya opustal.

Andra typer av verkbeteckningar är BWV (Bach-Werke-Verseichnis), den stora förteckningen över Johann Sebastian Bachs verk som infördes av Wolfgang Schmieder (1901 – 1990) och Köchelnummer (Köchel-Verseichnis) som används för Wolfgang Amadeus Mozarts verk och infördes av Ludwig von Köchel (1800 – 1877). Dessa är oftast kronologiska ordningsnummer på kompositörens verk. Bach skapade mäktiga 1120 verk medan Mozart “bara” nådde 626. Och alla var bra!

Ortogonal

Det finns flera metoder att uttrycka, projicera, verkliga föremål på ett plant papper. Ortogonal kommer av grekiska orto (ren eller rät) och gon (vinkel), alltså rätvinklig. En projektionsmetod inom rittekniken som innebär helt vanlig, platt ritning av platta tvådimensionella föremål, där ett rätvinkligt hörn förblir rätvinkligt på ritningen.

Ortogonal projektion

En annan projektionsmetod inom ritning, arkitektur osv är den isometriska (grekiska: lika mått), en form av förenklad tredimensionell avbildning där de tre koordinataxlarna avbildas i samma skala och vinklarna mellan axlarna är 120°. Perspektiv används inte. Denna typ av projektion är vanlig vid enklare rendering av konstruktionsritningar.

Isometrisk 30-90-30-projektion Bild: Algr., CC BY-SA 3.0

Perigeum

En punkt i en satellitbana, som normalt är elliptisk, den punkt då satelliten är som närmast Jorden. Motsatsen är ”apogeum” punkten längst bort från Jorden. ”Geos” är grekiska för Jorden.

Perihelium

En punkt i en satellitbana, som normalt är elliptisk, den punkt då satelliten är som närmast Solen. Motsatsen är ”aphelium” punkten längst bort från Solen. ”Helios” är grekiska för Solen.

Pica

En måttenhet inom sätterikonsten, och den allra vanligaste. En pica är en sjättedels engelsk tum eller 4,233 millimeter och delas in i 12 picapunkter. De vanligaste teckenstorlekarna i tidningstryck (fy på mig: ”grad” heter det) är 10 eller 11 punkter. Punkt förkortas pt och en vanlig storlek i böcker är 9 pt.

Cicero är på samma sätt ett franskt typografiskt mått uppfunnet av fransmannen Didot 1780. En cicero är en sjättedels fransk tum eller 4,513 millimeter, och indelas i 12 didotpunkter. Eftersom franska tum var något längre än engelska tum är en cicero 1,061 gånger längre än en pica. Den franska tummen försvann med franska revolutionen 1789 då man införde metersystemet, men tyvärr överlevde ciceron.

Naturligtvis går det lika bra att sätta text i millimeter, men traditionen är tung. Moderna sätteriprogram kommer från USA och därför är pica numera förhärskande. Satsyta, dvs mått på spalter och andra delar av en satt sida räknas sedan länge i millimeter. De gamla rävarna kommer dock aldrig att överge pican.

Varför inte röra till det lite mer? En postscriptpunkt är 0,352777… millimeter, vilket är exakt 1/72 engelskt tum. Tolv punkter blir en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript!

Plasma

Plasma förekommer naturligt överallt, utom på Jorden. Det ska vi vara glada för. Plasma är ett av materiens aggregationstillstånd som uppstår när man tillför så mycket energi att elektronerna slits loss från atomkärnorna och de båda rör sig oberoende av varandra. Plasmat kännetecknas av att det är elektriskt ledande. Plasma är vanligtvis gasformigt, men det kan förekomma inuti fasta ämnen, som till exempel halvledare. Bra ställen där man kan hitta plasma är när luft eller en annan gas finns under lågt tryck och inverkan av mycket energi: inuti lysrör, neonrör, xenonblixtar och fusionsreaktorer. Dessutom är den yttre atmosfären ett plasma pga instrålning från solen. Den kallas för E-skikt och hjälper radiovågor att studsa runt Jorden. I övrigt är hela Solen en enda jätteklump med plasma, ja större delen av vårt synliga universum består faktiskt av plasma.

