Novisen vid spisen kanske kan få hjälp av datortekniken. En matmaskin skulle kunna koka ihop vad som helst, och göra rätt varje gång. Matspillet är ett av industrivärldens största problem, som skulle kunna elimineras med maskiner som använder råvarorna effektivare.
Maskinerna har gjort revolution i vardagslivet, och då kanske främst i köket, många gånger i historien. När Baltzar von Platen uppfann hem-kylskåpet 1922 försvann en hel yrkeskår i ett enda slag: Isutkörarna, isuppsågarna och de som skötte om isladorna. Tillverkare av isskåp fick sadla om.
Dr Emmet Browns ismaskin från filmen “Tillbaka till framtiden”.
När djupfrysningen kom på 1940-50-talet blev det ett stort steg framåt för husmor och ännu flera yrkeskårer eliminerades. Då försvann det egentliga behovet av fiskbutiker för att ständigt ha tillgång till färsk fisk, slaktarbutiken, och olika typer av färska grönsaker som lika gärna kan förvaras frysta. Fiskeflottorna kunde färdas runt halva Jorden och ändå ha färskvaror med sig hem. Konservburken var en liknande revolution när den kom.
Matmaskiner betecknar framgång
Personligen har jag sett småskaliga maskiner som gör pizza, automatiskt pressar juicen ur apelsiner, friterar munkar, maskiner som kan bränna in figurer i rostat bröd, bakmaskiner, köttbullsmaskiner etc. I var och varannan hollywoodfilm betecknas en riktigt originell uppfinnare som en som har en maskin som lagar frukosten åt honom. Ett bra exempel är Dr. Emmett “Doc” Brown i serien “Tillbaka till framtiden”, men den som egentligen började med det var dansken Storm Pedersen som publicerade flera idéer till maskiner som lagade mat (eller något annat).
Storm P. tyckte om att hitta på tokiga, omöjliga maskiner som utförde vardagssysslor, som potatisskalaren ovan. Det kanske var en befängd idé på sin tid, på fyrtiotalet, men idag kan man köpa potatisskalningsapparater på Clas Ohlson.
Pizzamaskinen “Let’s Pizza” i Italien. Den gör en pizza från deg på tre minuter. En annan variant marknadsförs i i England, ytterligare en i Australien osv., och naturligtvis går de italienska pizzabagarna på högvarv och förklarar den för en förolämpning mot traditionell pizzabakning. Se filmen på: http://www.youtube.com/watch?v=cXZ1DDuSE7Q
Den moderna människans krav
Dr. Emmet Browns automatiska äggstekare, en del av hans frukostmaskin från 1885.
Dem moderna människan kommer i framtiden att vilja ha sin mat nylagad, av färska matvaror, och kunna välja på en meny och tre minuter senare hämta ut maten på en tallrik i en springa i en maskin.
Kan det uppfyllas med dagens maskinteknik?
En grupp forskare som tror sig vara detta på spåren är Computational Synthesis Lab (CCSL) vid Cornell University. I sitt projekt Fab@Home förespråkar man principen “friformsframställning åt alla” och gärna med choklad och kakdeg. Avsikten är att man ska kunna ladda en 3D-printer med diverse råvaror, tanka ned ett kakrecept på Internet och så gör maskinen resten.
Var och en sin egen Willy Wonka med en tredimensionell matplotter/printer.
Fab@home
Det är så här Fab@home-gruppen vid Cornell University ser sin matprinter just nu, en generell, enkel 3D-plotter som kan extrudera matvaror som är lämpliga för sprutning, på något platt underlag, som bröd, kex, tårtbotten eller varför inte en bakplåt, för vidare befordran in i ugnen. Ingredienserna måste vara krämformiga, som exempelvis choklad, smaktillsatser, krämig ost, eller för den delen, kakdeg. En skakmatare skulle kunna skaka ut fasta ingredienser som nötter, crisp-flakes, russin, kli eller något liknande ovanpå degen innan den tas ur printern för att bakas.
Tanken är att en gång för alla förändra matlagning från dagens manuella arbete till något mer eller mindre automatiskt. Människor som står handfallna i köket skulle kunna ladda ned stjärnkockarnas recept och skriva ut hälsosam, god mat åt sig. Restauranggäster med väldigt bestämda åsikter kan enkelt få sin maträtt specialtillagad precis som han eller hon önskar.
Tekniken är ännu i sin linda, det medger även CCSL, men menar att man i framtiden kan sträcka sig bortom de krämiga råvarorna och börja använda kolloider (förtjockade versioner) av sådant som annars är vätskor. Olika råvaror måste hanteras på olika sätt och avsikten är att CCSLs printrar ska ha kännedom om maten den arbetar med så att varje råvara hanteras rätt.
Önskedrömmen från Cornell är klart formulerad: “Tänk om du kunde få ett mail med receptet på mammas hemlagade äppelpaj och sedan få den utskriven hemma. Mammas äppelpaj kan bli lika enkel som ett meddelande på Facebook.” Givetvis fortsätter drömmen med att man bör kunna få sin frukost automatiskt utskriven ungefär samtidigt med att väckarklockan ringer. Under dagen kan en stegräknare eller något liknande mäta hur mycket energi du gjort av med, och överföra detta till matprintern, som kan mata ut en maträtt med rätt kaloriinnehåll.
Maskinen kan till exempel redan nu garnera tårtor med kristyr i olika smaker, som här, om den laddas med sprutor med jordgubbssmak, hallon eller banan.
Ha alltid ost och kex och en plotter hemma. Här har maskinen plottat ut ett buddhistiskt tempel i ost på ett salt kex.
Vem kan ha nytta av en smörgåsplotter? Kanske cateringföretag som ska framställa stora mängder profilsmörgåsar, reklamkakor etc, kanske till och med individanpassade, på kort tid, eller en restaurang med hightech-inriktning (jodå, sådana finns. Att äta ute interaktivt: https://www.teknikaliteter.se/2017/10/25/ata-ute-interaktivt), men i övrigt tror jag inte att plottade smörgåsar, godis, chokladbitar och kakor kan övertyga husmanskocken.
Fab@home är inte realistiskt, Cornucopia är bättre
Man kan tycka att det här är att gå för långt med matlagning, men tvärtom måste man gå mycket längre om principen ska bli användbar. En blåglänsande, extruderande 3D-plotter i snygg plast uppfyller inte på långt när kraven för vardagsmatlagning för gemene man. För det behövs en betydligt komplexare maskin med förvaringsmöjligheter.
Som vanligt har man tänkt längre på M.I.T. Ett konceptprojekt kallat Cornucopia (ymnighetshorn) syftar till att skapa prototyper för automatiska matmaskiner. Maskinen på bilden ovan, Virtuoso Mixer, är uppbyggd med tre våningar, där den översta har generella kassetter med råvaror som är temperatur- och fuktighetsövervakade och försedda med vågar så man kan veta hur mycket som finns kvar. Maskinen kan mata ut olika mängder råvaror från den översta våningen, och blanda, krossa och mala dem på mellanvåningen och koka, steka eller kyla dem på den nedersta våningen. http://fluid.media.mit.edu/projects/cornucopia-digital-gastronomy
Avsikten är att kockar ska kunna experimentera med smaker genom att snabbt framställa matprover med olika mängder ingredienser och snabbt kunna smaka sig fram till den bästa. Ledordet för M.I.T.s design är möjligheten att kunna blanda olika standardingredienser i valfria proportioner, snarare än att bara kunna extrudera färdigblandad kakdeg.
Nu börjar det lika något
Idén med matmaskinen är att man inte ska behöva göra något själv. Måste man fylla på bakmaskinen med ingredienser innan man kan trycka på limp-knappen, eller knäcka äggen i omelettmaskinen, är hela principen förlorad, för att inte tala om omaket med att först behöva blanda till smeten innan den kan hällas i munkfriteringsmaskinen. Då kan man lika gärna blanda och baka degen direkt. Och sedan behöva ta hand om smutsiga bunkar, kaffesump, skal, skinn mm efteråt. Detta utesluter de flesta vanliga kaffeapparater, till exempel. Jag skulle inte vilja diska ett helautomatiskt kök.