Primärminne

Datorer har två sorters minne: pimärminne och sekundärminne. I inte så välinformerade skrifter läser man ibland om arbetsminne, internminne och RAM som beteckning för primärminne. Låt oss skärskåda termerna. Arbetsminne är konstigt. Finns det minne som datorn inte arbetar i? Internminne är också konstigt för då borde det finnas externminne, men det har jag aldrig vare sig sett eller hört talas om. RAM, Random Access Memory är en åtkomstmetod. Det betyder minne som man kan söka av hur som helst (randomly) och alltid få samma åtkomsttid. Oavsett vilken cell man väljer tar det alltid lika lång tid. Det har funnits andra typer, som SAM (Serial Access Memory) där primärminnet utgjordes av ett magnetspår på en roterande trumma där minnescellerna fick läsas i den ordning de for förbi läshuvudet.

Så här ska det vara: Primärminne är minne som CPUn kan nå utan att gå genom någon typ av interface eller drivrutin. Det är direkt nåbart på databussen. Primärminnet utförs för det mesta som RAM, men det är en annan sak, och det har som sagt inte alltid varit så. Sekundärminne är minne som inte är direkt nåbart utan kräver någon form av interface och drivrutin. De moderna formerna är hårddisken, USB-minnet osv och gränssnitt som IDE, SATA osv.

Den första typen av RAM var williamsminnet, som kom på 1950-talet, ett bildrör som lagrade data i form av stora eller små ljusfläckar på skärmen. Typiskt 32×32 fläckar för 1024 bitar. Det avlöstes ganska snart av kärnminnet där data lagrades som magnetisering i små ringar av glasferrit. En kilobyte krympte från fyra rackskåp till en enkel racklåda och strömförbrukningen sjönk tusenfalt. Resten är historia, men ha i minnet (!) att Voyagersonderna, de människoskapade sonder som nu nått utanför vårt solsystems heliosfär, fortfarande använder kärnminne och det fungerar utmärkt, 35 år senare, trots universums strålning. Driftsäkerheten har definitivt sjunkit med åren.

Pyroklastisk

Ett pyroklastiskt flöde är en ström av het gas och glödande aska som sprutar ur en vulkan. Ordet kommer av grekiskans pyro, “eld” och klastos, “sönderbruten”. Flödet håller cirka 1100 graders temperatur och följer marken ungefär som en flod och dödar allt i sin väg. Hastigheten är hög, ibland över 300 kilometer i timmen, så det finns ingen möjlighet att fly undan. Flödet kan omsluta och dränka en stad på mycket kort tid. Det var det som Pompeji och Herculaneum fick uppleva när ett pyroklastiskt flöde kom ut ur Vesuvius år 79 e. Kr. Och Neapel står på tur. Den värsta katastrof som inträffat med pyroklastiska flöden var 1902 då Mont Pelée frigjorde ett pyroklastiskt flöde som gled ner mot staden Saint-Pierre på ön Martinique och på mindre än två minuter hade 30 000 människor grillats i flödet utan förvarning. En enda person överlevde.

Rastervinkel

När man trycker en bild på papper används ett punktraster för att åskådliggöra gråtonerna, eller färgtonerna. Rastret består av prickar i olika storlek, på jämnt avstånd. Mindre prickar ger ett ljusare fält, större prickar ger ett mörkare fält. När prickarna blir så stora ett de flyter ihop är bilden svart. En färgbild byggs upp av fyra raster: ett svart, ett cyan, ett magenta och ett gult. För att rastret ska störa så lite som möjligt i bilden har man valt att lägga det svarta rastret i 45° vinkel mot vertikalen. Vår värld är inrättad med mest horisontella och vertikala föremål, som väggar och golv, varför 45° anses optimalt för detta.

De övriga rastren (CMY) får inte skapa problem om de skulle driva lite i förhållande till varandra (sk misspass) vid trycket. Därför har man valt att lägga det gula rastret på 90° rastervinkel, då gult är så ljust att eventuella artefakter i bilden, om denna innehåller vertikala och horisontella linjer, blir det minsta märkbara. Magenta läggs på 161,6° och cyan läggs på 108,4°. Med exakt dessa vinklar kommer rastren att bilda sk rosetter, som ger minsta möjliga störande mönster oavsett misspass. Titta på långt avstånd så ser du rosetterna. Med andra vinkar finns risk för att rasterpunkterna kan klumpa ihop sig otrevligt och bilda interferenser. Eftersom rastren lutar olika i förhållande till varandra men ändå ska bilda ett regelbundet mönster måste även avståndet mellan prickarna (rastertätheten eller rasterfrekvensen) ändras något för varje färg. Om svart raster håller 53 punkter per tum (beteckning lpi, lines per inch, ja, man kör fortfarande regelmässigt med tum), kommer det gula rastret att bli precis 50 lpi, magenta 47,4 lpi och cyan 47,4 lpi. Då blir det som snyggast.

Resistans, resistivitet

Elektriskt motstånd mäts på ett antal olika sätt. Resistansen är det motstånd en given komponent eller ledning gör mot likströmmen man försöker tvinga igenom den. Resistansen beräknas med Ohms lag som spänningsfallet som uppstår över motståndet dividerat med strömmen igenom det, eller R=U/I. Resistansen R anges i Ω (Ohm). Resitiviteten är en allmän elektrisk materialegenskap, från vilken man kan beräkna resistansen för en bestämd tvärsnittsarea hos en komponent eller ledning. Med kännedom om till exempel koppars resitivitet ρ (1,76 × 10-8 Ωm) kan man beräkna en kabels resistans om man känner tvärsnittsarean och längden sålunda R = ρ × (L/A). Resitiviteten ρ anges i Ωm och värden för olika ämnen fås ur tabellverk. Konduktansen är inversen av resistansen och används när resistansen börjar få så låga värden att det blir svårhanterligt. Konduktansen G beräknas som G=1/R och mäts i S (Siemens). Konduktiviteten är på samma sätt inversen av resitiviteten ρ och betecknas med σ (sigma).

Skolastik

Logiskt tänkande under medeltiden. Skolastiken var en filosofisk-kristen-vetenskaplig strömning under medeltiden, från ungefär år 1000-1350 (riddartiden, i Sverige från tiden efter vikingatiden). Skolastikerna försökte förklara kristna trossatser som sanningar på förnuftets grund. Utgångspunkten var att den kristna tron i princip kunde begripas (jämför trons mysterium). Skolastikerna arbetade med diskussioner, debatter och logiska argument, främst på skolor och universitet. Man försökte skapa sig rationella utsagor om Gud och skapelsen med hjälp av slutledningsteknik i syfte att framställa kristendomen som absolut sanning och eliminera alla invändningar. Skolastikerna gjorde ett misstag i och med att de aldrig kritiserade källorna (Bibeln och andra skrifter av olika kyrkofäder), utan felaktiga slutsatser ansågs bero på felaktig argumentering. Slutmålet var ju fastlagt i förväg. Men skolastiken var inte bara ett tankeexperiment, utan gav även sann vetenskap som resultat. Under 1200-talet fick Aristoteles tankar mera betydelse för skolastikernas filosofi. Vetenskapsteorin vann på detta, precis som naturfilosofin och psykologin.

Taxonomi

Vetenskapen om indelning av organismerna i taxa, det vill säga domän, rike, klass, släkten, familj, art, underart, etc. Taxonomerna sysselsätter sig med att beskriva olika arter och vad som gör dem speciella och de stora huvudområdena är botaniken och zoologin. Det vetenskapliga namnet på en växt eller ett djur anges alltid på latin och ska man vara riktigt fullständig anger man därefter vem som förslog namnet, var det publicerades första gången, sidnummer och årtal, vilket typexemplaret är och var det förvaras. Fast det normala är att man bara skriver ut namnet.