Dr. Emmet Browns baconvalsare och brödrost, ännu en del av hans automatiska frukostmaskin.
För att platsa i diskussionen i denna artikel bör maskinen kunna tillaga maten från dess grundingredienser, alltså baka direkt från mjöl och jäst, snarare än att bara värma frysta pizzabottnar.
Potatis är ett exempel på en mycket användbar råvara som samtidigt är ett maskinproblem. Den ska skalas, skivas, tärnas, kokas, stekas, friteras, saltas, dillas, mosas och blandas med mjölk och smör. Med dagens inkrökta tankevärld är det svårt att tänka sig en maskin som kan göra allt detta och dessutom göra sig av med avfallet på ett effektivt sätt, och sedan diska efter sig, men det kan gå… Det är en procedur som vi alla går igenom varje dag. Samtidigt är förvaringen enkel. Allt potatisen vill ha är mörker och rumstemperatur.
Kassetter är framtiden
Man kan tänka sig att de förpackningar för färsk- och torrvaror vi är vana vid idag, kommer att bytas ut mot kassetter som passar direkt i matmaskinen. Fördelarna med det diskuteras i stycket om sociala konsekvenser, nedan.
Maskinen måste ha tre “skafferier” med kassetter. Ett för rumstemperatur, ett med kylskåpstemperatur och ett för varor i nedfryst tillstånd. Mitt på finns en bildskärm med vilken man styr maskinen och under denna en springa där tallrikar matas ut. Till höger om denna finns ett vertikalt hål för drycker. Längst ned mot golvet finns diskmaskinen.
Maskinen matas från husets stammar med vatten, el, koldioxid för kolsyrning, vispning etc, och avlopp (genom vilket matrester i mald form också kan matas ut). Dessutom behövs en internetanslutning för matbeställningar, prisförhandlingar, nedladdning av recept osv.
Alla behöver givetvis inte köpa samma matmaskin. Den ska finnas i olika stilar för olika inredningstrender och olika bredd för att klara olika många kassetter, beroende på hur varierade matvanor man har. Var och en kan naturligtvis välja kombination av kassetter, så att en vegetarian väljer flest vegetariska kassetter, medan en köttätare väljer flera kassetter med köttfärs, halal-mat etc. Andra kassettkombinationer kan användas i andra delar av världen där det finns andra matkulturer. Huvudsaken är att alla tillverkare håller sig till samma kassettstandard så att man kan nå storköpsfördelar.
Varje sexkantig kassett visar hur mycket som återstår, och andra viktiga parametrar, som antalet återstående måltider, bäst-före-datum, eller dagspriset och om detta ser ut att gå upp eller ned.
Torrvaror behöver inte vara något problem alls. Sådana är vi redan vana vid att förvara under lång tid. Det kan röra sig om varor som bakpulver, buljong, cappuchinopulver, flingor, gryner, kaffe, kakaopulver, kryddor, mjöl, müsli, pasta, pulversoppor, ris, salt, socker, spannmål, såspulver, te, torrjäst mm.
Duger frystorkade varor åt astronauter kan de duga åt oss också, som jordgubbar och annan torkad frukt, snabbkaffe och snabbte.
Återstår då färskvaror som man på ett eller anat sätt förmodligen kan förvaras i vattentäta kassetter, som drycker, korv, matfett, mjölk, ost, skinka, öl etc.
Men det finns fortfarande problem, med till exempel färsk frukt, färska grönsaker som har besvärliga skal, eller grönsaker som går sönder om man försöker hantera dem med maskiner.
Ägg är ett särskilt problemområde, som en rätt motiverad tekniker dock bör kunna överföra i kassettform. Restaurangbranschens långägg kan vara en möjlighet.
Kulturen bestämmer maskinen
Vi tror att vi här i Västeuropa är så framåt, men vi är ingenting mot japanerna. Det blir japanerna som kommer att skaffa det helautomatiska köket först. De är tokiga med matmaskiner.
Här är en typisk mat-automatvägg i Japan. Du kan få en skål rykande varm misosoppa utan att den varit vidrörd av människohand. Japanska toaletter gör idag saker som en västerlänning knappast skulle våga prova.
Det finns redan japanska maskiner som gör toalettpapper av använt kopiatorpapper
https://phys.org/news/2010-02-japanese-machine-office-paper-toilet.html
och maskiner som rullar sushi.
https://www.youtube.com/watch?v=mg00QKr4LAI
Här är en annan pizzamaskin, i London, kallad Wonder Pizza, som bakar en pizza på 90 sekunder, dock från frysta bottnar. Fusk.
Pommes frites nyfriterade direkt ur maskinen. Den på bilden ovan finns i Australien. Filmen visar en friteringsmaskin från Holland, var annars? Här får man en mugg på 45 sekunder för 1,50 Euro. www.youtube.com/watch?v=Ph-XOyYZnGo. Det är teknoälskande japaner som står för underhållningen.
Men det är ju ingenting mot den här japanska multimaskinen som kan leverera soppa med degknyten, vanliga varmkorvar, takoyaki-bollar, wokade nudlar, friterade risbollar och pommes frites och dessutom ge växelpengar tillbaka.
Den automatiska pannkaksmaskinen ChefStack gör amerikanska små pannkakor: https://www.youtube.com/watch?v=RHsY2W9VX6A
Automatiska munkar med maskinen Dough-nu-matic: https://www.youtube.com/watch?v=T9mGzlTxKoo
Tekniken finns där, det gäller bara att passa ihop allt.
Effekter på samhället
Frågan är vad detta kan göra för miljön? Alldeles klart kommer en hel del av färdigmatsindustrin att bli onödig eftersom den flyttas till hemmet. En annan del av sagda färdigmatsindustri kan säkert sadla om och börja producera ingredienser till de sexkantiga kassetterna för matmaskinerna.
En mycket stor fördel med standardiserade kassetter istället för dagens förpackningar är att om kassetterna görs återanvändbara kan de:
- Ja, just det, återanvändas och alla engångsförpackningar kan på sikt försvinna helt. Det blir som det skedde med 40-fotscontainern, att så fort en förpackning blev standardiserad kunde transportkostnaderna minskas rejält. Olika företag kan tillverka containrar som passar till standarden, vilket sänker priserna på containrarna. Samma sak gäller för exempelvis europapallar. Det gäller att standardisera kassetternas mått och utmatningsmekanism.
- Kassetterna kan diskas centralt, eller också kan det vara upp till var och en.
- Om vi litar tillräckligt på Coop eller ICA eller vem det nu vara må, skulle kassetternas intag kunna sitta på utsidan av lägenheten och automatiskt fyllas på av en utkörare, som fått en beställning via Internet av matmaskinen själv. E-handel med mat kan bli en självklarhet för var och en.
Maskinen vet vad som finns i kassetterna och hur långt det är kvar till bäst-före-datum. Sålunda kan den:
- Driva förbrukningen, till exempel inom ett helt bostadsområde, via förhandlingar på Internet, så att alla inköp kan göras på den bästa dagen. Låt oss säga att en hel maskinpark kan synkroniseras så att hela bostadsområdet köper en kubikmeter mjölk på onsdagar.
- Föreslå maträtter som innehåller det som håller på att bli för gammalt och eliminera ett av västvärldens stora problem idag: mat som slängs. På grund av dålig planering slängs ungefär 30% av all mat i Sverige, vilket motsvarar cirka 7% av våra koldioxidutsläpp, konstaterar Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i en undersökning som släpptes i januari 2011. SLU tror att det helt enkelt beror på att maten är för billig och att vi saknar respekt för den. Den moderne svensken har aldrig tvingats svälta. Inräknat i de 30 procenten är livsmedelsbutikerna som bara slänger cirka 5% av sina matvaror. Det är uppenbart att de som måste tjäna pengar på maten ser till att hantera den bättre.
- Felaktiga bäst-före-datum är också stora bovar, antingen de sätts av okunnighet eller av girighet. Många anser att mjölk som gått över bäst-före-datum är “äcklig” fast den givetvis nästan inte förändrats alls. Har du funderat på saltet du saltar dina potatisar med? Hur gammalt är det? Flera hundra miljoner år. Men vad står det för sista förbrukningsdag på förpackningen?