 

Bild: commons.wikimedia.org, CC BY-SA 2.5

Exempel: Dionæa muscipula, eller på svenska Venus flugfälla, är en köttätande växt.

Domän: Eukaryter
Rike: Växtriket
Division: Fröväxter
Klass: Tvåhjärtbladiga (Magnoliopsida)
Ordning: Caryophyllales
Familj: Sileshårsväxter (Droseraceæ)
Släkte: Venusflugfällesläktet (Dionæa Ellis)
Art: Venus flugfälla (D. muscipula)

Vår störste taxonom genom tiderna var utan tvekan Carl von Linné som så att säga lade grunden till hela studiefältet.

Terminator

Om man helt bortser från Schwarzeneggers rollprestation som terminatorn nummer ett, som hade till uppgift att avsluta någons liv, är terminatorn gränsen mellan skugga och ljus på en himlakropp, till exempel en planet eller måne. Man kan säga att terminatorn avslutar, till exempel, skuggsidan. På himlakroppar utan atmosfär blir skuggorna vid terminatorn helt skarpa och bergskedjor och kratrar framträder extra tydligt just i terminatorn.

Trekklasteplate

Norska för trådtöjningsgivare. Norska språket är intressant på så sätt att det har invaderats av engelskan betydligt brutalare än svenskan. En plåtknäck heter visserligen ”knekker” men en plåtsax kallas för ”kutter”.

Vandringsvågrör

Elektronrörens tid är inte alls förbi, särskilt inte för vandringsvågröret. Vandringsvågröret (travelling wave tube, TWT) är ett högeffektivt, förstärkande sändarrör som utvecklats under många år och nått fulländning till exempel för TV-satelliter. Röret är en förstärkare och det finns varianter från 300 MHz till 50 GHz. Förstärkningsfaktorn kan bli så hög som 70 dB. Moderna rör kan nå en verkningsgrad på 40%. Röret har en katod och en anod (kollektor) som alla elektronrör, men mellan dem finns ett vakuumrör där elektronerna från katoden rör sig framåt som en stråle. Längs hela vakuumröret finns dessutom en trådspiral som är matad med högspänning. När elektronstrålen rör sig genom spiralen kommer en del av energin att induceras i spiralen och således röra sig framåt långsammare än elektronstrålen. Återinduktion från spiralen får elektronerna att klumpa ihop sig (hastighetsmodulation). Effekten av detta ökar allt eftersom strålen rör sig längs vakuumröret. Till slut träffas anoden av ett tåg av elektronklumpar.

Insignalen kopplas in i spiralen via en riktkopplare nära katoden och en annan riktkopplare vid anoden används till att ta ut uteffekten.

På grund av att spiralens materialtjocklek måste ökas med ökad uteffekt, eftersom den annars kröks av värmen, kan vandringsvågrör med spiral inte göras för högre uteffekt än 2,5 kW. En annan variant, med mikrovågskaviteter i rad längs vakuumröret, coupled cavity TWT, kommer förbi detta problem, men blir å andra sidan smalbandiga. Ett sådant TWT-rör kan nå uteffekter på 150 kW eller mer.

En TWT från Hughes färdigförpackad i metallhölje, med vågledarflänsar för anslutning av signaler mm.

Vadringsvågröret uppfanns i England av österrikaren Rudolf Kompfner någon gång mellan 1942 och 1943 och kom att få stor betydelse för brittisk radarutveckling. Utvecklingen fortsatte efter kriget på Bell Labs.

TWT-er är mycket vanliga i satellittranspondrar, TV-sändare, luftburen stridsledningsradar och för elektronisk krigföring (tack vare den höga bandbredden). Den höga bandbredden gör också att röret fungerar bra vid EMC-provning.