En i mitt tycke återvändsgränd är SF-litteraturens maskiner där all mat börjar med en liten tablett av något slag…
som stoppas in i en maskin (hydrator) som får den att expandera till en nygjord, mustig maträtt, genom att man bara sätter till fukt och värme.
Elektronisk mathandel
Elektronisk mathandel kan bli möjlig.
- För första gången kan det bli möjligt för en större grupp människor, exempelvis en bostadsrättsförening, att gå samman och storhandla mat och på så sätt pressa priserna. Det blir ett annat förhandlingsläge om man kommer med exempelvis 200 stycken 12-liters mjölkkassetter, mot om var och en helt osynkront köper två liter mjölk i snabbköpet.
- Genom att man kan välja att publicera sitt matbehov på Internet, skulle mat-brokers kunna sälja och köpa mat på en mat-börs i syfte att pressa priserna. Hela städer skulle kunna ingå i mat-syndikat som skulle kunna handla i väldiga mängder. Dessutom helt automatiskt.
- Genom att bygga in trendkänslig programvara, kan maskinen dels föreslå mat som ligger i tiden, och inte minst, mat som är hälsosam. Gemene matmaskinägare kanske inte alltid vill höra talas om “hälsosam mat” men en liten, omärklig knuff i rätt riktning varje dag kan de flesta förmodligen svälja. Vid slutet av månaden kan maskinen skriva ut ett kvitto på mängden förbrukade kalorier, jämfört med förra månaden, och berätta hur mycket friskare vi blivit.
- Avloppsreningsfolk har upprepade gånger förklarat att man mycket väl skulle kunna använda sig av avfallskvarnar i Sverige och spola ut köksavfallet i avloppet i de större städerna. Reningsverken kan ta hand om det. Och de skulle göra det med glädje, eftersom de skulle kunna göra biogas av resterna och sälja till kommuner och privatpersoner, hellre än att matresterna ska eldas upp i ett värmeverk någonstans. När engångsförpackningarna försvinner, dvs plasten elimineras och matmaskinerna mal avfallet blir andelen biologiskt nedbrytbart avfall större.
Matmaskinen kan få andra effekter på samhället också. Man kan väl som vanligt räkna med matrelaterade gatustrider i Frankrike. De italienska kockarna har redan protesterat mot pizzamaskinerna.
Världen ligger emellertid öppen för vitvarutillverkarna, bara de slutar tänka i smått och slutar tillverka separata spisar, kylskåp och kaffebryggare osv, när det kan finnas så många fördelar med att kombinera dem.
Visst kan det vara bekvämt att bara stoppa in en mugg i matmaskinen och trycka på öl-knappen, men frågan är hur lång tid det kommer att ta innan behovet av att själv öppna en rykande kall, pysande öl försvinner ur genomet?
Läs mer, både om matmaskiner och maskiner som inte platsar i artikeln
Fab@Home, projektsida: https://sites.google.com/a/cornell.edu/fahteam/home
Fab@home: https://www.fabathome.org/best-3d-printer/
Natural Machines, Foodini: https://www.naturalmachines.com/
http://www.pcworld.com/article/214910/cornell_scientists_print_the_future_of_food.html
Maskin som säljer levande krabbor, nedkylda till 4,5 grader: http://blogs.ocweekly.com/stickaforkinit/2010/11/live_crabs_from_a_vending_mach.php
Tankstation för vin, givetvis i Frankrike. Sparar glas och kartong med återanvändbara förpackningar. Vi är tillbaka vid principen för smör- eller mjölkaffär’n. Idén är utmärkt. Inga flera vinflaskor att slänga, kasta i naturen, källsortera etc. Du ansvarar själv för din flaska och betalar bara för hur mycket du tankat (klicka på länken och rulla ned fyra bilder till “Wine vending machine”): https://worldwideinterweb.com/vending-machine-funny-pictures/
Sök själv med Google bildsökning med frasen “[maträtt] vending machine”
Det här nog inte en matmaskin. Det är något annat.
Pingback: Äta ute interaktivt – Teknikaliteter