Intressanta influenser

Pahkaa´

Du kanske trodde att säljarna på Coca Cola Company, Starbucks eller IBM gjort sitt jobb bra, eftersom deras produkter återfinns i snart sagt vartenda hörn av världen. Men det finns de som lyckats ännu bättre, trots att vi inte ens reflekterar över det. Jämförande språklära kan vara roligt och i det här fallet visar det på att säljarkåren vid Parker Pens gjort sitt jobb oerhört grundligt, och pluggat in sitt budskap i världens alla länder. Reservoarpennor är kanske inte världens hetaste produkt, men produktgenomträngningen i världen är oerhört imponerande. Ordet för reservoarpenna i thai är ”pahkaa”. På litauiska är ordet ”parkeris” acceptabelt istället för det inhemska ordet. På ryska används ”parker” för reservoarpenna. Det är genomträngande marknadsföring!

Och det här hör man allt för ofta

Arbetsminne

En dator har definitivt inget arbetsminne. Den har ett primärminne (se detta, ovan).

Breakoutsession

Kan det vara ett svenskt ord? Kan det vara ett ord över huvud taget? Det är en icke-översättning från engelska utställartermer som tyvärr letat sig in i vårt språk och dragits ihop till ett sammansatt ord på typiskt svenskt manér. ”Breakout” är snarast flerval, avsteg från ett fast schema, och ”session” är helt enkelt föredrag, sammanträde eller demonstration. Fritt valt föredrag eller fritt valt ämne kanske kan duga istället för? Andra liknande ord, som du också ska undvika, är:

agenda (tidplan)
downloada (hämta)
key account (viktig kund, nyckelperson)
keynote (huvudanförande)
linkar (länkar)
managera (hantera, övervaka)
sessionskatalog (föredragsförteckning)
workshop (praktisk kurs)

Kolokation

Ett ställe där man har mjölkkreatur? Metoden att köpa utrymme och elkraft i en gemensam datorhall, kallas för samlokalisering.

Serendipity

Det här är ett av de ord i engelskan som är svårast att uttala, särskilt som en benämning på något: serendipitous. Det har ingen motsvarighet i svenskan utan kan uttolkas som förmågan att av en ren slump göra en upptäckt, att ramla över lösningen på ett problem. Försök bara säga ”serendipitous” lite snabbt och utan att anstränga dig! Berekeley-universitetets dator vid Areciboteleskopet som står och samlar in data till Seti@Home-projektet förväntas antagligen snubbla över utomjordingar och har fåt namnet Serendip. Givetvis har det uppstått en fånig försvenskning: Serendipitet, som inte säger en svensk något. Se vidare: https://sv.wikipedia.org/wiki/Serendipitet

Varken tungsten eller silikon

Vill du framstå som professionell skribent? Väl påläst? Kunnig? Skriv grundämnenas namn korrekt. Är det inte ett lustigt sammanträffande att transistorer och andra halvledarkomponenter görs av samma material som används för att förbättra hollywoodfruars fysik – silikon? Och glödtrådar och skärande verktyg från Amerika verkar ofta vara gjorda av någon sorts tung bergart, så kallad tungsten.

 

Scheelit, tidigare kallat tungsten. Bild: Rob Lavinsky, iRocks.com, CC-BY-SA-3.0

Sanningen är att amerikanerna vet bättre än så. Det är svenska journalister som inte hört upp i skolan, som begår misstagen och inför helt nya grundämnen och kemiska föreningar i svenska språket. Låt oss gå igenom de vanligaste missarna, så du slipper göra dem. Här är några typiska kemiska ämnen som sällan eller aldrig blir rätt i svenska tidningar:

silicon = kisel
silicone = silikon (plastmassa)
tungsten = volfram
carbon = kol
potassium = kalium
sodium chloride = natriumklorid (borsdssalt)
hydrocloric acid = saltsyra
sulphuric acid = svavelsyra
hydrocarbon = kolväte
benzene= bensen

Märken på artiklar:
Artikelkategorier:
Astronomi · Elektronik · Filosofi · Industri · kemi · Medicin · Radar · Typografi · Utbildning · Vetenskap

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *